Nya tillgänglighetslagen har inte så mycket praxis ännu, men desto fler frågor. Dock finns ett antal svar från praktiker inom tillgänglighet.
Tillgänglighetslagen har ett antal synonymer. Det europeiska tillgänglighetsdirektivet förkortas EAA och står för European Accessibility Act, vi har den svenska förkortningen LPTT för Lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Dessutom tidigare har det pratats om som det ”stora tillgänglighetsdirektivet” eftersom det på skulle börja gälla även privat sektor. Alla pekar dock på det som 28:e juni 2025 blev svensk lag.
EU antog tillgänglighetsdirektivet i april 2019 och ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer från den 28:e juni 2025.
- Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?
- Varför har EU infört tillgänglighetslagen?
- När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?
- Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?
- Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?
- Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?
- Vad innebär "tillgänglighet" i praktiken för digitala tjänster?
- Vad innebär tillgänglighet för fysiska produkter som bankdosar?
- Hur vet jag om min webbsida, app eller produkt uppfyller kraven?
- Vad händer om jag inte följer lagen?
- Var kan jag få hjälp att förstå och implementera kraven?
- Finns det skillnader mellan EAA och tillgänglighetsstandarder som WCAG?
- Hur lång tid har jag på mig att anpassa mina digitala tjänster och produkter?
- Vilka organisationer måste följa tillgänglighetslagen?
- Vad ska vara tillgängligt?
- Övergångsregeln: Har vi fram till 2030 på oss att följa tillgänglighetslagen?
- Vilka tillsynsmyndigheter finns i Sverige för tillgänglighetslagen?
- Hur rapporterar man bristande tillgänglighet till en tillsynsmyndighet?
- Kan jag som konsument rapportera dålig tillgänglighet?
- Hur rapporterar vi som omfattas av tillgänglighetslagen om undantag eller egna tillgänglighetsbrister?
- Vad är undantaget för 'oproportionerligt stor börda'?
- Vem avgör om det är en 'oproportionerligt stor börda'?
- Inkluderar 'nya produkter' även nyligen släppta mjukvaruuppdateringar?
- Om en produkt redan är släppt på marknaden men uppdateras med nya funktioner eller buggfixar på ett agilt sätt, gäller fortfarande femårsundantaget?
- Accepteras tillgänglighetslager under tillgänglighetslagen?
Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?
Tillgänglighetslagen, eller European Accessibility Act, är EU:s lag som ska säkerställa att produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Lagen täcker både digitala tjänster som webbsidor, appar och e-böcker, samt fysiska produkter som bankdosor, betalningsterminaler, biljettautomater och läsplattor.
Målet är att skapa en mer inkluderande samhälle där alla kan delta på lika villkor.
I grunden handlar det om mänskliga rättigheter - att respektera varje persons rätt till självständighet och delaktighet i samhället.
Varför har EU infört tillgänglighetslagen?
Många miljoner personer i unionen lever med någon form av funktionsnedsättning, antingen en tillfällig, situationsberoende eller permanent.
→ Tillgänglighetsbehov kan vara permanenta, tillfälliga och situationsberoende
Många av dessa personer möter dagligen hinder när de försöker använda produkter och tjänster som andra tar för givna. Genom att harmonisera tillgänglighetskrav över hela EU skapas både en mer rättvis intern marknad och stärker människors grundläggande rättigheter.
Det handlar också om en ekonomisk logik. När vi tillsammans skapar tillgängliga lösningar öppnar vi upp en marknad som inkluderar många fler.
När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?
Lagen trädde i kraft den 28 juni 2025. Det betyder att du som tillhandahåller produkter eller tjänster som täcks av tillgänglighetslagen nu måste säkerställa att de uppfyller tillgänglighetskraven. Det finns övergångsregler för vissa produkter som redan finns på marknaden, men nya produkter och tjänster måste vara tillgängliga från dag ett.
