På svenska förkortas ibland tillgänglighet med t12t, alltså att ett ’t’ följs av 12 bokstäver och sedan avslutas med ett ’t’. Detta med inspiration från engelskans förkortning a11y som står för accessibility.
Tillgänglighet som begrepp används av fler yrkesgrupper än vi som jobbar med digitala kanaler och information. Exempelvis tillgänglighet till vård och teknisk tillgänglighet i form av åtkomst till en viss teknisk resurs.
Webbtillgänglighet är att inkludera användare oavsett eventuell funktionsnedsättning – det är också en mänsklig rättighet
Webbtillgänglighet handlar om att utforma och skapa webbplatser och digitala tjänster på ett sådant sätt att de är tillgängliga för alla användare, oavsett eventuella funktionsnedsättningar eller tekniska begränsningar. Det innebär att webbplatser ska utformas på ett sätt som gör det möjligt för alla att kunna ta del av innehållet, använda funktionerna och utföra de uppgifter som de önskar.
Webbtillgänglighet är viktigt av flera anledningar. För det första är det en mänsklig rättighet att alla människor, oavsett funktionsnedsättningar eller tekniska begränsningar, ska ha likvärdig tillgång till information och tjänster som finns på webben. Genom att göra webbplatser tillgängliga för alla användare, oavsett deras behov, kan vi skapa en mer inkluderande och rättvis digital värld.
Webbtillgänglighet är lönsamt – annars exkluderar du målgrupper
För det andra är det viktigt att bry sig om webbtillgänglighet eftersom det kan ha en direkt påverkan på verksamheten. En webbplats som är otillgänglig för användare kan leda till minskade intäkter, minskad kundlojalitet och försämrat anseende. Genom att göra webbplatser tillgängliga för alla användare kan ni nå ut till en större målgrupp och öka er marknadsandel.
Om inte annat är det viktigt att bry sig om webbtillgänglighet för att skapa en bra användarupplevelse för alla användare. Genom att utforma och skapa webbplatser på ett tillgängligt sätt kan vi skapa en mer användarvänlig och effektiv webbplats för alla.
För första gången hotar tillsynsmyndigheten för tillgänglighetslagen, DIGG, med vite. Ett kommunalt bolag och en kommun måste nu genomföra åtgärder eller betala en sanktionsavgift.
Nu har det gått något år sedan offentlig sektor skulle börja jobba systematiskt med sina webbplatsers och appars tillgänglighet. På svenska kallat DOS-lagen, eller på EU-direktivnivå kallat webbdirektivet. Låt oss se hur bra det går 2023.
Det finns två olika tillgänglighetstest här på Webperf. Det ena är Pa11y men fokus här är Axe som utvecklas av Deque – som också släpper andra paketeringar av Axe. Bland annat finns ett tillägg du kan använda direkt i din webbläsare.
Många har krisinformation på sina webbplatser idag. Särskilt hos samhällsaktörer är det viktigt att denna information når fram till alla som efterfrågar den.
I slutet på augusti 2018 lades HTML-testet till. Anledningen till att det är relevant att HTML-koden är något så när bra skriven hänger ihop med tillgänglighet och förutsägbarhet.
Per Axbom har släppt sin e-bok Digital tillgänglighet - Introduktion till WCAG fritt på nätet. WCAG är en designstandard från W3C som ger handfast stöd så man inte råkar missa någon grupp användares behov.
En positiv sak med denna blogg är att jag emellanåt får spontana tips från läsarna. Det senaste tipset var från Martin Törnros som ville tipsa om projektet RGBlind. Ett fyndigt namn då RGB ofta uttyds som Röd Grön Blå och är de färgpytsar vi blandar färg med på webben, exempelvis när vi skriver CSS-kod som #ff0000 när vi vill ha massor med röd färg och inget blått eller grönt.
Ja nog finns det en dag för att högtidlighålla nästan varje viktig frågeställning. Men just idag är det en jag gillar, nämligen Global Accessibility Awareness Day. Att jobba med tillgänglighet och en webb för alla är en ständig strävan, inte något man kan räkna med att bli färdig med.
Att öppna länkar i ett nytt fönster är ett effektivt sätt att finta sina besökare, de kommer inte kunna använda bakåt-knappen. Därmed inför man ett onödigt krav på att användaren ska vara uppmärksam just när det nya fönstret öppnas samt att hen ska komma ihåg detta senare.
Länktexten är texten som är klickbar och leder till en annan del av webben. Rent allmänt bör de vara blå och understrukna om du inte har goda skäl att designa dem annorlunda.
Du har säkert hört att man ska ha alternativtexter till bilder på webben? Annars gör man livet svårt för de som inte kan se. Nu är det ju inte bara synskadade som inte kan se - även Google lider av detta bekymmer.
Poängen med checklistan är att ha något mätbart sätt att säkerställa att ens webbplats inte försämras över tid, utan snarare kontinuerligt förbättras för varje uppdatering.
"Den 1 januari 2015 blir det enligt diskrimineringslagen förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning genom bristande tillgänglighet." Post- och telestyrelsen (PTS)
Med stor risk för att sparka in en vidöppen dörr tänkte jag gå igenom tillgänglighet på webben och varför vi alla borde bry oss om det. Dessvärre hör jag fortfarande att många tänker att tillgänglighet är att likställa med handikappanpassning.
För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc.
Tillgänglighetskonsulterna har haft det ganska tufft att nå ut, åtminstone till fler än myndigheterna och offentliga organisationer som känner sig lite mer tvingade att göra denna hemläxa. Det har varit svårt med argumentationen om att alla webbplatser har nytta av detta.
SJ har byggt om sin webbplats för ett tag sedan. Nu visar det sig att synskadade och blinda inte tycker att de har gjort nog för att även de ska kunna använda webbplatsen.