Tillgänglighets­redogörelser hos kommunerna – enkla att hitta, korrekta och uppdaterade?

Sammanfattning:

1. Alla 290 kommuner lyder under DOS-lagen sedan 2019, men bara 14 kommuner anger själva att de är helt förenliga med lagkraven.
2. Över hälften (163 st) hävdar att det skulle vara oskäligt betungande att göra tillgänglighetsanpassningar. Dock är det endast i undantagsfall som det skälet är giltigt om man lyssnar till Digg som är tillsynsmyndighet.
3. Cirka en handfull har inte en tillgänglighetsredogörelse som går att finna vare sig via navigering eller deras webbplatssök. Uppenbart i strid med lagstiftningen.

Avsnitt:

• Vad är DOS-lagen?
• Vad måste en tillgänglighetsredogörelse innehålla?
• Några kommuner har fler anställda än andra har invånare
• Hur gick det för kommunerna i september 2023?
  • “…oskäligt betungande anpassning (12 §)”
  • Hur lätt är tillgänglighetsredogörelsen att hitta på webbplatsen?
  • Hur gammal är tillgänglighetsredogörelsen?
  • Anser kommunerna att deras webbplatser är förenliga med DOS-lagen?
• Metod för utvärderingens datainsamling
  • Ladda ner datakällan

Varför valdes just kommuner ut för denna jämförelse? Jo, bland annat för att det inte finns minsta lilla anledning att tvivla på att de lyder under DOS-lagen. Sen är de till skillnad från regionerna ganska många vilket gör det lite mer representativt för en viss typ av organisation.

Vad är DOS-lagen?

DOS-lagen heter egentligen lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och bygger på ett EU-direktiv som populärt kallades webbdirektivet. DOS-lagen har några grundkrav:

1. Webbplatsen ska ha en tillgänglighetsredogörelse och den ska leva upp till vissa kriterier.
2. Besökare av en webbplats ska kunna rapportera tillgänglighetsbrister och begära ut tillgängliga alternativ.
3. Webbplatsen ska leva upp till EN301549-standarden (i mångt och mycket samma som WCAG 2.1 på nivå AA). I sin tillgänglighetsredogörelse redogör man öppet för om man lyckas uppfylla standarden eller inte.

DOS-lagen började reglera webbplatser 23:e september 2019 och inkluderade då samtliga berörda webbplatser om de lanserats det senaste året. Det betyder att de webbplatserna idag kan vara nästan fem år gamla. 2020 inkluderades samtliga webbplatser, även om de var äldre.
→ Mer om DOS-lagen (Webperf)

Vad måste en tillgänglighetsredogörelse innehålla?

Att vissa organisationer, de som bedriver digital offentlig service, måste ha en tillgänglighetsredogörelse är första talpunkten om man kollar vad tillsynsmyndigheten Digg pratar om. Exakt vad en tillgänglighetsredogörelse ska innehålla? Tacksamt nog har Digg punktat upp detta åt oss. En tillgänglighetsredogörelse ska innehålla:

• Namnet på den offentliga aktören.
• Namnet på den digitala servicen (till exempel webbplatsens, e-tjänstens eller appens namn).
• Följsamhet till lagkraven med formuleringen: helt förenlig, delvis förenlig eller inte förenlig.
• Detaljerad, fullständig och tydlig förteckning av innehåll som inte är tillgängligt och skälen till varför det inte är tillgängligt.
• Datum för bedömning av följsamhet till lagkraven.
• Datum för senaste uppdatering.
• Utvärderingsmetod (till exempel självskattning, granskning av extern part).
• Meddelandefunktion eller länk till sådan.
• Länk till Diggs anmälningsfunktion (https://www.digg.se/tdosanmalan).
• Redogörelse av innehåll som undantagits på grund av oskäligt betungande anpassning (12 §) med tydlig motivering.
• Redogörelse av innehåll som inte omfattas av lagkraven (9 §).

Ja, det finns också undantag från lagens krav.