Vad som är en ny produkt eller tjänst, och vad är en uppdatering av en befintlig tjänst eller produkt? Bra fråga! Det finns ingen praxis ännu. Men låt dina jurister ta en titt på hur PTS tolkar och bedömer tillgänglighetslagen och ge dig juridisk rådgivning.
Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?
Lagen täcker en bred uppsättning produkter och tjänster:
- Fysiska produkter: Bankdosor, biljettautomater, check-in terminaler på flygplatser, datorer, smartphones och surfplattor.
- Digitala tjänster: E-handel, internetbanktjänster, elektroniska böcker, streamingtjänster och transporttjänster.
- Telekommunikation: Telefontjänster och relaterad utrustning.
Listan är översiktlig, och du rekommenderas att kontrollera de specifika kraven för din bransch.
Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?
Lagen gäller alla som tillhandahåller produkter eller tjänster som omfattas av tillgänglighetslagens område, oavsett storlek eller om det är en ideell organisation eller ej. Det inkluderar företag som säljer bankdosor, tillhandahåller e-handelstjänster, utvecklar appar, eller erbjuder digitala betalningslösningar.
Regelefterlevnad är inte bara en legal skyldighet - det är vårt sätt att visa respekt för alla människors lika värde.
Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?
Ja, lagen gäller generellt alla företag oavsett storlek. Men det finns vissa undantag för mikroföretag. Då är det färre än 10 anställda och en omsättning under 2 miljoner euro. Dessa undantag gäller dock inte alla tjänster, för exempelvis e-handel och internetbanktjänster omfattas även för mikroföretag.
Det är viktigt att komma ihåg att även om du kanske är undantagen från vissa krav, är tillgänglighet ändå rätt sak att göra både etiskt och affärsmässigt.
Vad innebär "tillgänglighet" i praktiken för digitala tjänster?
För digitala tjänster innebär tillgänglighet att personer med olika funktionsnedsättningar kan använda dina tjänster effektivt. Det kan betyda att din webbsida fungerar med skärmläsare, att videor har undertexter, att färgkontraster är tillräckliga, eller att navigation fungerar med endast tangentbord.
De tekniska kraven baseras ofta på internationella standarder som WCAG (Web Content Accessibility Guidelines), vilket ger konkreta riktlinjer att följa.
Vad innebär tillgänglighet för fysiska produkter som bankdosar?
För fysiska produkter som bankdosor innebär tillgänglighet att produkten kan användas av personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om taktila knappar för personer med synnedsättning, talsyntes för skärmtext, tillräcklig kontrast på skärmar, eller ergonomisk utformning som fungerar för personer som använder rullstol.
Målet är att samma produkt ska kunna användas självständigt av så många som möjligt, utan behov av assistans.
Hur vet jag om min webbsida, app eller produkt uppfyller kraven?
Det bästa sättet är att genomföra en tillgänglighetsgranskning med experter eller använda automatiserade verktyg som komplement. För digitala tjänster kan du börja med att testa din webbsida med skärmläsare eller navigera endast med tangentbord. För fysiska produkter behöver du ofta involvera användare med funktionsnedsättningar i testprocessen.
Automatiska testverktyg är användbara för att identifiera tekniska problem, men alla verktyg på marknaden har begränsningar. De vanligaste begränsningarna är att verktygen kan rapportera felaktiga resultat eller har svårt att avgöra hur användarvänligt något är för personer med olika behov.
Du behöver kombinera automatiska tester med manuell granskning och helst användartester med personer som har funktionsnedsättningar.
Vad händer om jag inte följer lagen?
Konsekvenserna kan vara betydande och varierar mellan medlemsländer. De kan inkludera förelägganden, viten, sanktionsavgifter mellan 10 000 kronor och 10 miljoner kronor, krav på att återkalla produkter från marknaden, eller förbud mot att sälja vissa produkter eller tjänster.
Men viktigare än de ekonomiska konsekvenserna är att bristande tillgänglighet utesluter människor från att delta i samhället på lika villkor.
Var kan jag få hjälp att förstå och implementera kraven?
