Webperf
Nya tillgänglighetslagen har inte så mycket praxis ännu, men desto fler frågor. Dock finns ett antal svar från praktiker inom tillgänglighet.
Tillgänglighetslagen har ett antal synonymer. Det europeiska tillgänglighetsdirektivet förkortas EAA och står för European Accessibility Act, vi har den svenska förkortningen LPTT för Lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Dessutom tidigare har det pratats om som det ”stora tillgänglighetsdirektivet” eftersom det på skulle börja gälla även privat sektor. Alla pekar dock på det som 28:e juni 2025 blev svensk lag.
EU antog tillgänglighetsdirektivet i april 2019 och ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer från den 28:e juni 2025.
Genvägar:
- Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?
- Varför har EU infört tillgänglighetslagen?
- När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?
- Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?
- Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?
- Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?
- Vad innebär "tillgänglighet" i praktiken för digitala tjänster?
- Vad innebär tillgänglighet för fysiska produkter som bankdosor?
- Hur vet jag om min webbsida, app eller produkt uppfyller kraven?
- Vad händer om jag inte följer lagen?
- Var kan jag få hjälp att förstå och implementera kraven?
- Finns det skillnader mellan EAA och tillgänglighetsstandarder som WCAG?
- Hur lång tid har jag på mig att anpassa mina digitala tjänster och produkter?
- Vilka organisationer måste följa tillgänglighetslagen?
- Vad ska vara tillgängligt?
- Övergångsregeln: Har vi fram till 2030 på oss att följa tillgänglighetslagen?
- Vilka tillsynsmyndigheter finns i Sverige för tillgänglighetslagen?
- Hur rapporterar man bristande tillgänglighet till en tillsynsmyndighet?
- Kan jag som konsument rapportera dålig tillgänglighet?
- Hur rapporterar vi som omfattas av tillgänglighetslagen om undantag eller egna tillgänglighetsbrister?
Vad är tillgänglighetslagen eller European Accessibility Act (EAA)?
Tillgänglighetslagen, eller European Accessibility Act, är EU:s lag som ska säkerställa att produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Lagen täcker både digitala tjänster som webbsidor, appar och e-böcker, samt fysiska produkter som bankdosor, betalningsterminaler, biljettautomater och läsplattor.
Målet är att skapa en mer inkluderande samhälle där alla kan delta på lika villkor.
I grunden handlar det om mänskliga rättigheter - att respektera varje persons rätt till självständighet och delaktighet i samhället.
Varför har EU infört tillgänglighetslagen?
Många miljoner personer i unionen lever med någon form av funktionsnedsättning, antingen en tillfällig, situationsberoende eller permanent.
→ Tillgänglighetsbehov kan vara permanenta, tillfälliga och situationsberoende
Många av dessa personer möter dagligen hinder när de försöker använda produkter och tjänster som andra tar för givna. Genom att harmonisera tillgänglighetskrav över hela EU skapas både en mer rättvis intern marknad och stärker människors grundläggande rättigheter.
Det handlar också om en ekonomisk logik. När vi tillsammans skapar tillgängliga lösningar öppnar vi upp en marknad som inkluderar många fler.
När träder lagen i kraft och vad betyder det för mig?
Lagen trädde i kraft den 28 juni 2025. Det betyder att du som tillhandahåller produkter eller tjänster som täcks av tillgänglighetslagen nu måste säkerställa att de uppfyller tillgänglighetskraven. Det finns övergångsregler för vissa produkter som redan finns på marknaden, men nya produkter och tjänster måste vara tillgängliga från dag ett.
Vad som är en ny produkt eller tjänst, och vad är en uppdatering av en befintlig tjänst eller produkt? Bra fråga! Det finns ingen praxis ännu. Men låt dina jurister ta en titt på hur PTS tolkar och bedömer tillgänglighetslagen och ge dig juridisk rådgivning.
Vilka produkter och tjänster måste vara tillgängliga enligt lagen?
Lagen täcker en bred uppsättning produkter och tjänster:
- Fysiska produkter: Bankdosor, biljettautomater, check-in terminaler på flygplatser, datorer, smartphones och surfplattor.
