Gå direkt till sidans huvudinnehåll

Vanliga frågor om tillgänglighetslagen EAA / LPTT

Vägskylt som inkluderar både förälder och barn, men också de som använder rullstol

Nya tillgänglighetslagen har inte så mycket praxis ännu, men desto fler frågor. Dock finns ett antal svar från praktiker inom tillgänglighet.

Tillgänglighetslagen har ett antal synonymer. Det europeiska tillgänglighetsdirektivet förkortas EAA och står för European Accessibility Act, vi har den svenska förkortningen LPTT för Lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Dessutom tidigare har det pratats om som det ”stora tillgänglighetsdirektivet” eftersom det på skulle börja gälla även privat sektor. Alla pekar dock på det som 28:e juni 2025 blev svensk lag.

EU antog tillgänglighetsdirektivet i april 2019 och ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer från den 28:e juni 2025.

  1. Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?
  2. Varför har EU infört tillgänglighetslagen?
  3. När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?
  4. Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?
  5. Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?
  6. Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?
  7. Vad innebär "tillgänglighet" i praktiken för digitala tjänster?
  8. Vad innebär tillgänglighet för fysiska produkter som bankdosar?
  9. Hur vet jag om min webbsida, app eller produkt uppfyller kraven?
  10. Vad händer om jag inte följer lagen?
  11. Var kan jag få hjälp att förstå och implementera kraven?
  12. Finns det skillnader mellan EAA och tillgänglighetsstandarder som WCAG?
  13. Hur lång tid har jag på mig att anpassa mina digitala tjänster och produkter?
  14. Vilka organisationer måste följa tillgänglighetslagen?
  15. Vad ska vara tillgängligt?
  16. Övergångsregeln: Har vi fram till 2030 på oss att följa tillgänglighetslagen?
  17. Vilka tillsynsmyndigheter finns i Sverige för tillgänglighetslagen?
  18. Hur rapporterar man bristande tillgänglighet till en tillsynsmyndighet?
  19. Kan jag som konsument rapportera dålig tillgänglighet?
  20. Hur rapporterar vi som omfattas av tillgänglighetslagen om undantag eller egna tillgänglighetsbrister?
  21. Vad är undantaget för 'oproportionerligt stor börda'?
  22. Vem avgör om det är en 'oproportionerligt stor börda'?
  23. Inkluderar 'nya produkter' även nyligen släppta mjukvaruuppdateringar?
  24. Om en produkt redan är släppt på marknaden men uppdateras med nya funktioner eller buggfixar på ett agilt sätt, gäller fortfarande femårsundantaget?
  25. Accepteras tillgänglighetslager under tillgänglighetslagen?

Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?

Tillgänglighetslagen, eller European Accessibility Act, är EU:s lag som ska säkerställa att produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Lagen täcker både digitala tjänster som webbsidor, appar och e-böcker, samt fysiska produkter som bankdosor, betalningsterminaler, biljettautomater och läsplattor.

Målet är att skapa en mer inkluderande samhälle där alla kan delta på lika villkor.

I grunden handlar det om mänskliga rättigheter - att respektera varje persons rätt till självständighet och delaktighet i samhället.

Varför har EU infört tillgänglighetslagen?

Många miljoner personer i unionen lever med någon form av funktionsnedsättning, antingen en tillfällig, situationsberoende eller permanent.

Tillgänglighets­behov kan vara permanenta, tillfälliga och situations­beroende

Många av dessa personer möter dagligen hinder när de försöker använda produkter och tjänster som andra tar för givna. Genom att harmonisera tillgänglighetskrav över hela EU skapas både en mer rättvis intern marknad och stärker människors grundläggande rättigheter.

Det handlar också om en ekonomisk logik. När vi tillsammans skapar tillgängliga lösningar öppnar vi upp en marknad som inkluderar många fler.

När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?

Lagen trädde i kraft den 28 juni 2025. Det betyder att du som tillhandahåller produkter eller tjänster som täcks av tillgänglighetslagen nu måste säkerställa att de uppfyller tillgänglighetskraven. Det finns övergångsregler för vissa produkter som redan finns på marknaden, men nya produkter och tjänster måste vara tillgängliga från dag ett.

Vad som är en ny produkt eller tjänst, och vad är en uppdatering av en befintlig tjänst eller produkt? Bra fråga! Det finns ingen praxis ännu. Men låt dina jurister ta en titt på hur PTS tolkar och bedömer tillgänglighetslagen och ge dig juridisk rådgivning.

Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?

Lagen täcker en bred uppsättning produkter och tjänster:

  1. Fysiska produkter: Bankdosor, biljettautomater, check-in terminaler på flygplatser, datorer, smartphones och surfplattor.
  2. Digitala tjänster: E-handel, internetbanktjänster, elektroniska böcker, streamingtjänster och transporttjänster.
  3. Telekommunikation: Telefontjänster och relaterad utrustning.