Du kan få stöd från nationella myndigheter, branschorganisationer och specialiserade konsulter inom tillgänglighet. PTS har tagit fram informationsmaterial om lagen som du kan använda som underlag för att bedöma om du omfattas av kraven.
PTS kan inte erbjuda tillgänglighetsexpertis, individuell rådgivning eller utbildning till företag. Däremot finns informationsmaterial på deras webbplats där du kan läsa mer om vilka kraven är och vilka som är berörda av dem.
Det finns också en växande gemenskap av experter och organisationer som arbetar för ökad tillgänglighet. Vi kan tillsammans bygga ett mer inkluderande samhälle.
Finns det skillnader mellan EAA och tillgänglighetsstandarder som WCAG?
EAA är en lag som sätter minimikrav, medan WCAG är en teknisk standard som ofta används för att uppfylla dessa krav. Standarden EN 301 549 kommer att vara harmoniserad mot tillgänglighetsdirektivet och innehåller fler krav än WCAG. EN 301 549 omfattar mer än krav på webbplatser och kräver därför ett bredare fokus.
För att klara kraven i EN 301 549 behöver du uppfylla WCAG:s nivåer A och AA. Nivå AAA är inte ett krav, men kan vara ett bra mål om du vill göra allt extra tillgängligt.
Du kan se WCAG som ett verktyg för att uppfylla EAA-kraven för digitala tjänster, men lagen kräver ett bredare perspektiv på tillgänglighet.
Hur lång tid har jag på mig att anpassa mina digitala tjänster och produkter?
Lagen gäller från den 28 juni 2025, så nya produkter och tjänster måste vara tillgängliga från detta datum. För befintliga produkter finns vissa övergångsperioder, men det rekommenderas att du agerar snabbt. Förutom att det är en legal skyldighet, visar snabb anpassning respekt för dina användare och kan ge dig konkurrensfördelar.
Kom ihåg att tillgänglighet inte bara handlar om regelefterlevnad. Det handlar om att skapa produkter och tjänster som fungerar för alla människor, vilket i slutändan gynnar både ditt företag och samhället i stort.
Vilka organisationer måste följa tillgänglighetslagen?
Lagen gäller alla som tillhandahåller produkter eller tjänster som omfattas av tillgänglighetslagens område, oavsett storlek eller om det är en ideell organisation. Det inkluderar företag som säljer fysiska produkter som bankdosor, tillhandahåller e-handelstjänster, utvecklar appar, eller erbjuder digitala betalningslösningar.
Mikroföretag med färre än 10 anställda och omsättning under 2 miljoner euro undantas från kraven på tjänster, men inte från kraven på produkter. Det betyder att även om du driver ett litet företag kan du omfattas av lagen beroende på vilka produkter eller tjänster du erbjuder.
Regelefterlevnad är inte bara en legal skyldighet. Det är vårt sätt att visa respekt för alla människors lika värde.
Vad ska vara tillgängligt?
Produkter och tjänster. Både det du konstruerar själv, köper av någon annan eller erbjuder på EU:s inre marknad åt andra.
Fysiska produkter som bankdosor, biljettautomater, check-in terminaler, datorer, smartphones och surfplattor måste utformas för personer med olika funktionsnedsättningar. Digitala tjänster som e-handel, internetbanking, elektroniska böcker, streamingtjänster, elektroniska kommunikationstjänster och passagerartransport ska fungera med hjälpmedel som skärmläsare.
Ansvaret omfattar hela leveranskedjan. Tillverkare, importörer, distributörer och återförsäljare har alla skyldigheter att säkerställa tillgänglighet. Stödtjänster som kundtjänst och teknisk support måste också vara tillgängliga och kunna informera om hur produkter fungerar med tekniska hjälpmedel.
Om du använder tredjepartstjänster eller komponenter är det fortfarande ditt ansvar som leverantör att säkerställa att hela användarupplevelsen uppfyller tillgänglighetskraven. Vi delar tillsammans ansvaret för att skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor.
