Webperf
Att alla ska ha tillgång till samhällets tjänster kan framstå som en självklarhet. Rätten för alla att delta i samhället är också en rättighet enligt svensk lag, bland annat genom diskrimineringslagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Men hur ser det ut i verkligheten och i digitala kanaler? Det har vi undersökt och specifikt för de svenska kommunerna.
Avsnitt:
- Sammanfattning
- Varför bry sig om webbtillgänglighet?
- De vanligaste felen på en kommunwebbplats
- Metod för utvärderingen
- Ladda ner testresultatet
Sammanfattning
Majoriteten av webbsidorna hos kommunerna innehåller någon form av tillgänglighetsbrist. Vanligast är att det är bristande kontrast mellan förgrund och bakgrund. Kort uttryckt att det ställs rätt höga krav på användarnas syn och att omgivande ljusförhållanden är goda.
Som vi visar med denna inventering av kommunernas tillgänglighet gentemot sina invånare återstår det mycket arbete och att det inte behöver vara svårt att komma igång. Det finns automatiska testverktyg man kan köra ofta och billigt, men man behöver komplettera detta med manuella experttester och riktiga användare.
Våra generella rekommendationer är följande:
- Skjut inte upp tillgänglighet till senare!
- Gör regelbundna automatiska tester av webbplatsen.
- Åtgärda på ett systematiskt sätt det som testerna hittar.
- Skapa rutin i att skriva beskrivande alt-texter till bilder i publiceringsprocessen.
- Ha inte som strategi att en (1) person är ansvarig – tillgänglighet kräver ett teams insatser.
- Kravställ en god nivå på tillgänglighet i tredjepartstjänster, t ex kakdialoger, kartor, chatbotar, enkäter etc. Ibland verkar webbansvariga tro att någon annan bär ansvaret för detta.
Varför bry sig om webbtillgänglighet?
En ingång till diskussionen om att webbplatser behöver vara tillgängliga är den utmaning vi har i Sverige att grupper av invånare hamnar i ett digitalt utanförskap. Där finns svårigheter som att installera mobilt Bank-id, lyckas med betalningar, legitimera sig digitalt och använda appar. Av Svenskarna och internet 2021 framgår att nästan var femte myndig person som besvarade enkäten ansåg sig behöva hjälp. Sällananvändare av internet anser till 75% att de behöver hjälp.
Effekten av en otillgänglig webbplats är att det blir extra svårt, när det inte behöver vara det. Det kan handla om att äldre, och andra med motoriska svårigheter, får kämpa för att träffa små knappar. Att de med sämre syn inte kan läsa för att text inte kan förstoras, eller att det är svårt att urskilja text i förgrunden mot en bakgrund när kontrasten är för dålig, och mycket mer. En del människor behöver använda hjälpmedel, och då ska webbplatsen ge stöd för det.
Det vilar ett tungt ansvar på de som tar beslut om hur en samhällsviktig webbplats utformas och fylls med innehåll. Men det finns också regleringar och konventioner på området. Som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket Sverige förbundit sig att följa. Artikel 4 tydliggör att de som signerat konventionen åtar sig att främja universell utformning. Att följa utvecklingen av nya normer och riktlinjer, samt:
“[...] att vidta åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till internet samt annan informations- och kommunikationsteknik på lika villkor som alla andra.”
– Det handlar om mänskliga rättigheter (Webbriktlinjer)
Sedan ett antal år har vi haft DOS-lagen (Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) som gäller offentliga aktörer. Men 2025 kommer ett ännu bredare EU-direktiv inom tillgänglighet att bli lag och gälla många fler aktörer. Bland annat banker, transporttjänster och e-handel som vänder sig till konsumenter.
DOS-lagen kompletterade befintliga lagar som Diskrimineringslagen och Lagen om offentlig upphandling (LoU) som sedan tidigare på sina områden förtydligat kraven.
Lagarna kan förenklas till att digital service ska vara
- möjlig att uppfatta
- hanterbar
- begriplig
- robust
Tillsynsmyndigheten Digg har en tillsynsprocess och under början av 2023 hotades det för första gången med vitesbelopp runt en (1) miljon kronor för den kommun och kommunala bolag som inte lyckats så bra med tillgänglighet på sina webbplatser.
Med andra ord är inte tillgänglighet ett mervärde eller valfritt tillägg när man som samhällsaktör utformar webbplatser, appar eller annan digital service!
Mervärdet är snarare internt hos organisationen som skapat denna digitala service. En tillgänglig webbplats skapar mindre friktion hos dem man är till för. Den service eller tjänst man erbjuder blir mer använd av fler och den digitala kanalens förbättrade effektivitet leder till mindre onödigt arbete i andra delar av verksamheten.
De vanligaste felen på en kommunwebbplats enligt vår inventering
Det finns tydliga mönster inom vilka brister som hittas. En form av bias är förstås vår metod, vilket vi redogör för nedan. Ett annat förväntat mönster i vår data är den praxis som är rådande bland dem som beställer kommunala webbplatser, designar dem, utvecklar, eller är redaktörer för webbplatserna. Och ända bort till de som är webbansvariga eller tar ett ägarskap. En kommunwebbplats är inte nödvändigtvis byggd på samma sätt eller på samma system som en genomsnittlig webbplats i privat sektor.