- Digitala tjänster: E-handel, internetbanktjänster, elektroniska böcker, streamingtjänster och transporttjänster.
- Telekommunikation: Telefontjänster och relaterad utrustning.
Listan är översiktlig, och du rekommenderas att kontrollera de specifika kraven för din bransch.
Vilka företag och organisationer omfattas av tillgänglighetslagen?
Lagen gäller alla som tillhandahåller produkter eller tjänster som omfattas av tillgänglighetslagens område, oavsett storlek eller om det är en ideell organisation eller ej. Det inkluderar företag som säljer bankdosor, tillhandahåller e-handelstjänster, utvecklar appar, eller erbjuder digitala betalningslösningar.
Regelefterlevnad är inte bara en legal skyldighet - det är vårt sätt att visa respekt för alla människors lika värde.
Gäller lagen även småföretag eller finns det undantag?
Ja, lagen gäller generellt alla företag oavsett storlek. Men det finns vissa undantag för mikroföretag. Då är det färre än 10 anställda och en omsättning under 2 miljoner euro. Dessa undantag gäller dock inte alla tjänster, för exempelvis e-handel och internetbanktjänster omfattas även för mikroföretag.
Det är viktigt att komma ihåg att även om du kanske är undantagen från vissa krav, är tillgänglighet ändå rätt sak att göra både etiskt och affärsmässigt.
Vad innebär "tillgänglighet" i praktiken för digitala tjänster?
För digitala tjänster innebär tillgänglighet att personer med olika funktionsnedsättningar kan använda dina tjänster effektivt. Det kan betyda att din webbsida fungerar med skärmläsare, att videor har undertexter, att färgkontraster är tillräckliga, eller att navigation fungerar med endast tangentbord.
De tekniska kraven baseras på internationella standarder som WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) och EN 301 549, vilket ger dig konkreta riktlinjer att följa.
Vad innebär tillgänglighet för fysiska produkter som bankdosor?
För fysiska produkter som bankdosor innebär tillgänglighet att produkten kan användas av personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om taktila knappar för personer med synnedsättning, talsyntes för skärmtext, tillräcklig kontrast på skärmar, eller ergonomisk utformning som fungerar för personer som använder rullstol.
Målet är att samma produkt ska kunna användas självständigt av så många som möjligt, utan behov av assistans.
Hur vet jag om min webbsida, app eller produkt uppfyller kraven?
Det bästa sättet är att genomföra en tillgänglighetsgranskning med experter (i det ingår att använda automatiserade verktyg som komplement). För digitala tjänster kan du börja med att testa din webbsida med skärmläsare eller navigera endast med tangentbord. För fysiska produkter behöver du ofta involvera användare med funktionsnedsättningar i testprocessen.
Du rekommenderas starkt att investera i professionell utvärdering! Det är både en investering i kvalitet och ett sätt att säkerställa regelefterlevnad. → Automatiska tillgänglighetstester är inte tillräckligt – så här börjar du testa manuellt
Vad händer om jag inte följer lagen?
Konsekvenserna kan vara betydande och varierar mellan medlemsländer. De kan inkludera böter, krav på att återkalla produkter från marknaden, eller förbud mot att sälja vissa produkter eller tjänster.
Men viktigare än de ekonomiska konsekvenserna är att bristande tillgänglighet utesluter människor från att delta i samhället på lika villkor.
Var kan jag få hjälp att förstå och implementera kraven?
Du kan få stöd från nationella myndigheter, branschorganisationer och specialiserade konsulter inom tillgänglighet. Många länder har också utvecklat vägledningar och verktyg för att hjälpa företag att förstå och implementera kraven.
Det finns också en växande gemenskap av experter och organisationer som arbetar för ökad tillgänglighet. Vi kan tillsammans bygga ett mer inkluderande samhälle. I Sverige kan du alltid engagera dig i t12t-communityt, exempelvis på Slack:
→ t12t.se
Finns det skillnader mellan EAA och tillgänglighetsstandarder som WCAG?
EAA är en lag som sätter minimikrav, medan WCAG är en teknisk standard som ofta används för att uppfylla dessa krav. EAA refererar till harmoniserade standarder som ofta baseras på, eller är förenliga med, WCAG, men lagen täcker också fysiska produkter som WCAG inte adresserar.
