Ur en personlig vinkel handlar dataskydd om din rätt att ha kontroll över dina personuppgifter, men dataskydd är också att skydda andra uppgifter som är känsliga av någon anledning. I en värld där våra digitala fotspår följer oss överallt, från sociala medier och molntjänster till myndighetsregister, har dataskydd blivit en av de mest centrala rättigheterna i det moderna samhället.
Dessutom är det viktigt att kunna skydda hemligheter som inte ska röjas till utomstående. Det kan vara affärshemligheter, forskningsdata, säkerhetskritisk information eller andra register som är viktiga för organisationer och länder att hålla konfidentiella.
Dataskydd omfattar både juridiska ramverk som reglerar personuppgiftsbehandling och tekniska åtgärder för att skydda all känslig information mot obehörig åtkomst. I Sverige och EU regleras personuppgifter främst genom GDPR, medan informationssäkerhet hanteras genom branschspecifika standarder och säkerhetslagar.
För personuppgifter bygger GDPR på principer som laglighetsprincipen (kräver rättslig grund), ändamålsbegränsning (data får endast användas för angivet syfte) och dataminimering (endast nödvändiga uppgifter får samlas in).
För informationssäkerhet gäller principerna konfidentialitet (skydd mot obehörig åtkomst), integritet (skydd mot obehörig förändring) och tillgänglighet (säkerställa att behöriga kan komma åt informationen när det behövs).
GDPR ger dig starka rättigheter avseende personuppgifter: rätt till information, tillgång, rättelse och radering av data. Du har också rätt till dataportabilitet och att invända mot behandling i vissa situationer.
Organisationer har samtidigt ansvar att skydda all känslig information genom tekniska och organisatoriska åtgärder som kryptering, åtkomstkontroll, säkerhetskopiering och incidenthantering. Detta gäller oavsett om det handlar om personuppgifter, affärshemligheter eller annan konfidentiell information.
Moderna dataskyddshot kommer från många håll. Cyberkriminella som söker ekonomisk vinning, statssponsrade hackare som riktar in sig mot kritisk infrastruktur, och konkurrerande företag som vill komma åt affärshemligheter. Ransomware, nätfiske och avancerade långvariga hot (APT-attacker) har blivit vardagsrisker för organisationer.
En särskild utmaning är gränsöverskridande dataflöden. När svenska företag använder amerikanska molntjänster överförs ofta känslig information till USA, där amerikanska underrättelsetjänster har långtgående befogenheter att komma åt data.
Google lanserar en inbäddningsbar knapp som låter läsare markera en utgivare som föredragen källa i Search, Discover och Google News. Lösningen bygger på ett skript som laddas från Google och påminner om Facebooks gamla gillaknapp.
"Du bör inte berätta att du sökt tjänst hos Säkerhetspolisen för andra personer än dina närmast berörda."
Samtycke är något de flesta av oss lär sig redan på förskolan. Vi frågar innan vi tar, vi respekterar förstås ett nej och vi förklarar varför vi vill ha något.
EU:s förstainstansdomstol har just avgjort det första rättsliga testet av Data Privacy Framework. Avtalet för dataöverföringar mellan EU och USA.
Efter åratal av vaga försäkringar och diplomatiska undanflykter har Microsoft nu, under ed inför den franska senaten, erkänt vad många av oss redan visste.
Med tanke på hur starten av 2025 artat sig på andra sidan Atlanten är det dags att ta fram de där planerna igen. De som vissa inte prioriterat att skapa ännu. Hur kan vi skyndsamt dra oss ur molntjänster med kopplingar till USA? För de utan planer – hur skapas de planerna omgående?!
Trots mycket önsketänkande är vi framme vid att Trump blir amerikansk president 2025 och det blir också en republikansk majoritet i senaten. Så hur drabbar det oss i EU som ofta har amerikanska IT-leverantörer?
Att det skulle komma ett nytt adekvansbeslut från EU-kommissionen var väntat. Även av samarbetsgruppen eSam. Men hur tänker de nu när Data Privacy Framework finns?
Debatten och analysen av vad EU-kommissionens nya adekvansbeslut innebär i relation till USA är i full gång. Många är förstås lättade att de nog får fortsätta med dessa molntjänster eller återigen kan välja amerikanska alternativ. Andra har ett mer problematiserande synsätt.
EU-USA:s Data Privacy Framework har nu tagit sig igenom omröstning i en kommitté i EU. Det är en justerad version av det förslag som ursprungligen lades fram. Datapakten och dess adekvansbeslut är ännu ett steg närmre.
På lucia kom då EU-kommissionens första utkast på ett adekvansbeslut i relation till USA. Det vill säga uppföljaren till Privacy Shield som skrotades för två år sedan. Sakfrågan är om de tycker att Bidens presidentorder räcker som lösning på Schrems 2-domen.
Den glada nyheten kom i fredags. Under Joe Bidens besök i Bryssel annonserade den amerikanska presidenten och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att snart kommer en uppdaterad version av Privacy Shield som kommer tillåta data-överföringar mellan EU och USA.
Vi har sedan juli 2019 fått med integritetstestet från 5 juli-stiftelsen, kallat Webbkoll. I juli 2026 började vi testa från egna servrar tack vare att Webbkoll släppts som öppen källkod.
Webperf