Blogg

Internetdagarna anno 2021 körs 22-23 november. På grund av den pågående covid-pandemin blir det en digital/virtuell konferens, men det börjar vi väl ha vant oss vid så här snart två år in i den globala pandemin?

Nyhetsbrevet Webperf #18 – skickat 15:e november, 2021.

Vill du delta digitalt på konferensen Dagar om Lagar 4-5 november? Webperf är en nod och det innebär att alla i Webperf-communityt kan delta gratis!

Sitevision Awards hette tidigare Guldhanden, ett namn den delade med ett fotbollspris. Bra namnbyte. I denna bloggpost kollar vi igenom de finalister som har öppna webbplatser.

Nyhetsbrevet Webperf #17 – skickat 12:e oktober, 2021.

Nyhetsbrevet Webperf #16 – skickat 12:e september, 2021.

Tidigare har Siteimproves chefsjurist skickat mig ett märkligt brev om att de anser att några av mina bloggposter är marknadsföring för en av deras konkurrenter inom webbanalys. Nu har de tagit nästa steg och kopplat in en advokatfirma.

Schrems 2-domen i EU-domstolen i juli 2020 gav vägledning om att vi i EU inte kan använda molntjänster från företag som lyder under amerikansk lagstiftning eller har beroenden till sådana företag. Nu har det gått ett år. Så hur mycket har hänt?

I ett försök till god transparens följer här tidpunkter och insatser som påverkar bedömningar och betyg på Webperf. Listan uppdateras allt eftersom förändringar sker.

Nyhetsbrevet Webperf #15 – skickat 13:e augusti, 2021.

Nu har det gått ett år sedan EU-domstolen satte ner foten kring amerikanska molntjänster (läs överföring av personuppgifter till tredjeland). Det hjälps inte ens om den amerikanska tjänsten drivs på svensk mark. Så hur bra är regionerna nu ett år senare? Riktigt usla visar det sig.

Nu är datumet klart för Matomo-konferensen MatomoCamp. Det blir 4-5 november, körs på nätet och deltagandet är gratis.

Nyhetsbrevet Webperf #14 – skickat 13 juli, 2021.

Vizzit är ett verktyg för webbanalys och driftas i Sverige. Med tanke på hur diskussionen varit kring amerikanska molntjänster, exempelvis Google Analytics, sedan Schrems 2-domen 2020 kan man misstänka att affärerna går bra för Vizzit.

Rek.ai är en tjänst för att ge användare på webbplatser en personaliserad upplevelse. Det innebär att innehållet ska anpassas efter det man vet om användaren. Lite av en automatiserad webbanalys-process, på individnivå.

Nyhetsbrevet Webperf #13 – skickat 17 juni, 2021.

Gillar du Webperf? Nu kan du stötta oss genom Patreon som plattform.

Du har säkert hört talas om den så kallade cookiedöden. Att till och med Google, som trots allt byggt sin affärsmodell på den tekniken, kommer sluta tillåta tredjepartskakor i sin webbläsare Chrome. Google har dock en lösning i form av FLoC.

Nyhetsbrevet Webperf #12 - skickat 7:e maj, 2021.

Nu är det ännu tydligare vilka som satsar på att värna integritet och säkerhet. “Integritet & säkerhet” är vad vi på Webperf kallar för ett kategoribetyg. Alltså en sammanställning av två eller flera delbetyg. Det är helt enkelt inte längre osynligt hur besökarna behandlas på webbplatser!

Nyhetsbrevet Webperf #11 - skickat 28:e april, 2021.

Funderar du på om din hemkommun lever upp till GDPR och Schrems2? Sedan slutet på april 2021 börjar Webperf hålla koll på detta. Och ja, de flesta av de 2500 st webbplatser vi undersöker på Webperf får ett underbetyg. Det var väntat.

Varning för rant om den blixt från klar himmel vissa anser att GDPR råkade ut för i och med Schrems 2-domen 2020. Den domen har en tvåa efter sig för att EU-domstolen redan många år tidigare, i Schrems 1-domen, skrotade den tidens svepskäl, känd som ‘Safe Harbor’.

Inläggets skribent, Henrik Hallenius, tycker och tänker till kring att mäta energieffektivitet på webbplatser. Henrik har många års erfarenhet som webbanalytiker och webbstrateg, han brukar dessutom stå upp för god praxis på webben. Så detta är nyttig läsning för de flesta som gillar att bygga webbplatser med hög kvalitet.

På nytt uppmärksammar “vanliga medier” problemet vi i Sverige har med att värna våra användares personliga integritet på webben. Denna gång är det Sveriges Radio. Men minns någon att Dagens Nyheter gjorde något liknande för sex år sedan? Det gör jag!

Nyhetsbrevet Webperf #10 - skickat 12:e mars, 2021.

HTTP-version, HTTP över SSL, IP-version 4 eller 6 och TLS må vara tekniktermer. Samtidigt är de grunden för att en webbplats alls fungerar, eller att den är säker att använda. Därför har vi utvecklat ett test som kontrollerar just dessa teknikaliteter på webbplatser.

Nyhetsbrevet Webperf #9 - skickat 10:e februari, 2021.

En aspekt av om en webbplats är miljövänlig, och hållbar, är hur mycket energi den behöver för att fungera. Ännu en är om det är el från en hållbar energikälla eller kanske olje- eller kolkraft. Låt oss testa igenom Sveriges kommuners webbplatser för att kolla läget så här i början av 2021!

Episerver, också känt som Episerver CMS på den svenska marknaden, har bredvid Sitevision varit ett känt varumärke sedan många år. Idag blev det känt att Episerver kommer att byta namn till Optimizely. För oss i Sverige är detta lite av oklart värde.

Nyhetsbrevet Webperf #8 - skickat 25:e januari, 2021.

Du som jobbat en längre tid med webbutveckling känner garanterat till robots.txt och vad den filen används till på en webbplats. Så varför behöver du också en security.txt på din webbplats? Låt oss förklara lite mer exakt med denna bloggpost.

Julen 2019 släpptes det första utkastet av Webperf Core, ett öppet projekt för utvecklare och tekniskt kunniga som då kunde testa med många av samma tester som körs här på Webperf. Under 2020 har mycket arbete lagts ner på att fixa till denna kod, lägga till nya tester, med mera. Nu är 2.0 släppt!

