Du som undrar över vårt test av webbprestanda så är det baserat på det utmärkta tekniska ramverket Sitespeed.io som vi kör via Docker. Den uppkoppling vi kör på är 4G mobilt bredband via Telenor, med andra ord ganska representativt för de flesta svenskar med en modern mobil.
Region Värmland är min arbetsgivares nordliga granne. Jag jobbar själv inom Västra Götalandsregionen, den sydliga giganten, på många sätt, och möjligen kommer regionreformen göra oss till samma organisation. Så för att travestera en pre-internet meme så är väl Värmlands sak min sak? :D
Tidigare år har jag publicerat jämförelser mellan Sveriges kommuner när det gäller deras webbprestanda. I oktober kollade jag specifikt in Eskilstuna kommun då de lagt energi på att bli bättre just på den upplevda snabbheten.
Blev nyligen ombedd av Robert Lifvergren att ta en titt på Eskilstuna.se i jakt på vad som redan är bra, vad som kan bli bättre och lite jämförelsesiffror med resten av den svenska offentliga sektorn.
Jag har ju vid ett svagt ögonblick lovat att kolla in fyra webbplatser. Först ut var Länsstyrelsen i Örebro Län snabbt följt av Varbergs kommun. Nu har turen (?) kommit till Trelleborg.
Detta gräv är gjort i samarbete med Varberg kommuns webbstrateg Mattias Skoog, han har nämligen hjälpt mig med lite exporter från deras webbstatistik. Varbergs 1000 mest populära sidor hade under 2015 knappt 2 miljoner sidvisningar totalt. Startsidan stod för nästan 300 000 av dessa och den tusende mest populära sidan hade 219 sidvisningar.
Mellan 2011 och 2015 drev jag en webbplats, webbfunktion.com, där man enkelt kunde testa sin webbplats prestanda genom att skriva in adressen. Den webbplatsen är nu nedlagd i väntan på en snyggare lösning.
Bloggen The Android Soul lyckades fånga när Google varnar för långsam sidladdning. Intressant nog är det dessutom Googles egna tjänst Youtube som de varnar för.
De senaste veckorna har både checklistor och hygienfaktorer avhandlats. Imorgon är #blogg100 över för i år och jag tänker då fokusera mitt skrivande på en kommande bok om webbanalys samt översättningen Web Strategy for Everyone.
Tänkte bjuda på ett exempel för hur vi försöker klargöra vad vår organisatoriska webbstandard är. Det är viktigt att vara tydlig - och mätbar - när man är en större organisation om vad som är den lägstanivå man accepterar. Det sätter upp en tydlig ambitionsnivå man kan behöva komma ihåg när deadlines börjar kännas tajta.
Ordet rimligt är precis lika underbart vagt som det svenska “lagom”. Vad en rimlig filstorlek är går väl inte att sätta en siffra på, egentligen. Men ju större desto längre tid tar de att ladda ner både för dina besökare och sökmotorer när de väljer vad de ska inkludera i sina index.
Denna punkt handlar mer om att bevaka vad som förväntas av en modern webbplats. I skrivande stund är HTTPS något sånär praxis för att få en extra knuff inom sökmotoroptimering och i en snar framtid är det version 2 av HTTP, det vill säga HTTP/2, som kommer vara ett grundkrav.
Ja, det kan man fråga sig. En klart bidragande orsak är att byråkratins kvarnar maler långsamt och att man måste välja sina strider. Rent konkret så har vi upphandlat IT-konsulter där vi inte ställt särskilt specifika krav om deras kompetens om webbens yta - alltså det som landar i besökarens webbläsare.
Det finns mycket att tänka på innan man startar ett nytt webbprojekt. Nedan punkter är sådant jag skulle vilja påstå allt för sällan diskuteras innan projekt kommer igång på allvar.
Nu har Yahoos tjänst Smush.it förändrats vilket brutit mångas arbetsflöde för att enkelt göra förlustfri optimering av bilder på webben. Med "förlustfri" avses att man inte med blotta ögat ska kunna se att bilden försämrats genom sin minskade storlek.
HTTP/2 är baserat på Googles initiativ SPDY vilket redan i namnet antyder vad som är viktigt - hastighet. HTTP är en förkortning som står för Hypertext Transfer Protocol.
