Fungerar tillgänglighetslager? Nej!
I veckan uppmärksammades det förmodligen första företaget som säljer ”accessibility overlays” på den svenska marknaden. Så vad är då detta, och funkar de?
WCAG är en standard och designriktlinje för digital tillgänglighet. WCAG är förkortningen av Web Content Accessibility Guidelines och ges ut av webbstandardorganisationen W3C (World Wide Web Consortium) inom deras arbete med WAI (Web Accessibility Initiative).
Sedan första januari 2015 blev det olagligt att på sin webbplats diskriminera de med funktionsnedsättningar. Det brukar förvisso dröja ett tag innan lagar prövats i domstolarnas alla nivåer, därför är det inte glasklart var gränserna går. Det finns också olika nivåer av hur stort övertramp man gör mot en funktionsnedsatt persons rättigheter. Att helt bli utestängd på grund av sin funktionsnedsättning är ju ett fall som förhoppningsvis blir svårt att slingra sig ur, medan domstolarna nog inte lär ingjuta gudsfruktan i de som glömt skriva alternativtext till en bild.
Från och med september 2018 finns en ny lag som reglerar offentlig sektor och deras digitala tjänster. Det blir olagligt att inte leva upp till WCAG 2.0 nivå AA på intranät, webbar och appar. Det är en del i den så kallade på svenska kallat DOS-lagen.
Även EU:s nya tillgänglighetsdirektiv som införs i juni 2025 för privata aktörer bygger vidare på WCAG. LPTT är en förkortning av Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, vilket är den svenska implementeringen av det europeiska tillgänglighetsdirektivet (EAA).
I veckan uppmärksammades det förmodligen första företaget som säljer ”accessibility overlays” på den svenska marknaden. Så vad är då detta, och funkar de?
Funkas tillgänglighetspris - Digital Inclusion Award - är kul och uppmärksammar ett viktigt fokus. Här kommer en automatiserad jämförelse av finalisterna 2024 med Webperfs metoder av utvärdering.
Automatiserade tester kan inte fånga upp alla aspekter av tillgänglighet. Därför är manuella tester, där mänskliga insikter spelar en central roll, en nödvändighet. I denna guide får du veta varför och hur du kan komma igång.
95% av Sveriges regioner har minst en tillgänglighetsbrist vid en snabbtitt på deras webbplatser. Med tanke på att man bedriver vård, habilitering och bl.a. har funktionsnedsatta och äldre som målgrupp är det resultatet problematiskt.
Kommunerna är kanske de svenskaste av alla myndighetsutövare. Med lokal närvaro stöttar de genom livet – från vagga till graven. Men hur digitalt tillgängliga är de för medborgarnas behov?
Det kan vara den mest kontroversiella, eller mest självklara, frågan vi har i samhället – vem kan på egen hand sköta sin egen hälsa? Oavsett om det är i munhälsa eller i övriga kroppens hälsa.
Man tänker att högre studier och FoUI-landskapet ska vara öppet för alla. Så här kommer en titt på universitet, högskolor och de som jobbar med innovation. Är de tillgängliga?
Statliga myndigheter och de som får sin finansiering via det offentliga har likt kommuner och regioner levt med DOS-lagen i snart fem år. Här kommer en titt på 200 sådana webbplatser.
Man kan avfärda webbyråernas egna webbplatser med resonemanget ”Skomakarens barn har alltid sämst på fötterna” - som att framgångsrika byråer har fullt upp med kundleveranser. Men hur ser skorna ut hos skomakarens barn?
Om ett år kommer tillgänglighetsdirektivet att gälla bland annat banker. Så hur bra är bankernas webbplatser idag enligt automatiska tillgänglighetstester?
Pa11y är ett av tillgänglighetstesterna som körs på Webperf. Namnet kommer sig av *a11y*, vilket är en förkortning av engelskans *accessibility*, som börjar med a, följt av 11 bokstäver, och slutar med ett y.
Det är mycket fart på tillgänglighet numera. Nyss berättades det om ehandel för alla med anledning av tillgänglighetsdirektivet 2025. Mer denna vecka är från Useit och Accessibility Cloud.
Under våren fick Pajalabostäder en uppläxning av tillsynsmyndigheten DIGG när det gäller tillgänglighet. I juni var det dags för SL att hotas med böter på knappt en miljon kronor. DIGG håller nämligen koll på om DOS-lagen följs. Men hur brukar webbsidor funka för andra bolag som lyder under DOS-lagen? Det tar vi en titt på här!
Tillgänglighetsdirektivet för privat sektor har kallats ”stora tillgänglighetsdirektivet” och om inte annat så kommer det få stor påverkan. Från och med 28:e juni 2025 kommer många fler organisationer och verksamheter behöva erbjuda tillgängliga digitala tjänster och service.
Nu har det gått något år sedan offentlig sektor skulle börja jobba systematiskt med sina webbplatsers och appars tillgänglighet. På svenska kallat DOS-lagen, eller på EU-direktivnivå kallat webbdirektivet. Låt oss se hur bra det går 2023.
Det finns två olika tillgänglighetstest här på Webperf. Det ena är Pa11y men fokus här är Axe som utvecklas av Deque – som också släpper andra paketeringar av Axe. Bland annat finns ett tillägg du kan använda direkt i din webbläsare.
I ett försök till god transparens följer här tidpunkter och insatser som påverkar bedömningar och betyg på Webperf. Listan uppdateras allt eftersom förändringar sker.