Du kan se WCAG som ett verktyg för att uppfylla EAA-kraven för digitala tjänster, men lagen kräver ett bredare perspektiv på tillgänglighet.
Hur lång tid har jag på mig att anpassa mina digitala tjänster och produkter?
Lagen trädde i kraft den 28 juni 2025, så nya produkter och tjänster måste vara tillgängliga från detta datum. För befintliga produkter finns vissa övergångsperioder, men du rekommenderas att agera snabbt. Förutom att det är en legal skyldighet, visar snabb anpassning respekt för dina användare och kan ge dig konkurrensfördelar.
Kom ihåg att tillgänglighet inte bara handlar om regelefterlevnad. Det handlar om att skapa produkter och tjänster som fungerar för alla människor, vilket i slutändan gynnar både ditt företag och samhället i stort.
Vilka organisationer måste följa tillgänglighetslagen?
Till skillnad från DOS-lagen som reglerar tillgängligheten inom offentlig sektors digitala service så handlar tillgänglighetslagen om vilken typ av tjänst eller produkt man erbjuder. Det handlar om EU:s inre marknad och vilka vilka varor och tjänster som erbjuds.
Områden som omfattas av tillgänglighetslagen är:
- Banktjänster för konsumenter
- E-böcker och e-läsare som produkt
- E-handel
- Datorer och operativsystem
- Bankomater, biljett- och incheckningsmaskiner, betalterminaler
- Telefonitjänster, smartphone och nödsamtal till 112
- TV-utrustning och tjänster som tv-apparater, boxar för digitaltv, mobilappar, digitala programguider för tillgång till audiovisuella medietjänster
- Vissa transporttjänster (art 5)
Vad ska vara tillgängligt?
Produkter och tjänster. Både det du konstruerar själv, köper av någon annan eller erbjuder på EU:s inre marknad åt andra.
Fysiska produkter som bankdosor, biljettautomater, check-in terminaler, datorer, smartphones och surfplattor måste utformas för personer med olika funktionsnedsättningar. Digitala tjänster som e-handel, internetbanking, elektroniska böcker, streamingtjänster, elektroniska kommunikationstjänster och passagerartransport ska fungera med hjälpmedel som skärmläsare.
Ansvaret omfattar hela leveranskedjan! Tillverkare, importörer, distributörer och återförsäljare har alla skyldigheter att säkerställa tillgänglighet. Stödtjänster som kundtjänst och teknisk support måste också vara tillgängliga och kunna informera om hur produkter fungerar med tekniska hjälpmedel.
Om du använder tredjepartstjänster eller komponenter är det fortfarande ditt ansvar som leverantör att säkerställa att hela användarupplevelsen uppfyller tillgänglighetskraven.
Övergångsregeln: Har vi fram till 2030 på oss att följa tillgänglighetslagen?
Nej, den regeln säger inte det du tror. Istället handlar det om att fortsätta tillhandahålla tjänster med hjälp av produkter som inte uppfyller tillgängnlighetslagen, men som var lagliga innan den kom. Exempelvis att en bank har tjänster som använder en otillgänglig bankdosa.
Det handlar inte om att otillgängliga tjänster får användas i fem år till!
Det finns en annan övergångsregel som säger att otillgängliga tjänster får fortsätta att levereras enligt befintliga kundavtal tills dessa löper ut (men max 5 år). Sådana tjänster får dock inte erbjudas nya kunder.
När det gäller uppdatering eller förlängning av befintliga avtal finns det viktiga nyanser:
- Förlängning av avtal bör betraktas som att teckna ett nytt avtal. Det betyder att tjänsten måste vara tillgänglig från förlängningsdatumet. Du kan inte använda övergångsregeln för att fortsätta leverera otillgängliga tjänster under en avtalsförlängning.
- Mindre uppdateringar av befintliga avtal, som prisjusteringar eller administrativa ändringar, påverkar troligen inte övergångsregelns tillämpning. Avtalet anses fortfarande som det ursprungliga avtalet.
- Betydande ändringar av tjänstens omfattning, funktionalitet eller villkor innebär i praktiken ett nytt avtal. Då gäller tillgänglighetskraven fullt ut.