Digg påpekar också att redogörelsen ska vara lätt att hitta. De skriver:

“För en webbplats ska en länk till tillgänglighetsredogörelsen finnas tydligt presenterad på webbplatsens startsida, alternativt finnas åtkomlig från alla sidor exempelvis i en sidfot.”
– Skapa en tillgänglighetsredogörelse

I allt detta finns förstås en massa tolkningsutrymme. Men så som vi i communityt runt Webperf brukar jobba så tolkar vi lagkrav, standarder och annat utifrån besökarens eller invånarens intresse. Vi har ett test som kollar detta. Vi kallar det nummer 26 och du som läser kod hittar det i a11y_statement.py i vårt öppna testramverk kallat Webperf Core. Det här är dock ett av våra egna tester där vi kompletterar med det som är viktigt enligt vårt eget community. Vi har alltså konkretiserat vår tolkning till en metod för att följa upp tillgänglighetsredogörelser.

Några kommuner har fler anställda än andra har invånare

Kommuner har väldigt olika förutsättningar när det kommer till att jobba professionellt med sin digitala närvaro. Sveriges minsta kommuner har så pass få invånare att de största kommunerna har många gånger fler anställda. Att vissa kommuner har fler anställda än andra har invånare beskriver nog i viss utsträckning vilken storlek på budget kommunerna kan ha. Att hålla invånarna med en tillgänglig webbplats för samhällsservice kanske måste vara billigare för en liten kommun, men lagtexten är densamma.

Att kommuners webbsidor till majoriteten har dålig tillgänglighet konstaterade tillgänglighetsexperter i en skrivelse här på Webperf senast i april. Närmare bestämt att 61% av kommunsidorna har enkelt funna tillgänglighetsbrister. Men förekomsten av tillgänglighetsbrister är en sak; att som kommun själv ha koll på sina brister genom inventeringar, berätta om det i sin påtvingade tillgänglighetsredogörelse är bevisligen något annat. Det är vad den här jämförelsen fokuserar på.

Under våren hotades Ockelbo kommun med böter på 700 000 kr ifall de inte levde upp till 15 st krav som tillsynsmyndigheten Digg ställde upp. De två krav som Digg ställde först var:

“1. Tillgänglighetsredogörelsen ska innehålla datum för bedömning av följsamhet till lagkraven
2. Tillgänglighetsredogörelsen ska redogöra för innehåll som undantagits på grund av oskäligt betungande anpassning (12 §) med tydlig motivering.”

– DOS-lagen: DIGG hotar med böter efter tillsyn hos Pajalabostäder och Ockelbo kommun (Webperf, april 2023)

Och dessa ting är intressant att kolla för alla landets kommuner.

Hur gick det för kommunerna i september 2023?

Här kommer du få statistik om hur våra kommuner presterar.

Första frågan är ifall kommunen ens har en redogörelse på sin webbplats och om den går att hitta. Hos 270 av 290 kommuner gick det att hitta en redogörelse. Men bara 153 av dem hade en korrekt länk till Digg. Samtidigt är 20 av 290 kommuner hela 7%, som inte har en tillgänglighetsredogörelse, vilket är intressant så här en handfull år efter att DOS-lagen kom till kraft. Utöver Webperfs automatiska tester har det letats manuellt efter tillgänglighetsredogörelser. Du kan läsa mer om den skattjakten under rubriken ”Metod” nedan.

66 av kommunerna saknar helt länk till Digg eller har fel adress. Några länkar till information om riksdagsbeslutet bakom lagen, men det hjälper knappast en invånare som vill anmäla bristande tillgänglighet till Digg.

“…oskäligt betungande anpassning (12 §)”

163 av 290 kommuner tycker tillgänglighetsanpassningar vore oskäligt betungande för dem. Eller ja, de hävdar det åtminstone. Det om oskäligt betungande är alltså formaliakrav snarare än hur pass tillgänglig själva webbplatsen är. Huruvida våra 290 kommuner anger datum för sin senaste bedömning ingår i nedan jämförelse (samt om bedömningen är mindre än ett år gammal eller upp till fem år). Om du vill veta vilka som anger oskäligt betungande anpassning (12 §) i sin tillgänglighetsredogörelse kan du ladda ner datakällan.

Att hävda att det kräver en oskäligt betungande anpassning (enligt 12 §) är enkelt, men för en kommun som borde ha resurserna att klara av anpassningarna är det inte ett giltigt skäl. Åtminstone historiskt har det gått att fråga tillgänglighetsspecialister på Digg ifall deras bedömning är att ens organisation kan anses inkluderas i skaran där något kan vara oskäligt betungande. När Sveriges största region frågade var svaret mer eller mindre att inget alls kan anses vara oskäligt betungande.

