Tillgänglighet

I veckan uppmärksammades det förmodligen första företaget som säljer ”accessibility overlays” på den svenska marknaden. Så vad är då detta, och funkar de?

De webbplatser som lyder under DOS-lagen kommer nu månatligen kontrolleras om det är enkelt att hitta tillgänglighetsredogörelsen. Och även vad dess innehåll är.

Pajalabostäder och Ockelbo kommun blev först ut att hotas med vite av Digg på grund av deras dåliga följsamhet till DOS-lagen. Ockelbo fick slutligt besked att det faktiskt blir ett vite, vilket besvarades med att de tyckte det var orättvist. Men, hur går det för Pajalabostäder?

Funkas tillgänglighetspris - Digital Inclusion Award - är kul och uppmärksammar ett viktigt fokus. Här kommer en automatiserad jämförelse av finalisterna 2024 med Webperfs metoder av utvärdering.

Automatiserade tester kan inte fånga upp alla aspekter av tillgänglighet. Därför är manuella tester, där mänskliga insikter spelar en central roll, en nödvändighet. I denna guide får du veta varför och hur du kan komma igång.

95% av Sveriges regioner har minst en tillgänglighetsbrist vid en snabbtitt på deras webbplatser. Med tanke på att man bedriver vård, habilitering och bl.a. har funktionsnedsatta och äldre som målgrupp är det resultatet problematiskt.

Kommunerna är kanske de svenskaste av alla myndighetsutövare. Med lokal närvaro stöttar de genom livet – från vagga till graven. Men hur digitalt tillgängliga är de för medborgarnas behov?

Det kan vara den mest kontroversiella, eller mest självklara, frågan vi har i samhället – vem kan på egen hand sköta sin egen hälsa? Oavsett om det är i munhälsa eller i övriga kroppens hälsa.

Man tänker att högre studier och FoUI-landskapet ska vara öppet för alla. Så här kommer en titt på universitet, högskolor och de som jobbar med innovation. Är de tillgängliga?

Statliga myndigheter och de som får sin finansiering via det offentliga har likt kommuner och regioner levt med DOS-lagen i snart fem år. Här kommer en titt på 200 sådana webbplatser.

Man kan avfärda webbyråernas egna webbplatser med resonemanget ”Skomakarens barn har alltid sämst på fötterna” - som att framgångsrika byråer har fullt upp med kundleveranser. Men hur ser skorna ut hos skomakarens barn?

Om ett år kommer tillgänglighetsdirektivet att gälla bland annat banker. Så hur bra är bankernas webbplatser idag enligt automatiska tillgänglighetstester?

Tidigt i februari lanserade Region Gotland sin nya webbplats. Här tas en titt på den utifrån regelefterlevnad som tillgänglighet, GDPR och kaklagen.

Med automatiska metoder från Webperf Core lät jag min dator jobba en halvtimme. Vad hittar man så pass enkelt på en webbplats som genomgått tillsyn?

Det är mycket fart på tillgänglighet numera. Nyss berättades det om ehandel för alla med anledning av tillgänglighetsdirektivet 2025. Mer denna vecka är från Useit och Accessibility Cloud.

DOS-lagen ställer krav på de som bedriver digital offentlig service. En del i detta är att skapa en tillgänglighetsredogörelse och hålla den aktuell. Men görs det verkligen? Med Webperf-testerna har det tagits en djupdykning hos de svenska kommunerna.

Försäkringskassan har nyligen tagit fram en matris som förklarar olika varianter av tillgänglighetsbehov – med inspiration från både Microsoft Inclusive Design Toolkit och Arbetsförmedlingen. Bra grejer som kan göra nytta hos fler organisationer!

Nyhetsbrevet Webperf #38 – skickat 11:e juli. Google Analytics UA läggs ner, förbjuds av IMY och återuppstår med GA4 via EU-kommissionen.

Under våren fick Pajalabostäder en uppläxning av tillsynsmyndigheten DIGG när det gäller tillgänglighet. I juni var det dags för SL att hotas med böter på knappt en miljon kronor. DIGG håller nämligen koll på om DOS-lagen följs. Men hur brukar webbsidor funka för andra bolag som lyder under DOS-lagen? Det tar vi en titt på här!

Tillgänglighetsdirektivet för privat sektor har kallats ”stora tillgänglighetsdirektivet” och om inte annat så kommer det få stor påverkan. Från och med 28:e juni 2025 kommer många fler organisationer och verksamheter behöva erbjuda tillgängliga digitala tjänster och service.