Övergångsregeln: Har vi fram till 2030 på oss att följa tillgänglighetslagen?
Nej, den regeln säger inte det du nog tror.
Läs noga: det handlar om att tillhandahålla tjänster med hjälp av produkter som inte uppfyller LPTT men var lagliga innan den kom. Exempelvis att en bank har tjänster som använder en otillgänglig bankdosa.
Det handlar inte om att otillgängliga tjänster får användas i fem år till.
Det finns en annan övergångsregel som säger att otillgängliga tjänster får fortsätta att levereras enligt befintliga kundavtal tills dessa löper ut (men max 5 år). Sådana tjänster får dock inte erbjudas nya kunder.
Detta betyder att du måste agera nu. Från den 28 juni 2025 måste alla nya produkter och tjänster vara tillgängliga. Befintliga tjänster kan fortsätta levereras till nuvarande kunder under avtalsperioden, men du får inte teckna nya avtal för otillgängliga tjänster.
För produkter som bankdosor eller biljettautomater som redan finns installerade kan övergångsperioden användas medan du planerar för utbyte. Men kom ihåg att varje dag med otillgängliga lösningar är en dag då människor utesluts från tjänster de behöver.
Vilka tillsynsmyndigheter finns i Sverige för tillgänglighetslagen?
PTS är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter och har tillsynsansvar för elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel. PTS har också samordningsansvar mellan myndigheterna när ett ärende berör flera myndigheters områden.
Mediemyndigheten ansvarar för tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster, som till exempel webbplatser, appar och elektroniska programguider.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ansvarar för e-böcker och den programvara som behövs för att kunna läsa e-böcker.
Konsumentverket och Transportstyrelsen ansvarar för olika delar av passagerartransporttjänster. Konsumentverket övervakar webbplatser, appar och elektroniska biljetter, medan Transportstyrelsen ansvarar för information om resor och tjänster via interaktiva självbetjäningsterminaler.
Hur rapporterar man bristande tillgänglighet till en tillsynsmyndighet?
Du kontaktar den tillsynsmyndighet som ansvarar för det område som ditt ärende gäller.
För tjänster inom elektronisk kommunikation, banktjänster och e-handel kontaktar du PTS via tillganglighetslagen@pts.se.
För audiovisuella medietjänster kontaktar du Mediemyndigheten.
För e-böcker kontaktar du Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
För passagerartransporttjänster kontaktar du Konsumentverket eller Transportstyrelsen beroende på vilken del av tjänsten det gäller.
Myndigheterna analyserar klagomål från användare som en del av sin granskningsprocess och kan inleda tillsyn baserat på rapporterade brister.
Kan jag som konsument rapportera dålig tillgänglighet?
Ja, konsumenter kan och uppmuntras att rapportera tillgänglighetsproblem till relevant tillsynsmyndighet. Myndigheterna analyserar klagomål från användare som en del av sin granskningsprocess. Din återkoppling bidrar till att säkerställa att produkter och tjänster uppfyller tillgänglighetskraven.
Kontakta den myndighet som ansvarar för det område där problemet uppstått. För e-handel, banktjänster och elektroniska kommunikationstjänster kontaktar du PTS. För andra tjänster, se frågan om vilka tillsynsmyndigheter som finns.
Din röst är viktig för att skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor.
Hur rapporterar vi som omfattas av tillgänglighetslagen om undantag eller egna tillgänglighetsbrister?
Organisationer som omfattas av tillgänglighetslagen har tydliga rapporteringsskyldigheter.
För undantag: Om du anser att undantag ska gälla på grund av oproportionerligt stor börda eller ändring av grundläggande karaktär, måste du dokumentera och spara din bedömning. Du ska också meddela relevant tillsynsmyndighet att undantag åberopas. På begäran ska du kunna lämna en kopia av bedömningen.
För tillgänglighetsbrister: Om du upptäcker att en tjänst inte uppfyller tillgänglighetskraven ska du omedelbart underrätta tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls. Underrättelsen ska innehålla detaljerade uppgifter om den bristande överensstämmelsen och vilka åtgärder du vidtagit.