Igår var det ett väldans spektakel om det SMS som Folkhälsomyndigheten och MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) stod som avsändare för. Att det skulle komma ett SMS till hela befolkningen förvarnades veckan innan i en presskonferens.

Nyhetsbrevet Webperf #7 - skickat 15:e december, 2020.

För de som inte har en enormt välbesökt webbplats kan det faktiskt funka att byta Google Analytics till Matomo och drifta den själv på ett webbhotell. Det är precis vad vi gör på Webperf. Här är en artikel om hur det går till att byta till Matomo.

I slutet av november körde vi på Webperf igenom 698 st webbplatser inom offentlig sektor för att se vilka verktyg för webbanalys som används. Sedan 2015, då Schrems för första gången satte fingret på personuppgifter, till 2018 när GDPR slog igenom, och slutligen sommaren 2020 då Max Schrems för andra gången fick rätt, har det blivit allt svårare att hålla fast vid utomeuropeiska tredjeparter för webbanalys.

Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) meddelade i slutet av november att de började granska klagomål inlämnade av None of Your Business (NOYB), i ljuset av Schrems II-domen från i somras. Coop har hamnat i fokus för att de använder Google Analytics.

Cirka 150 deltagare i detta spår efter lunch och massor med metadiskussioner i chatten.

Chatfield ses som en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, nya medier och framtidens kompetensområden.

Gov 2.0 - digital allemansrätt - är ett av ett flertal spår under måndagen på Internetdagarna. Mycket av det Webperf jobbar med att uppnå och stötta är inom offentlig sektor, så detta är det naturliga valet.

Internetdagarna arrangeras av Internetstiftelsen. Alltså de som har hand om den svenska toppdomänen .se. De har en mängd initiativ för att höja Sveriges digitala mognad, där Goto10 är en, ett internetmuseum och så Internetdagarna förstås.

“Inte så jävla krångligt” var titeln på Jonas Söderströms senaste bok till kommunikatörer. Den poängen går att återanvända i fler sammanhang. Som för oss som bygger webbplatser - gör inte tekniken så jävla krånglig. Ett mätbart sätt att kolla detta är Yellow Lab Tools, vilket är ett av Webperfs tester.

Vi får emellanåt in tips på att organisationer är på väg att släppa en ny webbplats. Med tips följer ofta frågeställningen ifall de nya webbplatserna blir märkbart bättre på sånt man kan kolla med automatiserade tester som de vi kör här på Webperf. Nu senast kom tipset om att Ekerö kommun skulle lansera nytt.

Nyhetsbrevet Webperf #6 - skickat 12:e november, 2020.

Nyhetsbrevet Webperf #5 - skickat 21:a oktober, 2020.

Det finns många sorters utvärderingar man kan göra på en webbplats. En av dem sticker ut. Har man visat respekt och proaktiv omsorg nog för att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen? Detta har Webperf undersökt på finalisterna i Sitevision-priset Guldhanden 2020.

Nu har årets finalister i Guldhanden offentliggjorts. Guldhanden är CMS-bolaget Sitevisions årliga pris för de som har just Sitevision som system bakom sin webbplats eller intranät.

23:e september fick webbplatser som bedriver digital offentlig service ett antal krav på sig. Ett av dem var att publicera en tillgänglighetsredogörelse. Så hur många har fått tummen ur nu en vecka efter att lagen gäller både nya och gamla webbplatser?

T12t-gruppen kämpar på trots covid-19 vidare med sina träffar. Fast online som så många andra. Tacksamt för de av oss som inte bor nära Stockholm och att materialet blir digitaliserat av bara farten för att ta del av och dela i efterhand till folk som behöver se. Till denna träff var drygt 200 personer anmälda.

Nyhetsbrevet Webperf #4 - skickat 16:e september, 2020.

På sikt kommer internetprotokollets (IP) sjätte version att ersätta den fjärde versionen, IPv4. Men under en ganska lång övergångsperiod behöver vi som jobbar med tjänster på internet stödja både version 4 och 6 av internetprotokollet IP.

Nyhetsbrevet Webperf #3 - skickat 12:e augusti, 2020.

Pingdom har länge erbjudit ett verktyg för att mäta upptid och svarstid för webbplatser. Sedan några år tillbaka har de fler verktyg i verktygslådan. Här följer en utvärdering av Pingdoms tjänster för webboptimering och webbprestanda.

Ut med det gamla och in med det nya. Nu kommer en efterlängtad uppfräschning i hur Webperf testar ifall en webbplats CSS-kod följer webbstandard.

Det finns två olika tillgänglighetstest här på Webperf. Det ena är Pa11y men fokus här är Axe som utvecklas av Deque – som också släpper andra paketeringar av Axe. Bland annat finns ett tillägg du kan använda direkt i din webbläsare.

Nyhetsbrevet Webperf #2 - skickad 10:e juli 2020.

Nyhetsbrevet Webperf #1 - skickat i slutet av juni 2020.

Vår senaste kategori av webbplatser som undersöks automatiskt är turismwebbplatser. I dessa tider av “hemester” blir dessa mer relevanta än någonsin tidigare.

Anmäl dig till Webperfs nyhetsbrev!

Runt världen pågår ovanligheter hela tiden i dessa coronatider. När det gäller webbkommunikation kan vi notera att allt fler har börjat få till det med att hålla sina webbplatser igång under föränderlig belastning. Och många inom offentlig sektor har förstått att de behöver ha med teckentolkar i sina videosändningar. Det är positivt!

Sitevision erbjuder alla svenska kommuner en gratis kriswebb i deras molnmiljö under 2020 om behovet uppstår. Fin produktivitet att ha något att falla tillbaka till redan innan en eventuell kris, för både Sitevisions befintliga kunder och även de andra som erbjuds samma sak utan baktankar.

Många har krisinformation på sina webbplatser idag. Särskilt hos samhällsaktörer är det viktigt att denna information når fram till alla som efterfrågar den.

Vid tidigare extraordinära tillfällen har Marcus Österberg delat med sig av webbplatsstatistik från berörda webbplatser han har tillgång till. Nu i tider av diskussion om pandemi och influensa blir det relevant att jämföra med åtminstone svininfluensan för snart 10 år sedan.