Att alla ska ha tillgång till samhällets tjänster kan framstå som en självklarhet. Rätten för alla att delta i samhället är också en rättighet enligt svensk lag, bland annat genom diskrimineringslagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Men hur ser det ut i verkligheten och i digitala kanaler? Det har vi undersökt och specifikt för de svenska kommunerna.

För första gången hotar tillsynsmyndigheten för tillgänglighetslagen, DIGG, med vite. Ett kommunalt bolag och en kommun måste nu genomföra åtgärder eller betala en sanktionsavgift.

Nu har det gått något år sedan offentlig sektor skulle börja jobba systematiskt med sina webbplatsers och appars tillgänglighet. På svenska kallat DOS-lagen, eller på EU-direktivnivå kallat webbdirektivet. Låt oss se hur bra det går 2023.

Webperfs tjänst för dig som vill få koll på er webbtillgänglighet. Bland nyheterna är att testa ännu inte publicerade webbplatser och en bättre rapport.

Det finns två olika tillgänglighetstest här på Webperf. Det ena är Pa11y men fokus här är Axe som utvecklas av Deque – som också släpper andra paketeringar av Axe. Bland annat finns ett tillägg du kan använda direkt i din webbläsare.

Många har krisinformation på sina webbplatser idag. Särskilt hos samhällsaktörer är det viktigt att denna information når fram till alla som efterfrågar den.

Lathunden är tänkt som en visualiserad guide för granskning av tillgängligheten av webbplatser, e-tjänster och appar.

I slutet på augusti 2018 lades HTML-testet till. Anledningen till att ett HTML-test är relevant är att när HTML-koden är något så när bra skriven blir tillgängligheten och webbsidan visar upp sig korrekt.

Per Axbom har släppt sin e-bok Digital tillgänglighet - Introduktion till WCAG fritt på nätet. WCAG är en designstandard från W3C som ger handfast stöd så man inte råkar missa någon grupp användares behov.

En positiv sak med denna blogg är att jag emellanåt får spontana tips från läsarna. Det senaste tipset var från Martin Törnros som ville tipsa om projektet RGBlind. Ett fyndigt namn då RGB ofta uttyds som Röd Grön Blå och är de färgpytsar vi blandar färg med på webben, exempelvis när vi skriver CSS-kod som #ff0000 när vi vill ha massor med röd färg och inget blått eller grönt.

Ja nog finns det en dag för att högtidlighålla nästan varje viktig frågeställning. Men just idag är det en jag gillar, nämligen Global Accessibility Awareness Day. Att jobba med tillgänglighet och en webb för alla är en ständig strävan, inte något man kan räkna med att bli färdig med.

Att öppna länkar i ett nytt fönster är ett effektivt sätt att finta sina besökare, de kommer inte kunna använda bakåt-knappen. Därmed inför man ett onödigt krav på att användaren ska vara uppmärksam just när det nya fönstret öppnas samt att hen ska komma ihåg detta senare.

Länktexten är texten som är klickbar och leder till en annan del av webben. Rent allmänt bör de vara blå och understrukna om du inte har goda skäl att designa dem annorlunda.

Du har säkert hört att man ska ha alternativtexter till bilder på webben? Annars gör man livet svårt för de som inte kan se. Nu är det ju inte bara synskadade som inte kan se - även Google lider av detta bekymmer.

Sedan årsskiftet 2015 blev det olagligt att på sin webbplats diskriminera folk med funktionsnedsättningar. Eftersom lagen är ny så har den ännu inte prövats i domstol och därför är det inte glasklart var gränserna går.

Poängen med checklistan är att ha något mätbart sätt att säkerställa att ens webbplats inte försämras över tid, utan snarare kontinuerligt förbättras för varje uppdatering.

"Den 1 januari 2015 blir det enligt diskrimineringslagen förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning genom bristande tillgänglighet."
Post- och telestyrelsen (PTS)

Med stor risk för att sparka in en vidöppen dörr tänkte jag gå igenom tillgänglighet på webben och varför vi alla borde bry oss om det. Dessvärre hör jag fortfarande att många tänker att tillgänglighet är att likställa med handikappanpassning.

För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc. 

Tillgänglighetskonsulterna har haft det ganska tufft att nå ut, åtminstone till fler än myndigheterna och offentliga organisationer som känner sig lite mer tvingade att göra denna hemläxa. Det har varit svårt med argumentationen om att alla webbplatser har nytta av detta.

SJ har byggt om sin webbplats för ett tag sedan. Nu visar det sig att synskadade och blinda inte tycker att de har gjort nog för att även de ska kunna använda webbplatsen.