Hur lätt är tillgänglighetsredogörelsen att hitta på webbplatsen?

Ett sätt att se på frågan om var en länk till tillgänglighetsredogörelsen ska placeras är att det är lika viktigt som samtycke till cookies och tvingas på samtliga besökare. Men kommuner har förstås många lagar och intressen att leva upp till. Ett sätt att försöka standardisera eller kodifiera detta finns i Webperf-testerna.

Det vi gör är att kolla två olika aspekter. Finns tillgänglighetsredogörelsen länkad direkt på webbplatsens startsida någonstans, exempelvis i sidfoten. Om länken inte hittas så enkelt kollar vi mer på djupet på webbplatsen. Här kommer vi i testerna med en något subjektiv bedömning om vad som är ett ”för stort djup”.

Så här funkar ”djupet” i testet av redogörelser

Vi börjar på startsidan, vilket blir djup 0. Testet kollar varje intressant länk om den kan tänkas vara en tillgänghetsredogörelse eller leda till en plats där man brukar kunna hitta information om webbplatsen.

Vi betraktar det som en bra väg att utforska vidare om länktexten eller adressen i länken innehåller något av följande:

• tillgänglighetsredogörelse
• tillgänglighet
• om webbplats
• om <ett ord innehållande a-z>

Hittar vi inte en tillgänglighetsredogörelse på den intressanta länken ser vi om vi hittar andra intressanta länkar och lägger på +1 i djupet.

Är vi på djup 2 slutar vi leta efter fler intressanta länkar. Vi kan alltså bara hitta tillgänglighetsredogörelser ned till och med länkdjup 2. Exempelvis hittar vi den ifall "om webbplatsen" finns som länk på startsidan och ifall "om webbplatsen" sedan har en länk till en tillgänglighetsredogörelse.

Så hur ser det ut? Jo, 194 av 290 kommuner har en länk från startsidan till sin tillgänglighetsredogörelse. Det är något bra! 63 stycken har sin tillgänglighetsredogörelse på ett för stort djup enligt vårt sätt att automatiskt navigera runt webbplatsen.

Hur gammal är tillgänglighetsredogörelsen?

Att hålla sin tillgänglighetsredogörelsen aktuell är inte enkelt för alla kommuner. Många har inte kompetensen internt att på nytt göra inventeringar av sin tillgänglighet på egen hand eller kanske råd att varken köra automatiska tillgänglighetstester med diverse verktyg eller anlita tillgänglighetsexpertis för manuella tester.

Därför är det intressant att belysa hur pass gamla tillgänglighetsredogörelserna tycks vara. Här letar vi datum i redogörelserna och tänk på att det är en automatisk metod så det förekommer fel i viss utsträckning.

Tillgänglighetsredogörelsen har hos:

• 121 st uppdaterats senaste året
• 37 st uppdaterats för över 1 år sedan
• 39 st uppdaterats för över 2 år sedan
• 52 st uppdaterats för över 3 år sedan
• 7 st är uppdaterade för mer än 4 år sedan

Hos 13 st hittas inget datum alls på det som testet tolkar som tillgänglighetsredogörelsen. Det beror på allt möjligt. Vissa har inga datum på sidan, andra kan skriva datum i ett så oväntat format att Webperf-testet inte förstår att det är ett datum.

Anser kommunerna att deras webbplatser är förenliga med DOS-lagen?

Det finns en del i tillgänglighetsredogörelsen där man ska ange sin egen uppfattning kring ifall man är förenlig med DOS-lagen. Mig veterligen finns ingen juridisk praxis på området ännu hur det här ska tolkas, men det är ändock spännande att se vad som är vanligt att man anger i sin självskattning:

• 14 st anger själv att man är helt förenlig
• 30 st medger själv att de är oförenliga med DOS-lagen
• 155 st skriver att de är delvis förenliga

Slutligen, man kan fråga sig hur kommunerna vet i vilken utsträckning de är förenliga med lagkraven. Det som går att se är att 253 st av dem åtminstone anger att de har en metod. Att man har en ”metod” kan låta mer storslaget än det nödvändigtvis anges på respektive tillgänglighetsredogörelse. Det kan vara så enkelt som ”självskattning” eller hänvisa till något verktyg som tillgänglighetstest via Webperf och andra automatiska verktyg, det kan också vara expertgranskningar från företag som UseIt eller Axess Lab, med flera, eller mixar av automatiska och manuella tester.