Johan Kronberg har på Github publicerat ett tillägg för Webperf Core - den öppna varianten av många tester som körs här på Webperf.se

Från och med 14:e januari kommer premium-webbplatser att testas var 12:e timme. Testet påbörjas strax efter sex på morgonen och 18 på eftermiddagen, UTC-tid.

Ett test som började köras i januari 2020 är att kolla efter webbplatsers standardfiler. Erbjuder webbplatserna några av de standardfiler man kan förvänta sig både som användare och maskin?

En sen julklapp som till råga på allt är illa inslagen (ganska mycket fulkod för närvarande), men här kommer lite öppen kod för dig som vill köra tester mot valfri webbplats.

Nu när 2019 snart är till ända börjar många summera året. Så varför inte gräva lite i webbplatsstatistiken på Webperf.

Om man anropar Google Pagespeed API 2.0 istället för version 4, som används för prestandan, får man lite kommentarer på hur bra användbarheten är på webbplatsen. Detta tas bort 2020.

Pa11y är ett av tillgänglighets­testerna som körs på Webperf. Namnet kommer sig av *a11y*, vilket är en förkortning av engelskans *accessibility*, som börjar med a, följt av 11 bokstäver, och slutar med ett y.

Det efterfrågas mer detaljer emellanåt och här kommer en bloggpost som försöker reda ut det hela. Det finns nämligen tre nivåer av betyg. Och deras inbördes relation kanske inte är helt intuitiva.

Idag är lite av en högtidsdag, årets rapport Svenskarna och internet släpptes.

CDN-leverantören Cloudflare samt webbläsarna Chrome och Firefox lägger till stöd för HTTP/3.

Idag, 23:e september 2019, träder DOS-lagen i kraft. Alltså lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Det innebär att väldigt många svenska webbplatser behöver leva upp till vissa krav när det gäller tillgänglighet. Det är webbplatser som lanserats det senaste året som lagen gäller från och med idag.

Vi som driver webbplatser kan vara med och uppmärksamma klimatet nu i september. Detta görs simpelt med att stoppa in ett Javascript någonstans i ens kod.

Av Pär Lannerö: Häromdagen gick boksamtal.se upp i topp vad gäller totalbetyg på webperf.se. Förbi hundratals myndigheter, medieföretag, webbyråer och andra organisationer. Hur kunde det gå till, och hur kan också din sajt enkelt bli betydligt bättre med hjälp av webperf.se?

De som lyder under lagen om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha en tillgänglighets­redogörelse på sin webbplats om webbplatsen lanserades efter 23 september 2018. Lagen gäller de inom offentlig sektor och de som bedriver service, exempelvis offentligt finansierad sjukvård.

I början av augusti 2019 tillkom ett nytt betyg på webbplatser som helhet. Det väger samman de betyg som har med webbstandard att göra.

Lathunden är tänkt som en visualiserad guide för granskning av tillgängligheten av webbplatser, e-tjänster och appar.

Jobbar du med digitala ting i offentlig sektor eller erbjuder du konsult­tjänster till offentlig sektor? Då har du säkert koll på webb­direktivet eller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som den egentligen heter.

En ikon kommer visa om en webbplats är med i premium-konceptet på Webperf.

Vi har sedan juli 2019 fått med integritets­testet från dataskydd.net, kallat webbkoll.

De senaste veckorna har nya kategorier tillkommit. Patient­organisationer är med då de bevakar patienters rättigheter och stöttar medmänniskor.

Nästan allt tycks ha sin egen dag numera, även sådant som rör webben och det digitala. Nedan dagar är utmärkta tillfällen att fira vårt engagemang i nischade frågor, en ursäkt att bjuda kollegorna på fika eller ha ett arbetspass för att ta tag i något.

Offentlig sektor står för det mesta utan konkurrenter. Om ens kommuns webbplats är trög och otillgänglig är det inte bara att välja grann­kommunen istället. Därför är det extra viktigt att offentlig sektor inte ställer för låga krav när de beställer webbplatser.

Är du något sånär bra på kodning eller villig att kämpa så finns nu början på ett nyttigt projekt på Github.

Förutom att vi kör Sitespeed.io testar vi även med Googles Pagespeed, dock inte deras Insights utan det API som erbjuds.

För att få med etablerade politiska partier har definitionen hämtats från vilka partier som får statligt partistöd. Eftersom vi också har representanter i EU tas även de partierna med.

Du som undrar över vårt test av webbprestanda så är det baserat på det utmärkta tekniska ramverket Sitespeed.io som vi kör via Docker. Den uppkoppling vi kör på är 4G mobilt bredband via Telenor, med andra ord ganska representativt för de flesta svenskar med en modern mobil.

Planen är att lansera prestanda- och tillgänglighetstesterna med hjälp av Sitespeeds ramverk. Till skillnad från tidigare när det var Googles Pagespeed API som gällde.

Kontroll om webbplatsen använder sig av den senaste versionen av internet­protokollet HTTP, ofta kallad HTTP/2 eller HTTP 2.0

CSS är en förkortning av Cascading Style Sheets och är språket på webben för layout och visuella saker som färger, textstorlekar och liknande.

I slutet på augusti 2018 lades HTML-testet till. Anledningen till att det är relevant att HTML-koden är något så när bra skriven hänger ihop med tillgänglighet och förutsägbarhet.

Medier har en viktig funktion i ett öppet samhälle, därför vill vi ha med dem på denna webbplats. Men det visade sig svårt att välja vilka som får vara med.

Vill du lära av andra, dela tips eller diskutera högpresterande webbplatser i största allmänhet är du välkommen till Webperfs kanal på Slack.

En del av att följa webbstandard är att använda protokollet HTTP på rätt sätt. Detta för att teknik och prylar som kommunicerar över internet ska förstå varandra.

Eftersom boken om webbanalys inom någon månad är två år gammal släpps den gratis på nätet precis som sina föregångare. Den har licensen Creative Commons Erkännande-DelaPåSammaVillkor 4.0 vilket innebär att du kan använda innehållet relativt fritt.

Nu smyger vi igång webperf.se – en tjänst som kollar hur bra webbplatser är byggda.

När någon tappat uppkopplingen är det ur personens perspektiv detsamma som att webben inte existerar över huvud taget. Dock med skillnaden att innan webben existerade fanns det andra sätt att lösa saker på samt en vetskap om hur det gick till att få veta saker som vilka filmer som spelades på den närmsta biografen.