Innan man börjar jaga hundradelar av en sekund på att föra över material till en användare bör man först luta sig tillbaka och ta en nypa frisk luft. Vad kan vara bättre än en snabb överföring? Jag skulle nominera en överföring som inte behövs. Något som inte inträffar borde vara oerhört mycket snabbare än det som händer.
Väldigt stor andel av webben består av textfiler. Det kan vara HTML för innehåll som ska visas i webbläsare. Formgivningen på webbplatser stöttas av CSS (också känt som stilmallar) vilket också är “vanlig” text. Detsamma gäller Javascript som hjälper till med bland annat interaktion, det är text. Sedan finns det massor med andra filer i textformat. Man kan argumentera att alla filer består av text men det ignorerar vi i denna bloggpost.
Läser du koden bakom webbsidor? Det vill säga HTML, CSS och Javascript? De flesta gör det inte och det är ju förstås inte därför man har en webbsida. Därför kan man fråga sig varför det är så vanligt att webbutvecklare prioriterar sin egen yrkesgrupps intresse av läsbar kod framför besökarnas behov av en snabb upplevelse.
Det finns mycket att tänka på när man utsmyckar sin webbplats, men också när man fyller den med redaktionellt innehåll. De som utsmyckar är oftast proffs på bildhantering, men inte alltid lika proffsiga på vad som gäller för webben och vilka villkor som webben ställer.
Inte sällan laddas det ner en massa Javascript man som besökare aldrig kommer ha användning för. Inte sällan är de uppdelade i flera filer vilket bidrar till extra väntetid. Som vi tidigare i denna checkliste-serie konstaterat är det normalt sett en fördel ju färre filer som behöver skickas till en besökare.
Stilmallar är svenska för CSS (Cascading Style Sheet) vilket är en lösning, tro det eller ej, från 90-talet, skapat av Microsoft, för att skilja formgivning från innehållet på en webbsida.
Google Pagespeed är ett konkret mått på hur bra prestanda en sajt har, något som både Google och riktiga användare bryr sig om.
För dig som läst min bok eller följt vad jag skriver om kommer det inte som en överraskning att jag verkligen tycker det är viktigt med prestanda på webben.
En argumentation för fokus på webbprestanda och användbarhet.
Poängen med checklistan är att ha något mätbart sätt att säkerställa att ens webbplats inte försämras över tid, utan snarare kontinuerligt förbättras för varje uppdatering.
Innan jag börjar förklara vad man skulle kunna göra bättre vill jag poängtera att så gott som varje webbplats jag sett (inklusive de jag själv byggt) har haft saker som kunde varit bättre ur prestandasynpunkt.
Publicerade nyligen en lista över alla kommuners betyg enligt Google PageSpeed. Nu tänkte jag gräva fram mer jämförelsedata och sätta siffrorna i proportion till något påtagligt, nämligen en mobil uppkoppling på max 3 Mbit/s enligt Bredbandskollen.
Nedan är alla deltest för Sveriges kommuners startsidor.
Här kommer årets listning av kommunernas webbprestanda enligt Googles PageSpeed. Det är ett betyg där hundra poäng är full pott och, i mitt tycke, allt under 70 är något man borde ta tag i omgående.
Nu tänkte jag till sist släppa listan över hur bra de svenska kommunerna presterar enligt Google Pagespeed.
Om du skulle välja en IT-konsult/webbyrå för att bygga en webbplats, vem väljer man då? Ja en början kan ju vara att titta på hur bra deras egna sajter fungerar utifrån diverse aspekter.
Har sammanställt en lista över kommunsajter, just nu försöker jag ta reda på vilka publiceringssystem som ligger bakom respektive sajt. Så här långt har jag hittat vilka som ligger på det närkingska CMS:et SiteVision.
Jag har byggt ett test av Google Page Speed Online API för automatisering av mätningar kring webboptimering. Nedan bild visar ett console-gränssnitt mot tjänsten för att kolla betyget på en enskild sida.
Inte för att jag hittat någon officiell källa på det ännu, men mängder av sajter pratar just nu om att det är dags att lägga till en webbplats prestanda som en av de viktigare punkterna för god sökmotoroptimering.
Solen värmer på kinderna, fåglarna kvittrar av lycka, knoppar börjar slå ut på träden och Studera.nu har återigen kraschat.
Webperf