Metod för utvärderingens datainsamling

Vad är den här utvärderingens metod? Jo, vi som pysslar med Webperf är väldigt öppna på många sätt. Här används det egna testet så som det såg ut 16:e september 2023, vilket gör det reproducerbart åtminstone om du vet exakt hur din webbplats såg ut just då – webperf_core/docs/tests/a11y-statement.md. Testernas åtkomst till webbplatser varierar förstås eftersom några webbplatser använder geofencing och diverse skydd mot IT-attacker. Dock kördes testerna endast från svenska IP-adresser. En som Webperf brukar använda och en via VPN (vilket inte tycktes göra någon skillnad då 33 kommuner fortsatte blockera anropen).

Ifall man manuellt granskar de 33 av 290 kommunerna kommer man fram till att de i vissa fall faktiskt har en tillgänglighetsredogörelse. Antingen för sin huvudsakliga webbplats eller åtminstone delar av den, men att det kräver att man man söker på ett mer komplicerat sätt än Webperfs tester behärskar. Ifall det är lagenligt så som Digg ser på saken är upp till tillsynsmyndigheten, men följande kan man notera:

• Askersund visserligen pratar om tillgänglighet men inte tycks ha förstått DOS-lagen
• Bengtsfors har en tillgänglighetsredogörelse, men vårt test hade svårt att hitta den.
• Färgelanda talar visserligen om tillgänglighet på sin webbplats, men sidan uppdaterades för tre år sedan och är svår att hitta.
• Gävle kommuns tillgänglighetsredogörelse är inte enkel att hitta, men den finns om man letar efter den.
• Högsby kommun har en tillgänglighetsredogörelse, men de vill inte prata med Webperfs test.
• Jokkmokk tycks inte ha någon tillgänglighetsredogörelse oavsett om man navigerar eller söker.
• Jönkopings kommun har en tillgänglighetsredogörelse som Webperfs test inte lyckas fånga upp. Den är länkad från startsidan vilket får anses följa praxis över hittbarhet.
• Karlshamns kommun har en sida om tillgänglighet samt en för sidor som ligger hos Google. Byråkratiskt snyggt att ha koll även på sina tredjeparter.
• Krokom har en redogörelse, men den är inte länkad från startsidan.
• Kungsörs kommun har en tillgänglighetsredogörelse, men som en del andra måste man klicka in sig på ”Om webbplatsen” för att nå den.
• Kungälv har en redogörelse som är enkel att hitta i deras webbplats sidfot, men då den språkligen är mer allmänt hållen upptäcker inte Webperfs test att den typ uppfyller samma behov som en tillgänglighetsredogörelse.
• Kävlinge kommun har en tillgänglighetsredogörelse länkad i sidfoten, som ironiskt nog förutsätter att Javascript fungerar i webbläsaren (suck) och öppnas i nytt fönster (i strid med Webbriktlinje 97 och inte snyggt enligt WCAG nivå AAA eftersom användaren inte varnas om ett nytt fönster).
• Lessebo kommun har en tillgänglighetsredogörelse, men hittas inte enkelt om man nu inte använder webbplatsens sökfunktion.
• Lidingö kommuns går att hitta ifall man använder sökfunktionen. Av redogörelsens adress verkar det som att den borde gå att hitta i toppmenyn någonstans.
• Lycksele har sin redogörelse i sidfoten, men webbplatsen gillar inte Webperfs automatiska metoder.
• Mönsterås har en redogörelse om man kollar information om webbplatsen.
• Partille har en tillgänglighetsredogörelse i sidfoten, men de blockar Webperfs försök att kolla runt.
• Piteå har en sorts redogörelse, men de kallar den för ett tillgänglighetsutlåtande av någon anledning.
• Robertsfors har en tillgänglighetsredogörelse, men blockerar Webperf från att leta efter den.
• Sjöbo kommun har en tillgänglighetsredogörelse, men dels blockerar de Webperfs letande och så ligger den dold under information om webbplatsen.