För dig som av en eller annan anledning har svårt att läsa själv finns nu boken om webbanalys som talbok. Detta på grund av att någon med lässvårigheter krävt ut boken via det hål i upphovsrättslagen som Myndigheten för Tillgängliga Medier jobbar med. Jag tycker förstås att det är kul att boken är efterfrågad och att den blir till talbok för de som behöver det.

Per Axbom har släppt sin e-bok Digital tillgänglighet - Introduktion till WCAG fritt på nätet. WCAG är en designstandard från W3C som ger handfast stöd så man inte råkar missa någon grupp användares behov.

Det finns webbstandard, defacto-standard och så finns det konventioner. Alla är namn på mer eller mindre samma sak. Följer man dessa konventioner gör man det lättare och mer förutsägbart för alla aktörer på webben att samarbeta.

Japp! Oavsett om du vill ladda ner webbstrategiboken på svenska eller engelska, eller om du vill läsa den på webben eller annat sätt, så är de nu fritt tillgängliga. Jag har ju ett generöst förlag som tänker kunskapsspridning framför att maximera inkomster, så nu är både den engelska uppdateringen och det svenska originalet fria att läsa.

Google har lösningen på problemet med långsamma webbplatser (särskilt inom media), dessutom har de en mer webbig lösning på intresset för appar. Shut up and take my money! Eller?

Det tycks vara lätt att fastna i Google Analytics och liknande verktyg för sitt arbete med webbanalys och helt glömma UX (User Experience), men då missar man en hel del möjligheter.

I webbanalys-boken tipsar jag om verktyget HotJar för att spela in hur användarna rör sig på webbplatsen, men det finns förstås fler verktyg.

Jag valde min egen arbetsgivares webbplats som studieobjekt för denna textanalys. Webbplatsens innehåll har producerats under det senaste året så det minimerar gamla synders påverkan på resultatet.

Vi förleds att tro att vi konstant är uppkopplade till Internet. Så är inte fallet. När vi är på konferens tenderar det publika wifi-nätet att strula, när vi är på ett större evenemang är ibland mobilnätet överbelastat, många tunnlar saknar mobilmaster, och så vidare. Vi behöver tänka offline first!

En utmaning för de flesta (skulle jag tro) större organisationers webbarbete handlar om att man har ett decentraliserat redaktörsskap. I teorin är det ju klockrent att den som är närmast expertisen i ämnet kan skapa innehållet. Men hur bra är innehållet om man gör en kritisk granskning? Delar av det är vad open source-projektet Verifierad.nu försöker avhjälpa.

Jag är den första att poängtera att webbanalys har massor av olika infallsvinklar, men konverteringsoptimering är en av de viktigaste. För konverteringsoptimering är nog A/B-tester den vanligaste metoden. Det krävs dock lite (ut)bildning för att inte slösa sin energi när det gäller A/B-tester.

Tänkte reflektera lite om läget inom webbanalys så som jag ser det. Det jag ser och hör om mätbara mål på webbplatser oroar mig. Betrakta detta som ett öppet ifrågasättande ifall vi verkligen vet vad vi håller på med, eller om alla vi som jobbar med webbanalys borde få medalj för att vi åtminstone ger det ett försök.

Även fast Google med sitt verktyg Google Analytics eller Adobe lovar dyrt och heligt att de inte gör tveksamma saker med den data de samlar in finns ibland ändå anledning att undvika dem. Det främsta alternativet idag är verktyget Matomo. I sitt grundläggande utförande är Matomo både gratis och öppet.

Region Värmland är min arbetsgivares nordliga granne. Jag jobbar själv inom Västra Götalandsregionen, den sydliga giganten, på många sätt, och möjligen kommer regionreformen göra oss till samma organisation. Så för att travestera en pre-internet meme så är väl Värmlands sak min sak? :D

Tidigare år har jag publicerat jämförelser mellan sveriges kommuner när det gäller deras webbprestanda. I oktober kollade jag specifikt in Eskilstuna kommun då de lagt energi på att bli bättre just på den upplevda snabbheten.

Blev nyligen ombedd av Robert Lifvergren att ta en titt på Eskilstuna.se i jakt på vad som redan är bra, vad som kan bli bättre och lite jämförelsesiffror med resten av den svenska offentliga sektorn.

Förutom att en kurs i webbanalys kan vara intressant finns också alternativet att gå på någon form av konferens. Det finns massor med specialiseringar inom det jag väljer att klumpa samman som webbanalys. Kanske störst idag är konverteringsoptimering och sökmotoroptimering.

Det finns många alternativ för dig som vill gå en kurs i webbanalys. Förutom att säkert majoriteten av webbyråerna kan hålla en anpassad kurs för dig och dina kollegor så finns det alternativ för dig som är student. Eller för dig som inte har de ekonomiska musklerna på jobbet eller lite i smyg tänker sadla om.

Anledningen till att ta fram en stilguide handlar mycket om enhetlighet, att vara förutsägbar och trygg gentemot sin användare. Stilguider är på inget sätt något nytt, vare sig det som rör innehållet som ska ha stil, eller de tekniska faktorerna som idag är så viktiga. Redan på 1990-talet skrev användbarhetsgurun Jakob Nielsen om tio principer för design av användargränssnitt - i denna bloggpost något fritt översatta och tolkade.

En positiv sak med denna blogg är att jag emellanåt får spontana tips från läsarna. Det senaste tipset var från Martin Törnros som ville tipsa om projektet RGBlind. Ett fyndigt namn då RGB ofta uttyds som Röd Grön Blå och är de färgpytsar vi blandar färg med på webben, exempelvis när vi skriver CSS-kod som #ff0000 när vi vill ha massor med röd färg och inget blått eller grönt.

Detta är lite av en intro för dig som inte vet om webbanalys är något för dig. Har din webbplats några besökare? Bryr du dig om vad de gör och huruvida de lyckas göra det som föranledde besöket? Om man inte jobbar med mätbarhet kan man faktiskt fråga sig vad meningen är med att publicera något över huvud taget. Att jobba aktivt med webbanalys är din chans att veta om ditt webbarbete är meningsfullt – ta den chansen!

