Webperf
Vad är det vi utvärderar egentligen och hur metodiska är vi? Här en bloggpost om den testmetodik som går från stickprov till tester stor skala och kontinuerlig utvärdering.
Snabblänkar i innehållet:
Nu, under hösten 2022, byggs det in många nya funktioner för utvärdering i Webperfs premiumtjänster. Det är en tjänst för de som inte vill eller kan köra Webperf Core på egen hand. Det är tydligt i diskussionen med de som ingår i communityt runt Webperf att det inte tycks finnas en universell samsyn kring hur testförfarandet och urvalet lämpligen görs.
Testmetodik för att komma igång med utvärdering av sin webbplats
Jag menar inte att jag har den perfekta metoden, men dess fördelar är att den på något sätt är ytterst agerbar på varje steg. Samtidigt kan man välja att vara nöjd när något är tillräckligt bra. Alla har förstås inte samma ambitionsnivå även fast det i sammanhanget runt Webperf kan verka lite hetsigt ibland då många strävar mot toppen i respektive kategori av webbplatser.
Och ett förtydligande är säkert på sin plats redan här. Det här är nog min ingång i testandet (analyserandet) oavsett om det är en webbplats tillgänglighet (tänk DOS-lagen), exponering till GDPR genom sina tredjeparter, on-page SEO eller vad det nu är man vill undersöka. DOS-lagen (eller de som ändå följer WCAG-riktlinjerna) sätter dock en väldigt mätbar nivå och hjälper oss identifiera saker som ska åtgärdas. För GDPR blir det mer en fråga om organisationens policy eller vald nivå av pragmatism.
Exakt var ska vi leta då?
Du kanske sett den där komiska bilden där någon letar efter sina bilnycklar i lampans sken, väl medveten om att det inte var där hen tappade sina nycklar. Lite samma knepiga upplägg kan man råka ut för när man utvärderar en webbplats.
Det finns några saker att tänka på när man väljer ut sitt urval av sidor att undersöka och det hänger ihop med hur man jobbar med såväl analys som med webbutveckling. Analys-delen för att man kanske i sin webbanalys följer ett antal sidor på webbplatsen man aktivt driver trafik till. Dessa så kallade landningssidor är tilltänkta första intryck av webbplatsen och där får man bara en chans. En annan sida som också ofta är viktig är startsidan. Och så kompletterar du med de sidor som är vägen fram mot att nytta uppstår. Tänk på produktsidor, kundvagn och flödet för att betala, om vi ska ta en trött ehandelsliknelse.
Du behöver en lista med särskilt viktiga sidor på webbplatsen. Sidor du visar extra omsorg!
Designsystem: Designerade testsidor FTW!
En annan ansats är ifall man har ordning och reda på sin designprocess. Att man har ett designsystem av något slag. Kanske att man har en stilguide eller ett mönsterbibliotek över alla designkomponenter som existerar på webbplatsen? Då är dessa exempelsidor lämpliga som designerade testsidor. Designerade vad då? Jo, designerad som i “skapad enbart för utvärderingssyfte och utsedd som testobjekt”.
Fördelen med ett designsystem som underhålls och kan testas är att då kan man hitta brister innan de släpps lösa på webbplatsen och börjar drabba riktiga användare. Men att testa ett designsystem är nog nästan alltid att betrakta som syntetisk testning eftersom det varken involverar den skarpa webbplatsens omständigheter eller riktiga användare (RUM - Real User Monitoring).
Om situationen istället är att webbplatsens publika kod och innehåll är mest representativ kan man skapa sig en lista med URL:ar till de olika typer av sidor som finns på webbplatsen. En representativ lista kan handla om det som kallas sidtyper eller sidmallar i ett webbpubliceringssystem. Exempelvis startsida, artikelsida, kontaktsida, och så vidare.
Ifall man har något av ovanstående är man redo att börja på första steget i nedan punktlista. Du ska absolut inte läsa nedan lista som att de som jobbar med UX (kvalitativa metoder) nöjer sig tidigt i testmetoden eller att de skulle slarva. Denna lista är snarare processen för självhjälp eller att börja nå insikt i hur stor utmaning det tycks vara enligt automatiska och kvantitativa metoder. Jag brukar själv komplettera med kvalitativa metoder!
UX-folkets utvärdering och kvalitativa metoder är minst lika viktiga men för många kan det vara svårt att motivera den utgiften. Om det inte ser bra ut med det man själv kan undersöka bör ju motivation att anlita expertutvärderare rimligen öka.
Steg för steg – hur bra måste det bli?
Jag ser det som en flerstegsraket alldeles oavsett om man har svart bälte i det här man ska utvärdera. Om man inte är bombsäker på att ha grunden lagd skadar det inte att börja uppifrån en gång till.
En fråga som kommer uppstå förr eller senare är om man inte är nöjd med det resultat man kommit fram till. Då är det värt att komma ihåg vilka brister ens utvärderingsmetod kan tänkas ha. Du som kör Webperf-testerna (oavsett om du kör dem själv eller köpt Premium) behöver komma ihåg att automatiska tester är bättre på att beskriva någontings omfattning, lämna siffror och statistik än att bidra med kontext, insikt eller användarnas perspektiv. Så fundera gärna på ifall du behöver komplettera med en mer kvalitativ metod.
När man sätter igång tycker jag om att jobba i följande ordning:
- Börja med stickprov! Testa igenom 25-50 st sidor för att se ifall man har systematiska brister. Brister kan exempelvis finnas i sidhuvud, sidfot eller de mest använda sidmallarna.
Ifall man har sådana brister borde de fixas innan man går vidare. - Undersök förväntad variation! Ha designerade testsidor (vilket jag rekommenderar för all sorts utvärdering) och testa igenom dessa. Vanligen de olika sidmallar man har i sitt CMS och med ett representativt innehåll.
Hittar man inga brister här kan man fundera på nästa steg. - Kvantitativ undersökning! Testa igenom 500-2000 st sidor för att hitta avvikelser, och ibland kan man hitta mönster bland avvikelserna.
Ser det här bra ut och man vill gå vidare? - Kontinuerlig undersökning! Utgå från er sitemap.xml och testa igenom alla nyskapade/redigerade sidor kontinuerligt.
Det blir viktigt att ta hand om de signaler som en mer avancerad (särskilt en kontinuerlig) metod innebär. Kanske att det sammanställs en epostrapport dagligen till de webbredaktörer som har saker att åtgärda eller att det automatiskt skapas ärenden till teamet av utvecklare.
Jag vill göra en nollmätning!
Det är inte särskilt meningsfullt att börja på trean eller fyran, åtminstone inte om man saknar hög ambition. Ifall man är redo att ta hand om allt det innebär i form av åtgärder kan man definitivt sikta på att börja med trean och sedan gå direkt mot fyran.
Ifall du ska göra en större förändring, som att byta design eller teknisk plattform, är det inte alls dumt att bara göra trean - en kvantitativ undersökning. Då samlar du på dig ett större underlag för att kunna jämföra det som idag är ditt nuläge med resultatet av en motsvarande undersökning efter den stora förändringen.
Att ha gjort en nollmätning gör det också tydligt vad som behöver överträffas med det här nya för att det ska innebära en förbättring.