• Skurup har en tillgänglighetsredogörelse, men låter inte Webperf leta runt.
• Sollefteå har en tillgänglighetsredogörelse, men den är fruktansvärt omständlig att hitta. Man kan söka efter den, men på ordet ”tillgänglighet” får man mycket annat i träfflistan, när man hittar den krävs Javascript för att den ska kunna öppnas och det blir i ett nytt fönster (i strid med WCAG nivå AAA). Till råga på allt är sidan inte visuellt en del av webbplatsen utan ett HTML-dokument.
• Storfors har en tillgänglighetsredogörelse som är lätt att hitta (inte med Webperfs automatiska metoder dock), men de öppnar i ett nytt fönster vilket inte är förenligt med strikt tillgänglighetspraxis eller webbriktlinjerna.
• Strömsund har en tillgänglighetsredogörelse men de låter inte Webperf leta runt på webbplatsen.
• Sunne har en tillgänglighetsredogörelse, men dels är deras webbplats bara delvis till för invånarna (ett stuprör för respektive målgrupp), dels vill de inte samarbeta med Webperfs metoder för att leta runt på webbplatsen.
• Säter har ingen separat sida för sin tillgänglighetsredogörelse utan har lagt den tillsammans med ”Om webbplatsen”, deras bedömning är gjord senast 2019 och Webperfs metoder tilläts inte för att hitta sidan (alternativt att den inte gick att upptäcka).
• Trosa kommun har en tillgänglighetsredogörelse men den hittas enklast via webbplatsens sökfunktion.
• Vingåker har synonymt ”Om webbplatsen” i sidfoten för att nå deras tillgänglighetsredogörelse. Den är något ovanlig.
• Ystad har en tillgänglighetsredogörelse men den hittas via sökfunktionen.
• Åre kommun har en tillgänglighetsredogörelse, fast på ett otillgängligt sätt. Först behöver man söka efter den, sedan är det en sån där ”Läs mer”-länk i sökresultatet och den länktexten är det mest frekventa exemplet på länktext man ska undvika som pesten.
• Örkelljunga kommun har en tillgänglighetsredogörelse under information om webbplatsen. Men om man frågar deras chatbot, Kommun-Kim, börjar den prata om saker för de som är ”god man” av någon anledning.
• Överkalix tycks faktiskt inte ha någon tillgänglighetsredogörelse eller ens nämna sitt arbete med tillgänglighet på webben. Inte ens om man testar sökfunktionen.
• Övertorneå har på sätt och viss en sorts tillgänglighetsredogörelse, men den följer inte praxis eftersom det enda de tar upp är att webbplatsen byggs om under 2023. Sidan är inte länkad annat än vid exakt matchning via sökmotorn. Inte ens om man söker efter ”tillgänglighet” i sökmotorn hittas den.

Det den manuella genomgången av ovanstående webbplatser ger är att i många fall är det enkelt att hitta deras tillgänglighetsfunktioner, som Talande webb, men redogörelsen är mer svår att upptäcka. En välvillig tolkning är kanske att dessa saker kommer att fusioneras över tid. Det vill säga tillgänglighetsfunktion, möjlighet och rättigheter. Att få webbsidor upplästa är säkert nyttigt för några, men alla har rättighet till god tillgänglighet.

Ladda ner datakällan

Datakällan är i ett format många icke-utvecklare inte är vana vid, nämligen JSON. Men det är ett strukturerat format och om du laddar ner filen och är bekväm med Python-kod kan du använda nedan exempelkod för att komma igång.
→ 2023-09-16-t12tredogorelse-kommuner.json (JSON, 330 Kb)

Exempelkod i Python (där du lägger din JSON-fil i samma mapp som din Python-fil):

import json
 
# Öppna din JSON-fil
f = open('2023-09-13-t12tredogorelse-kommuner.json')
 
# Ladda in JSON-filen i minnet
data = json.load(f)
 
# Iterera igenom filen
for idx, item in enumerate(data['tests']):
    rating = item['rating']
    report = item['report']
    print(f'Sajt {idx+1} fick betyg {rating} och rapporten är:\n{report}\n')