Det här materialet blev över när jag skrev på boken Webbstrategi för alla. Hellre än att slänga det så är det nu publicerat med viss redigering (inte riktigt lika ambitiöst som om det kommit med i tryck :))

Du som läst boken Webbstrategi för alla och var uppmärksam på delen om hur man övertygar genom design kanske minns begreppet dark pattern?

Ja nog finns det en dag för att högtidlighålla nästan varje viktig frågeställning. Men just idag är det en jag gillar, nämligen Global Accessibility Awareness Day. Att jobba med tillgänglighet och en webb för alla är en ständig strävan, inte något man kan räkna med att bli färdig med.

Här listar vi konferenser under 2017 som är med rimligt reseavstånd för oss bosatta i Sverige. Listan är ordnad efter datum. Om något saknas så skriv in en kommentar.

Ja, hur mår egentligen Sveriges webbplatser 2016? Det är vad Web Service Awards rapporterar om varje år. Du kan beställa rapporten som en drygt hundra sidor lång PDF av Web Service Awards på deras webbplats.

Under årtusendet när vikingarna fortfarande plundrade och satte skräck i Europa, ja då gick jag i skolan tillsammans med Sebastian Danielsson. Vi lärde oss något som då kallades för mediapedagogik, typ webbdesign och att man skulle begripa även hur innehåll skapas.

Jag har ju vid ett svagt ögonblick lovat att kolla in fyra webbplatser. Först ut var Länsstyrelsen i Örebro Län snabbt följt av Varbergs kommun. Nu har turen (?) kommit till Trelleborg.

Detta gräv är gjort i samarbete med Varberg kommuns webbstrateg Mattias Skoog, han har nämligen hjälpt mig med lite exporter från deras webbstatistik. Varbergs 1000 mest populära sidor hade under 2015 knappt 2 miljoner sidvisningar totalt. Startsidan stod för nästan 300 000 av dessa och den tusende mest populära sidan hade 219 sidvisningar.

Mellan 2011 och 2015 drev jag en webbplats, webbfunktion.com, där man enkelt kunde testa sin webbplats prestanda genom att skriva in adressen. Den webbplatsen är nu nedlagd i väntan på en snyggare lösning.

Jag lovade under förra året att köra lite extern webbanalys på några sajter inom offentlig sektor. Först ut av dem är Länsstyrelsen i Örebro län. Kommer senare att följa upp med Malmö Stad, Trelleborg och Varberg.

Jag framhåller gärna det ovanliga i många situationer, webbanalys är inget undantag. Mina sysslor som webbanalytiker kommer under kommande vecka att bestå av att bygga automatiserade tester för att utvärdera nästan 13 000 webbsidor.

Ja, det kan man fråga sig. Tacksamt nog tog Artem Pereverzev upp diskussionen på Slack-kanalen för Webperf. Tacksamt för att jag glömt att skriva om detta trots att vi på min arbetsplats under året pratat en hel del om detta.

Loopia har nu meddelat oss kunder att de tagit ett "affärsmässigt beslut" och tänker inte längre erbjuda statistiktjänsten de haft i minst tio år på sitt webbhotell. Se brevet här intill.

Jag har fått uppdraget att skriva ett tjänsteutlåtande kring hanteringen av cookies hos min arbetsgivare, och komma med en rekommendation.

Riskerar här att konstatera det uppenbara, men Epub är oerhört mycket mer användbart jämfört med en PDF - i de flesta fall. Antingen är det av lättja eller okunskap som det ändå är väldigt ovanligt att längre texter erbjuds som Epub för nedladdning, istället ser vi PDF överallt.

Det finns en hälsosam debatt bland folk som jobbar med design huruvida det är möjligt att designa "god" UX. Somliga hävdar att man inte har den kontrollen, men åtminstone kan man se till att inte göra upplevelsen till ett lidande för användaren.

Nej, jag pratar inte om menyer på snabbmatsställen. Däremot om de där tre strecken som i digitala designsammanhang kallas för hamburgare. Det kan se ut som på bilden här intill.

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om hur man skyddar sin integritet när man surfar på webben. Fram till nu har debatten mest handlat om vad innehållsblockering innebär för de webbtjänster som försörjer sig genom att sälja annonsplats på sin webbplats. I skymundan har diskussionen om webbanalys väntat.

Dagens Nyheter har ett tema just nu att skriva om hotet mot personlig integritet. Gårdagens skrivelse var att svenska myndigheter lämnar ut dina surfvanor.
Denna rapportering välkomnar jag, förstås, då mainstream-media kanske på ett mer alldagligt sätt kan förklara för vanligt folk vad problemet är.

Bloggen The Android Soul lyckades fånga när Google varnar för långsam sidladdning. Intressant nog är det dessutom Googles egna tjänst Youtube som de varnar för.

De senaste veckorna har både checklistor och hygienfaktorer avhandlats. Imorgon är #blogg100 över för i år och jag tänker då fokusera mitt skrivande på en kommande bok om webbanalys samt översättningen Web Strategy for Everyone.

För dig som känner dig pepp på att höra mer om mätbar kvalitet på webben, prestandabudget, hygienfaktorer och udda webbanalys i största allmänhet så kommer jag hålla ett “expertanförande” i september.

Att öppna länkar i ett nytt fönster är ett effektivt sätt att finta sina besökare, de kommer inte kunna använda bakåt-knappen. Därmed inför man ett onödigt krav på att användaren ska vara uppmärksam just när det nya fönstret öppnas samt att hen ska komma ihåg detta senare.

Länktexten är texten som är klickbar och leder till en annan del av webben. Rent allmänt bör de vara blå och understrukna om du inte har goda skäl att designa dem annorlunda.

Du har säkert hört att man ska ha alternativtexter till bilder på webben? Annars gör man livet svårt för de som inte kan se. Nu är det ju inte bara synskadade som inte kan se - även Google lider av detta bekymmer.

Tänkte bjuda på ett exempel för hur vi försöker klargöra vad vår organisatoriska webbstandard är. Det är viktigt att vara tydlig - och mätbar - när man är en större organisation om vad som är den lägstanivå man accepterar. Det sätter upp en tydlig ambitionsnivå man kan behöva komma ihåg när deadlines börjar kännas tajta.

Google gick nyligen ut med beskedet att de döper om Google Webmaster Tools, eller Verktyg för webbansvariga på svenska, till det mycket mer logiska namnet Search Console.