- Automatiska förlängningsklausuler som fanns i det ursprungliga avtalet kan vara mer komplicerade att bedöma. Här rekommenderas du att kontakta relevant tillsynsmyndighet för vägledning i ditt specifika fall.
Detta betyder att du måste agera nu. Från den 28 juni 2025 måste alla nya produkter och tjänster vara tillgängliga. Befintliga tjänster kan fortsätta levereras till nuvarande kunder under avtalsperioden, men du får inte teckna nya avtal för otillgängliga tjänster.
För produkter som bankdosor eller biljettautomater som redan finns installerade kan övergångsperioden användas medan du planerar för utbyte.
Vilka tillsynsmyndigheter finns i Sverige för tillgänglighetslagen?
PTS (Post- och Telestyrelsen) är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter och tjänster som omfattas av tillgänglighetslagen. Det betyder att PTS har tillsynsansvar för elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel.
- Mediemyndigheten ansvarar för tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster, som till exempel webbplatser, appar och elektroniska programguider.
- Konsumentverket utöver tillsyn för vissa persontransporttjänster såsom webbplatser, appar och elektroniska biljetter. Medan Transportstyrelsen har tillsynsansvar för andra delar av passagerartransporttjänster, som information om resor och tjänster via interaktiva självbetjäningsterminaler.
- Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ansvarar för tillsyn av e-böcker och den programvara som behövs för att kunna läsa e-böcker.
PTS fungerar också som samordnande myndighet när ett tillsynsärende kan beröra flera myndigheters ansvarsområden. Så även om du har att göra med flera olika typer av tjänster som faller under olika myndigheters ansvar, har PTS en koordinerande roll.
Hur rapporterar man bristande tillgänglighet till en tillsynsmyndighet?
Du som drabbad av bristande tillgänglighet i tjänster eller produkter som omfattas av den nya tillgänglighetslagen kan lämna in ett klagomål till PTS om det handlar om:
- elektroniska kommunikationstjänster
- banktjänster
- e-handel
→ Klagomål bristfällig tillgänglighet tjänst eller produkt (PTS)
Är det andra områden än de ovanstående ska du anmäla till:
- Mediemyndigheten angående audiovisuell media som till exempel webbplatser, appar och elektroniska programguider.
- Konsumentverket för delar av passagerartransporttjänster för webbplatser, appar och elektroniska biljetter.
- Transportstyrelsen om passagerartransporttjänster för information om resor och tjänster via interaktiva självbetjäningsterminaler.
- Myndigheten för tillgängliga medier för e-böcker.
Kan jag som konsument rapportera dålig tillgänglighet?
Ja det kan du! Organisationen Sveriges Konsumenter har ett antal tips om vad du som konsument kan göra för att utöva dina konsumentmakt mot de som inte uppfyller tillgänglighetslagen. I korthet: anmäl till företaget, relevant tillsynsmyndighet och slutligen Diskrimineringsombudsmannen:
→ Ny lag om tillgänglighet – det här kan du göra
Hur rapporterar vi som omfattas av tillgänglighetslagen om undantag eller egna tillgänglighetsbrister?
Organisationer som omfattas av tillgänglighetslagen har tydliga rapporteringsskyldigheter.
- För undantag: Om du anser att undantag ska gälla på grund av oproportionerligt stor börda eller ändring av grundläggande karaktär, måste du dokumentera och spara din bedömning. Du ska också meddela relevant tillsynsmyndighet att undantag åberopas. På begäran ska du kunna lämna en kopia av bedömningen.
- För tillgänglighetsbrister: Om du upptäcker att en tjänst inte uppfyller tillgänglighetskraven ska du omedelbart underrätta tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls. Underrättelsen ska innehålla detaljerade uppgifter om den bristande överensstämmelsen och vilka åtgärder du vidtagit.
Du ska också ta fram och tillgängliggöra information om hur dina tjänster uppfyller tillgänglighetskraven och eventuella undantag. Transparens och proaktiv rapportering visar att du tar ansvar för allas rätt till tillgängliga tjänster.
→ LPTT - Rapportering av undantag eller tillgänglighetsbrister