Du ska också ta fram och tillgängliggöra information om hur dina tjänster uppfyller tillgänglighetskraven och eventuella undantag. Transparens och proaktiv rapportering visar att du tar ansvar för allas rätt till tillgängliga tjänster.
Vad är undantaget för 'oproportionerligt stor börda'?
Undantaget för "oproportionerligt stor börda" inom tillgänglighetslagen är utformat för att balansera målet om utbredd tillgänglighet med praktiska begränsningar för vissa organisationer av proportionalitetsskäl. I vissa fall kan kostnaden för efterlevnad vara för hög, varvid den ekonomiska aktören kan åberopa detta undantag.
För bedömningen kan följande faktorer användas:
- Förhållandet mellan efterlevnadskostnaderna och den ekonomiska aktörens totala kostnader
- De uppskattade kostnaderna och fördelarna i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättningar
- Förhållandet mellan nettokostnaderna för efterlevnad och nettoomsättningen
Företag behöver analysera och bedöma om detta undantag skulle gälla, och dokumentera bedömningen.
Vem avgör om det är en 'oproportionerligt stor börda'?
Den ekonomiska aktören måste själv göra bedömningen, dokumentera den och rapportera detta till relevanta nationella myndigheter. De nationella myndigheterna kommer att granska bedömningen och kan följa upp detta med eventuella utredningar.
Baserat på skyldigheten att meddela myndigheterna om eventuellt åberopande av undantaget för oproportionerligt stor börda, förväntar vi oss att de nationella myndigheterna kan tillämpa verkställighetsåtgärder (såsom böter) mot parter som inte meddelar myndigheterna i förväg.
Inkluderar 'nya produkter' även nyligen släppta mjukvaruuppdateringar?
Det finns viss tvetydighet i definitionen av vad som är liknande (och vad som är nytt) inom direktivet. Vår tolkning ur ett mjukvaruperspektiv, särskilt från kontexten av kontinuerlig utveckling, är att det är svårt att hävda att tjänster förblir oförändrade.
De flesta utvecklade mjukvaror med uppdateringar eller ändringar skulle inte passa in i en övergångsperiodsregim. Alla ändringar medför risk att introducera nya tillgänglighetsfel (och möjligheten att fixa sådana som finns).
Ett annat sätt att se på detta är att enligt WCAG måste alla ändringar av en sida eller ett användarflöde, även om det bara är en del av innehållet, följa tillgänglighetsstandarder.
Om en produkt redan är släppt på marknaden men uppdateras med nya funktioner eller buggfixar på ett agilt sätt, gäller fortfarande femårsundantaget?
Vi anser att en agil, kontinuerligt utvecklad onlinetjänst inte faller under detta undantag. Systemet är inte detsamma efter dessa ändringar, och det finns möjlighet att introducera nya tillgänglighetsproblem (och möjligheten att åtgärda befintliga).
Enligt WCAG måste alla ändringar av en sida eller ett användarflöde, även om det bara är en del av innehållet, följa tillgänglighetsstandarder. Detta gäller särskilt för kontinuerligt utvecklade mjukvaruprodukter och digitala tjänster.
Accepteras tillgänglighetslager under tillgänglighetslagen?
Tillgänglighetslager gör inte en webbplats tillgänglig! Det finns vissa saker som de kan hjälpa dig med, men de kommer inte att lösa de flesta problem eller hjälpa dig med regelefterlevnad till LPTT. Läs Overlay FactSheet för mer kontext, eller Fungerar tillgänglighetslager? Nej!.
I december 2023 gjorde Europeiska kommissionen ett officiellt uttalande om tillgänglighetslager och EAA-efterlevnad:
"Claims that a website can be made fully compliant without manual intervention are not realistic, since no automated tool can cover all the WCAG 2.1 level A and AA criteria. It is even less realistic to expect to detect automatically the additional EN 301549 criteria."
Webperf