Här mina anteckningar från intranätkonferensen Intranätverk 2015 i Göteborg. Arrangören Kristian Norling inleder med att berätta att alla deltagare får boken Intranät som skapar värde. För den som redan köpt just den boken finns bland annat min bok Webbstrategi för alla, samt Jonas Söderströms Jävla skitsystem att byta till.

Dagens intranät-program består av workshops. Platsen är Ullevi Konferens vilket är den där fotbollsarenan på Göteborgs stolta evenemangsstråk.

Ordet rimligt är precis lika underbart vagt som det svenska “lagom”. Vad en rimlig filstorlek är går väl inte att sätta en siffra på, egentligen. Men ju större desto längre tid tar de att ladda ner både för dina besökare och sökmotorer när de väljer vad de ska inkludera i sina index.

Felmeddelanden i 500-serien brukar ofta utvecklaren vara skyldig till, eller så är det en teknisk driftstörning, oavsett vad är det värt att stanna upp och omgående ta tag i dessa problem. Jag kan inte komma på många möten jag skulle stannat kvar i om jag fått reda på att vi hade HTTP-status 500 på vår webbplats.

Mobilegeddon inträffade 21:a april och det skulle börja favorisera mobilvänliga webbplatser i Google Sök för de som sökte från en mobil enhet.

För dig som följt lite vad jag skrivit om webbanalys och att jobba mätbart med webben kommer det knappast som en nyhet att jag mest fokuserar på alternativa verktyg än Google Analytics och dylikt.

Apropå hygienfaktorer jag ofta skriver så står min ständiga slagpåse Göteborg Stad till tjänst. Tacksamt att ha någon nära till hands att plocka billiga poänger på...

Very.co.uk är den kaxiga satsningen som menar att de kan det där med personalisering. De ska tydligen med insamlad data om besökarna/kunderna kunna visa startsidan i 1,2 miljoner olika skepnader.

Denna punkt handlar mer om att bevaka vad som förväntas av en modern webbplats. I skrivande stund är HTTPS något sånär praxis för att få en extra knuff inom sökmotoroptimering och i en snar framtid är det version 2 av HTTP, det vill säga HTTP/2, som kommer vara ett grundkrav.

“The key is to present the right content to the users at the time they need it in an engaging manner, across all channels they visit.”
- Jim Yu, CEO, BrightEdge

Ja, det kan man fråga sig. En klart bidragande orsak är att byråkratins kvarnar maler långsamt och att man måste välja sina strider. Rent konkret så har vi upphandlat IT-konsulter där vi inte ställt särskilt specifika krav om deras kompetens om webbens yta - alltså det som landar i besökarens webbläsare.

I dagarna kommer Google att påbörja det som kallats "mobilegeddon" i SEO-kretsar, alltså att Google kommer börja låta en webbplats mobilvänlighet påverka hur lätt den är att hitta på Google (för mobilanvändare).

Denna skrivelse är publicerad med förhoppningen att någon lämnar sin åsikt, särskilt om den är avvikande. Jag har tillsammans med en kollega tagit fram innehållet som ett tjänsteutlåtande. Tanken är att lämna över skrivelsen som en introduktion och vädjan till vår kommunikationsavdelning för att de ska förstå varför de behöver börja ansvara för sökfunktionens innehåll.

Som du säkert vet har Google förvarnat världen om att de den 21 april kommer att börja straffa de webbplatserna som inte är mobilvänliga. Enligt deras verktyg Pagespeed Insights finns det två huvudsakliga kategorier av prestanda för att göra en besökare nöjd - hastighet och användbarhet.

Nils-Erik jobbar numera på inUse, men sist jag lyssnade på honom var han på Skatteverket och förklarade hur de jobbade med sitt intranät. Framträdande var hans syn på vilken sida om kaffeautomaten man bör ha muggarna för att det optimala flödet skulle ske naturligt - så det blev användbart.

Karins ena halva är att jobba med att få öppna data att hända, den andra är mer akademiskt lagd. Jag har förstått att Karin forskar på den interna organisationens kvalitativa nytta av digital information.

Tänkte skriva lite mer om webbanalys, trots att jag förvirrat nog skriver på en bok om just detta. Grovt uppdelat finns nedan kategorier av mätbarhet inom webbanalys, eller åtminstone är det så jag vill dela in dem.

Det finns mycket att tänka på innan man startar ett nytt webbprojekt. Nedan punkter är sådant jag skulle vilja påstå allt för sällan diskuteras innan projekt kommer igång på allvar.

Allt eftersom IT- och webbranschen mognar kommer de, till synes helt normala, kraven ikapp utförarna. Det räcker inte längre med att lite lojt göra manuella tester i Internet Explorer och Firefox innan man produktionssätter en uppdatering av en webbplats. Numera är det ett obehagligt stort antal kombinationer av enheter och webbläsare - vi behöver ordnade test mer än någonsin.

Nu har Yahoos tjänst Smush.it förändrats vilket brutit mångas arbetsflöde för att enkelt göra förlustfri optimering av bilder på webben. Med "förlustfri" avses att man inte med blotta ögat ska kunna se att bilden försämrats genom sin minskade storlek.

“Marcus, du måste prata med Kristina!” Denna uppmaning fick jag av Anna Hass på Webcoast när jag berättade att jag skrev på en bok.

HTTP/2 är baserat på Googles initiativ SPDY vilket redan i namnet antyder vad som är viktigt - hastighet. HTTP är en förkortning som står för Hypertext Transfer Protocol.

Karin och jag stöter ihop mest hela tiden när jag flyr kontoret. Mest är det vår gemensamma passion för webben och dess möjligheter som förenar oss. Mer specifikt är det informationsarkitektur och öppna data vi brukar prata om när vi möts.

Några som sällan hörs särskilt ofta i branschmedia är de som jobbar på centrala positioner inom offentlig sektor. Då jag är nyfiken på dessa personer har jag slängt ut många inviter i mitt kontaktnät.

Innan man börjar jaga hundradelar av en sekund på att föra över material till en användare bör man först luta sig tillbaka och ta en nypa frisk luft. Vad kan vara bättre än en snabb överföring? Jag skulle nominera en överföring som inte behövs. Något som inte inträffar borde vara oerhört mycket snabbare än det som händer.