Listan är översiktlig, och du rekommenderas att kontrollera de specifika kraven för din bransch.

Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?

Lagen gäller alla som tillhandahåller produkter eller tjänster som omfattas av tillgänglighetslagens område, oavsett storlek eller om det är en ideell organisation eller ej. Det inkluderar företag som säljer bankdosor, tillhandahåller e-handelstjänster, utvecklar appar, eller erbjuder digitala betalningslösningar.

Regelefterlevnad är inte bara en legal skyldighet - det är vårt sätt att visa respekt för alla människors lika värde.

Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?

Ja, lagen gäller generellt alla företag oavsett storlek. Men det finns vissa undantag för mikroföretag. Då är det färre än 10 anställda och en omsättning under 2 miljoner euro. Dessa undantag gäller dock inte alla tjänster, för exempelvis e-handel och internetbanktjänster omfattas även för mikroföretag.

Det är viktigt att komma ihåg att även om du kanske är undantagen från vissa krav, är tillgänglighet ändå rätt sak att göra både etiskt och affärsmässigt.

Vad är undantaget för 'oproportionerligt stor börda'?

Undantaget för "oproportionerligt stor börda" inom tillgänglighetslagen är utformat för att balansera målet om utbredd tillgänglighet med praktiska begränsningar för vissa organisationer av proportionalitetsskäl. I vissa fall kan kostnaden för efterlevnad vara för hög, varvid den ekonomiska aktören kan åberopa detta undantag.

För bedömningen kan följande faktorer användas:

  • Förhållandet mellan efterlevnadskostnaderna och den ekonomiska aktörens totala kostnader
  • De uppskattade kostnaderna och fördelarna i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättningar
  • Förhållandet mellan nettokostnaderna för efterlevnad och nettoomsättningen

Företag behöver analysera och bedöma om detta undantag skulle gälla, och dokumentera bedömningen.

Vem avgör om det är en 'oproportionerligt stor börda'?

Den ekonomiska aktören måste själv göra bedömningen, dokumentera den och rapportera detta till relevanta nationella myndigheter. De nationella myndigheterna kommer att granska bedömningen och kan följa upp detta med eventuella utredningar.

Baserat på skyldigheten att meddela myndigheterna om eventuellt åberopande av undantaget för oproportionerligt stor börda, förväntar vi oss att de nationella myndigheterna kan tillämpa verkställighetsåtgärder (såsom böter) mot parter som inte meddelar myndigheterna i förväg.

Inkluderar 'nya produkter' även nyligen släppta mjukvaruuppdateringar?

Det finns viss tvetydighet i definitionen av vad som är liknande (och vad som är nytt) inom direktivet. Vår tolkning ur ett mjukvaruperspektiv, särskilt från kontexten av kontinuerlig utveckling, är att det är svårt att hävda att tjänster förblir oförändrade.

De flesta utvecklade mjukvaror med uppdateringar eller ändringar skulle inte passa in i en övergångsperiodsregim. Alla ändringar medför risk att introducera nya tillgänglighetsfel (och möjligheten att fixa sådana som finns).

Ett annat sätt att se på detta är att enligt WCAG måste alla ändringar av en sida eller ett användarflöde, även om det bara är en del av innehållet, följa tillgänglighetsstandarder.

Om en produkt redan är släppt på marknaden men uppdateras med nya funktioner eller buggfixar på ett agilt sätt, gäller fortfarande femårsundantaget?

Vi anser att en agil, kontinuerligt utvecklad onlinetjänst inte faller under detta undantag. Systemet är inte detsamma efter dessa ändringar, och det finns möjlighet att introducera nya tillgänglighetsproblem (och möjligheten att åtgärda befintliga).

Enligt WCAG måste alla ändringar av en sida eller ett användarflöde, även om det bara är en del av innehållet, följa tillgänglighetsstandarder. Detta gäller särskilt för kontinuerligt utvecklade mjukvaruprodukter och digitala tjänster.

Accepteras tillgänglighetslager under tillgänglighetslagen?

Tillgänglighetslager gör inte en webbplats tillgänglig! Det finns vissa saker som de kan hjälpa dig med, men de kommer inte att lösa de flesta problem eller hjälpa dig med regelefterlevnad till LPTT. Läs Overlay FactSheet för mer kontext, eller Fungerar tillgänglighets­lager? Nej!.

I december 2023 gjorde Europeiska kommissionen ett officiellt uttalande om tillgänglighetslager och EAA-efterlevnad:

"Claims that a website can be made fully compliant without manual intervention are not realistic, since no automated tool can cover all the WCAG 2.1 level A and AA criteria. It is even less realistic to expect to detect automatically the additional EN 301549 criteria."