Följande brister och dess förekomst är vad vi upptäckt på 27000 undersökta sidor hos de 290 kommunerna.
| Procent | Typ av brist |
|---|---|
| 32,4% | Kontrasten mellan bakgrundsfärg och förgrundsfärg är inte tillräckligt stor vilket gör att det kan vara svårt att uppfatta texten på sidan. |
| 18,6% | Länkar på sidan saknar text eller namn som kan uppfattas av hjälpmedel. Om länkar har text som är begriplig kan inte ett automatiskt testverktyg bedöma. |
| 15% | Rubriker har inte ordnats i följd i hierarkisk ordning. |
| 8% | Sidans bildelement saknar alt-attribut vilket gör att skärmläsaren inte kan återge vad bilden föreställer. Huruvida alt-texten faktiskt innehåller en relevant och riktig beskrivning av bildens innehåll kan ett automatiskt testverktyg inte bedöma. |
| 7% | Sidans knappar saknar namn som hjälpmedel kan använda vilket gör att det blir svårt att navigera på webbplatsen med hjälpmedel. |
| 6% | Sidan innehåller element med ett tabindex-värde som är större än 0. Det gör att navigation med tangentbordet kan upplevas ologisk. |
| 5,7% | Egenskapen user-scalable="no" är aktiverad vilket gör att det kan bli svårt eller omöjligt att förstora eller zooma in på webbplatsen. |
| 5% | Alla attribut av typen "aria" stämmer inte med elementets roll. Aria är en teknisk standard som används för att göra webbinnehåll mer tillgängligt för personer som använder hjälpmedel. |
| 4% | Listor innehåller inte enbart <li>-element. |
| 4% | Sidan innehåller flera [id]-attribut med samma värde för aktiva fokuserbara element. Alla [id]-attribut på en webbsida ska vara unika enligt HTML-standarden. |
På det stora hela är det här i linje med tillsynsmyndigheten Digg:s egen kartläggning.
Hur och när uppstår bristerna?
Bristerna uppstår under de olika rollernas insatser i arbetsprocessen. Det kan vara designers, utvecklare och redaktörer. Det handlar inte enbart om korrekt HTML-kod utan också om hur verktygen används för att fylla webbplatsen med innehåll, samt den visuella formgivning som påverkar färger och kontraster.
Enligt Meiert (2022) har inte en enda av världens 100 största webbplatser giltig HTML, vilket visar på att problemet med felaktig kod är stort. Dessutom visar resultatet på en försämring jämfört med 2021. När HTML-koden inte är korrekt tvingas webbläsarna, och diverse hjälpmedel folk med behov har, att gissa hur de ska tolka, bearbeta och presentera för oss som användare. Mycket är vunnet med korrekt HTML-kod. Något utvecklarna skapar grunden till men som också till stor del är resultatet av hur redaktörer använder sina publiceringsverktyg när de jobbar med innehållet.
Det är snarlikt kring de mer visuella eller designmässiga aspekterna. Om en grafisk profil eller designsystem får en haltande implementation kan redaktörerna misslyckas med användningen och kombinationen av möjligheterna. Bland annat att rubriker märks upp med fetstilad text istället för en rubrik. Eller att rubriknivåerna inte tillämpas korrekt vid redaktionellt arbete.
Faktaruta
- Drygt 27 000 st sidor testades på de 290 kommunernas webbplatser. Cirka 100 sidor per webbplats har hämtats in.
- 61 % av dessa sidor hade minst en tillgänglighetsbrist som med enkla medel går att upptäcka med automatik.
- 33 st olika sorters tillgänglighetsbrister kunde identifieras, varav de 18 mest förekommande bristerna fanns på fler än en procent av de testade sidorna.
Metod för utvärderingen
Utvärderingen av webbplatserna är automatiserad och gjord med hjälp av ett testverktyg. Respektive testad sida är inte manuellt granskad av en människa som är specialiserad på tillgänglighet. Istället är det ett tekniskt verktyg som kan utvärdera en delmängd av de tillgänglighetsbrister som kan förekomma på en webbplats.
Testverktyget som använts heter axe-core och utvecklas av Deque Systems. Det är ett av de vanligaste verktygen idag för automatisk tillgänglighetstestning och används bland många andra i Googles testsvit Lighthouse för utvärdering av hur välbyggd en webbplats är.
Automatiska testverktyg klarar inte av att hitta alla typer av brister. De är väldigt effektiva – men de kanske hittar en tredjedel av allt. Verktygen är olika bra på att hitta olika slags brister, kombinera flera gärna olika. Personer som bara siktar på att få godkänt i testverktygen kan få en falsk känsla av trygghet. Testverktyg ger inte en absolut sanning. Er webbplats ska kunna användas av alla, gör därför manuella tester med både experttestare och ”vanligt folk”.
Vill du ladda ner hela testresultatet?
Nedan är en CSV-fil du kan ladda hem med hela resultatet. Den är separerad med semikolon och kan importeras exempelvis i ett kalkylprogram om du vill jobba vidare med den.
2023-01-kommuner (CSV-fil, 6 Mb)
Skrivet av:
Marcus Österberg, Martin Lexelius och MArtin Johnson