E-delegationen har tagit fram Vägledning för webbutveckling, ofta kallat webbriktlinjer.se, för att etablera en standard för webbutveckling inom offentlig sektor.

Väldigt stor andel av webben består av textfiler. Det kan vara HTML för innehåll som ska visas i webbläsare. Formgivningen på webbplatser stöttas av CSS (också känt som stilmallar) vilket också är “vanlig” text. Detsamma gäller Javascript som hjälper till med bland annat interaktion, det är text. Sedan finns det massor med andra filer i textformat. Man kan argumentera att alla filer består av text men det ignorerar vi i denna bloggpost.

Läser du koden bakom webbsidor? Det vill säga HTML, CSS och Javascript? De flesta gör det inte och det är ju förstås inte därför man har en webbsida. Därför kan man fråga sig varför det är så vanligt att webbutvecklare prioriterar sin egen yrkesgrupps intresse av läsbar kod framför besökarnas behov av en snabb upplevelse.

Nästan alla webbplatser består av HTML för sitt innehåll och struktur, CSS för hur det ska se ut visuellt och Javascript för att stödja interaktion. Det finns flera sätt att skriva kod i dessa språk men det finns också rekommendationer.

Mio är den av mina vänner som jobbar med layout av fysiska ting, det vill säga kataloger, annonser och allt annat där information behöver stödjas med design.

Kerstin träffade jag på ett möte hos en leverantör av dokument- och processhantering, vid namn Barium. De tyckte “vi kunde ha nytta av att träffas”, och ja, jag är beredd att hålla med. Åtminstone jag och mina kollegor på landstinget har haft nytta av det.

Många gånger har en pappersfokuserad kommunikationsavdelning valt ett särskilt teckensnitt man vill använda i all sin kommunikation, kanske tvingas man genom sin grafiska profil. Där ska inte webben sticka ut som ett undantag och då har man sett till att skicka teckensnitt (du vet det där som bestämmer hur bokstäverna ska se ut) även till besökare på webben.

Det finns mycket att tänka på när man utsmyckar sin webbplats, men också när man fyller den med redaktionellt innehåll. De som utsmyckar är oftast proffs på bildhantering, men inte alltid lika proffsiga på vad som gäller för webben och vilka villkor som webben ställer.

Idag bör kompetenta utvecklare använda CSS istället för bilder. I forntiden, då när man gjorde layout med tabeller, använde man bilder som blank.gif för att knuffa bokstäver in från vänstermarginalen. Dessutom kunde man inte räkna med att CSS funkade i äldre webbläsare.

Kristian och jag har sedan 2002 antingen varit kollegor eller haft en kund-konsultrelation. Även där har vi turats om att vara konsult. Det är väl ett uttryck för hur liten branschen är i Göteborg.

Inte sällan laddas det ner en massa Javascript man som besökare aldrig kommer ha användning för. Inte sällan är de uppdelade i flera filer vilket bidrar till extra väntetid. Som vi tidigare i denna checkliste-serie konstaterat är det normalt sett en fördel ju färre filer som behöver skickas till en besökare.

Susanne är kanske mer känd på webben under namnet infomastern, hon som tar alla de där fina fotografierna. I min egen erfarenhet är det dock inte alla, särskilt de i privata näringslivet, som vet vad "infomaster" egentligen innebär i offentlig sektor.

Stilmallar är svenska för CSS (Cascading Style Sheet) vilket är en lösning, tro det eller ej, från 90-talet, skapat av Microsoft, för att skilja formgivning från innehållet på en webbsida.

Google Pagespeed är ett konkret mått på hur bra prestanda en sajt har, något som både Google och riktiga användare bryr sig om.

För dig som läst min bok eller följt vad jag skriver om kommer det inte som en överraskning att jag verkligen tycker det är viktigt med prestanda på webben.

En argumentation för fokus på webbprestanda och användbarhet.

Christoffer är en tidigare kollega till mig från när jag jobbade som webbutvecklare. Sist vi möttes märktes det tydligt att han kärat ner sig fullständigt i ramverket AngularJS - så vem bättre att skicka några frågor till om vad man ska ha AngularJS till.

Sedan årsskiftet 2015 blev det olagligt att på sin webbplats diskriminera folk med funktionsnedsättningar. Eftersom lagen är ny så har den ännu inte prövats i domstol och därför är det inte glasklart var gränserna går.

Poängen med checklistan är att ha något mätbart sätt att säkerställa att ens webbplats inte försämras över tid, utan snarare kontinuerligt förbättras för varje uppdatering.

Google gick i veckan ut med att om en webbplats inte funkar bra i mobiler kommer det att börja straffa sig från och med 21:a april. Detta gick de ut med på sin officiella Webmaster Central Blog.

Kommuners och andra offentliga aktörers kommunikation på webben är något som berör praktiskt taget varje svensk. Må det vara att man letar dagis till sitt barn, jämför gymnasier eller kollar var man återvinner farliga kemikalier. Med andra ord handlar detta om vardagen.

Senast förra veckan blev jag återigen påmind om att det tycks vara svårt att följa den ursprungliga tanken om hur webbadresser ska utformas. I mitt fall var det dokumenthanteringssystemet Alfresco (som är väl spritt över hela världen) som hade mellanslag i adresser.

"Den 1 januari 2015 blir det enligt diskrimineringslagen förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning genom bristande tillgänglighet."
Post- och telestyrelsen (PTS)

Här finner du några tips på poddar att följa för att löpande omvärldsbevaka ämnet runt webbstrategi.

Innan jag börjar förklara vad man skulle kunna göra bättre vill jag poängtera att så gott som varje webbplats jag sett (inklusive de jag själv byggt) har haft saker som kunde varit bättre ur prestandasynpunkt.

Det här är ett inlägg för dig som vill skapa en e-bok, digital trycksak eller hur du nu ser på saken. Till skillnad från en PDF man skickar ut är en sann e-bok något av e-böckernas motsvarighet till responsiva webbplatser och ett riktigt bra komplement till en  webbplats (vilket nog ofta gör att man slipper ta fram en mobil-app).

Med stor risk för att sparka in en vidöppen dörr tänkte jag gå igenom tillgänglighet på webben och varför vi alla borde bry oss om det. Dessvärre hör jag fortfarande att många tänker att tillgänglighet är att likställa med handikappanpassning.

Publicerade nyligen en lista över alla kommuners betyg enligt Google PageSpeed. Nu tänkte jag gräva fram mer jämförelsedata och sätta siffrorna i proportion till något påtagligt, nämligen en mobil uppkoppling på max 3 Mbit/s enligt Bredbandskollen.

Nedan är alla deltest för Sveriges kommuners startsidor.

Här kommer årets listning av kommunernas webbprestanda enligt Googles PageSpeed. Det är ett betyg där hundra poäng är full pott och, i mitt tycke, allt under 70 är något man borde ta tag i omgående.

Inom Västra Götalandsregionen (VGR) håller vi på och tar fram en massa användarstöd till våra webbredaktörer. När det kom till att skriva ihop något om webbanalys i Matomo och Google Analytics föll lotten på mig.

Svenskan är ett språk som till mindre utsträckning än exempelvis engelskan är lämpad för design som riskerar att ge smala kolumner med text.

En stor del av den omvärldsbevakning jag gjort, och inspiration jag fått, de senaste åren är via poddsändningar, så nu är det väl dags att dela med mig av några av mina favoriter. Alla är inte specifika till webbutveckling men de finns åtminsto

Här är mina anteckningar från dag 3, workshop-dagen, på konferensen Intranätverk. Med reservation för missuppfattningar.

Inte för att jag visste om det, men jag har skrivit i Markdown eller liknande markup-språk tidigare. Bland annat dokumentation på Google Code och även på Wikipedia.

Jag vågar nog påstå att så ofta är fallet. De flesta tar inte hand om de dokument som laddas upp som komplement till webbsidorna, de försvinner ju in i glömskan när webbredaktören tar bort länken eller laddar upp en nyare version.

För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc. 

Blev inspirerad igår efter att Marcus Asplund gjort en geografisk sammanställning av vilka statuskoder kommuner använder.

Sökanalys talar om vad användarna vill få ut av sitt besök hos dig, sökmotoroptimering är dina försök att få någon att besöka din webbplats.En annan inte helt ovanlig missuppfattning är att det är lite samma som webbanalys vilket man till viss del kan förstå, men ska man vara precis så sökanalys ett djupt fokus på hur sökfunktionen presterar och används medan webbanalys är mer av ett allmänt helikopterperspektiv på en hel webbplats.

Nu tänkte jag till sist släppa listan över hur bra de svenska kommunerna presterar enligt Google Pagespeed.

Om du skulle välja en IT-konsult/webbyrå för att bygga en webbplats, vem väljer man då? Ja en början kan ju vara att titta på hur bra deras egna sajter fungerar utifrån diverse aspekter.

Har sammanställt en lista över kommunsajter, just nu försöker jag ta reda på vilka publiceringssystem som ligger bakom respektive sajt. Så här långt har jag hittat vilka som ligger på det närkingska CMS:et SiteVision.

Jag har byggt ett test av Google Page Speed Online API för automatisering av mätningar kring webboptimering. Nedan bild visar ett console-gränssnitt mot tjänsten för att kolla betyget på en enskild sida.

IT-företaget Infobyte har gjort en genomgång över alla kommuners webbplatser och resultatet är nedslående. Endast 41% av webbplatserna validerar vald kodstandard.

Googles verktyg för webbansvariga, Webmaster Tools på engelska, har länge känts förbisett av Google. Även fast det funnits bra grejer så hantering av webbplatskartor med mera har presentationen varit bortom tråkig och nyheterna har varit få.

Inte för att jag hittat någon officiell källa på det ännu, men mängder av sajter pratar just nu om att det är dags att lägga till en webbplats prestanda som en av de viktigare punkterna för god sökmotoroptimering.

Visst kan du några webbadresser utantill? Visst har du chansat på en webbadress någon gång utan att Googla efter sajtens namn eller ett varumärke?

Har själv jobbat som redaktör i EPiServer flertalet år. Nu råkar jag sedan 1,5 år tillbaka främst fokusera på att webbutveckla i EPiServer.

Solen värmer på kinderna, fåglarna kvittrar av lycka, knoppar börjar slå ut på träden och Studera.nu har återigen kraschat.

Ja, råkar du köra EPiServer som publiceringsverktyg så kan du sedan en tid tillbaka få produkten EPiTrace gratis. Det hela är en Flash-applikation som kommunicerar i realtid med din EPiServer-webbplats om var besökarna befinner sig just nu.

Tillgänglighetskonsulterna har haft det ganska tufft att nå ut, åtminstone till fler än myndigheterna och offentliga organisationer som känner sig lite mer tvingade att göra denna hemläxa. Det har varit svårt med argumentationen om att alla webbplatser har nytta av detta.

Den semantiska webben har det pratats om allt för länge, i åtminstone 10 år har jag själv hört talas om att "det är på gång". Poängen är i mångt och mycket att även datorer och programvaror ska kunna förstå informationens innebörd, dess relation till annan information och kategorisering.

Nog för att webb 2.0 och 3.0 mer är försäljningstermer som används inom IT-branschen än kanske har någon egentlig mening så kan det vara intressant att visa på skillnaderna i det som nu anses bli webb 3.0.

SJ har byggt om sin webbplats för ett tag sedan. Nu visar det sig att synskadade och blinda inte tycker att de har gjort nog för att även de ska kunna använda webbplatsen. 

För en gångs skulle har IDG lyckats hitta något vettigt att skriva om som faktiskt verkar stämma överens med något man kan hålla med om, till skillnad från alla Gartner-analyser. Här kommer några egna tankar kring de nio tipsen på vad man inte ska göra mot sitt intranät.

Hur tänker du när det handlar om att namnge filer eller webbsidor? Något som många inte bryr sig om är att ha en plan för hur adresser på en webbplats ska formges.

Microsofts Live Search Webmaster Tools är än så länge en sorglig och blek version av Googles dito, men det är värt att göra ett försök.

Största delen av en ens webbplats, kanske borde, bestå av webbsidor. Ibland passar det bättre med ett dokument, och dokumentpublicering är av flera anledningar vanliga i kommunal och offentlig sektor.

Snubblade över ett bra verktyg för sökmotoroptimering nämligen Summits spindelsimulator som kollar: