Webperf
Nu har European Accessibility Act (EAA) trätt i full kraft och kanske känner några organisationer en pressande oro. Har vi gjort tillräckligt? Följer våra digitala tjänster de nya kraven?
Men kanske är det här tillfället att lyfta blicken från akut brandbekämpning och istället fundera på hur vi bygger hållbara strukturer för tillgänglighet framåt. I ett flertal EU-länder har det poängterats att tillsynsmyndigheter kommer försöka erbjuda stöttning framför att dela ut böter.
Hur det ofta ser ut inom tillgänglighet
Det här kanske inte stämmer där du jobbar, men om man frågar organisationer vem som är ansvarig för tillgänglighet får man nog ofta ett specifikt namn tillbaka – en designer, en utvecklare, eller kanske någon från QA-teamet. Personen i fråga känner säkert ett stort ansvar men skulle antagligen beskriva en känsla av ensamhet. De gör vad de kan när tiden räcker till, men det är sällan tillräckligt för att säkerställa tillgänglighet i hela organisationen.
Det här är problematiskt av flera skäl. Tillgänglighet blir personberoende istället för att vara inbyggt i organisationens processer. Vad händer när den personen blir sjuk, byter jobb eller får andra prioriteringar? Kvaliteten på tillgänglighetsarbetet står alltför ofta och faller med en enda individ, vilket skapar både sårbarhet och ohållbar arbetsbelastning.
Tillgänglighet behöver vara ett gemensamt ansvar
Ganska sällan hörs att det finns någon på chefsnivå eller ett helt team dedikerat till att implementera tillgänglighet på ett strategiskt sätt. Det är märkligt när man tänker på det – de flesta större organisationer skulle höja på ögonbrynen om de inte hade en IT-chef, men många saknar helt strategisk ledning för tillgänglighet trots att det påverkar en stor andel av våra användare dagligen. Och numera är det också en betydande ekonomisk risk.
Ansvaret för tillgänglighet tenderar att vara personberoende snarare än rollberoende, vilket skapar en farlig sårbarhet. När endast en person bär kunskapen och ansvaret blir organisationen extremt känslig för förändringar. Det innebär också att tillgänglighet lätt hamnar i skymundan när andra prioriteringar tar över eller när budgetar pressas.
Kompetens för strategiskt versus operativt arbete
Kompetensen som behövs för strategiskt arbete med tillgänglighet skiljer sig markant från det operativa arbetet. På operativ nivå behövs praktiska kunskaper om WCAG-riktlinjer, automatiska och manuella testverktyg, best practices och användartester. Det är den typ av kunskap som krävs för att säkerställa kvaliteten på design, innehåll och kod i det dagliga arbetet.
Strategisk tillgänglighetsledning kräver helt andra färdigheter. En tillgänglighetschef behöver säkerställa stabil budget, skaffa stöd från olika delar av organisationen, förstå ROI och se till att rätt kompetens och kapacitet finns i teamen. De ansvarar för att strukturerade processer och riktlinjer utvecklas för hur organisationen arbetar med tillgänglighet på ett integrerat sätt.
Tyvärr är det inte ovanligt att personer som tar ansvar för tillgänglighet förväntas göra både strategiskt och operativt arbete, plus en hel del annat. Utbrändhet är dessvärre vanligt när samma person ska vara expert, coach, projektledare och lobbyist samtidigt. Detta trots att rollerna kräver helt olika kompetenser och borde vara separata funktioner. Precis som andra områden i en organisation måste tillgänglighet ha en styrningsmodell, tydliga beslutsprocesser och väldefinierat ansvar. Det räcker inte att säga att "alla är ansvariga”. Utan struktur blir dessvärre ingen ansvarig.
Accessibility Centre of Excellence som strategisk lösning
För (lite större) organisationer som är redo att jobba strategiskt med tillgänglighet är ett Accessibility Centre of Excellence (ACE) ett kraftfullt verktyg. Inte helt olikt det tillgänglighetsnätverk jag startade med kollegor på Västra Götalandsregionen för ett antal år sedan. Åtminstone där fanns kompetens inom tillgänglighet, fast väldigt utspritt i många delar av organisationen och dess 50 000 anställda.
Ett ACE hjälper organisationen att gå från att hantera tillgänglighet som något en medarbetare gör vid sidan av sina vanliga uppgifter, till att göra det till en naturlig del av hur ni arbetar.
Riskerna med att inte ha ett strukturerat tillvägagångssätt är påtagliga. Leveranser får ojämn kvalitet gällande tillgänglighet, med olika arbetssätt mellan avdelningar och produkter. Det blir svårt att säkerställa kvalitet organisationsövergripande. Utan en förespråkare på ledningsnivå och tydlig ROI riskerar tillgänglighet att endast ses som en kostnad, vilket innebär att det aldrig får verklig prioritering.
Vad är vår interna standard inom tillgänglighet?
Många har idag designsystem och olika digitala riktlinjer som förklarar vad som är bra nog inom ett flertal olika områden.
Utan standarder, dokumentation som designsystem och delade verktyg sker mycket dubbelarbete. Team får inte möjlighet att lära av varandra, och hjulet uppfinns om och om igen. Det finns också en hög risk för återkommande brister i efterlevnaden av lagkrav, vilket kan leda till böter och skadat förtroende. En mer personlig berättelse är att den där eldsjälen ni kanske haft tur att rekrytera, hen som försöker driva tillgänglighet, hen kan drabbas av utbrändhet om det saknas stöd och struktur att komma framåt.
Ett välfungerande ACE har några grundläggande delar att börja med:
- Utbildning och kultur säkerställer kompetens och stöttar ett nödvändigt förändringsarbete.
- Organisationsstruktur som definierar roller och fördelar ansvar tydligt.
- Efterlevnadsområdet, att säkerställa policys, mål, budget och en förespråkare på ledningsnivå.
- Processarbete som förbättrar och utvärderar arbetssätt löpande.
- Sätta upp tydliga mål och att effekter följs upp systematiskt.
ACE har tre huvudsakliga grupper att rikta sig till:
- Intressenter (eng: stakeholders) är inte direkta användare men de har intresse i resultaten. Intressenter behöver förstå påverkan, förväntade resultat och hur de själva kan bidra.
- Tjänsteanvändare är team och medarbetare som behöver stöd för att säkerställa tillgänglighet i sina projekt.
- Samarbetspartners från andra delar av organisationen hjälper till att sprida information och dela framgångssagor.
Fördelen med ett ACE är att arbetet blir mer konsekvent inom hela organisationen. Ansvarsfördelningen blir tydlig, och personberoendet försvinner. Kvaliteten på tillgänglighetsarbetet står inte längre och faller med en enda person.
Shift left och proaktivt arbete
Ett centralt koncept i modern utveckling är "shift left" – att flytta kvalitetsarbete tidigare i processen, istället för att upptäcka problem sent. Detta gäller även för tillgänglighet.
Istället för att testa tillgänglighet i slutet av ett projekt bör det integreras från allra första början. Tillgänglighet bör vara en naturlig del av användarstudier, designprocessen, utveckling och testning. När tillgänglighetskrav definieras tidigt i processen undviks kostsamma omarbetningar senare.
“Ja, jag designar kontraster med WCAG nivå AAA!”
En designer som förstår kontrastkrav kan göra tillgängliga färgval redan från start. En utvecklare som känner till ARIA-standarder kan bygga semantisk kod direkt.
Det proaktiva arbetet innebär också att tillgänglighet integreras i alla delar av organisationen, inte bara produktutveckling. Upphandling, marknadsföring, HR-processer och utbildning påverkar alla tillgängligheten för olika användare. En heltäckande strategi måste ta hänsyn till organisationens fulla omfattning.
När vi tänker på teamsammansättningen för tillgängliga webbtjänster behöver vi inkludera fler roller än traditionellt. Förutom designers och utvecklare behövs innehållsproducenter som förstår klarspråk, testare som kan både automatiska och manuella tillgänglighetstester, produktägare som prioriterar tillgänglighetskrav, och projektledare som säkerställer att tid avsätts för detta arbete.
Det är också viktigt att involvera användare med funktionsnedsättningar i processen. Deras perspektiv och erfarenheter är ovärderliga för att skapa verkligt tillgängliga lösningar. Automatiska verktyg och riktlinjer är en bra start, men de kan aldrig ersätta insikter från faktiska användare.
Vägen framåt: Från regelefterlevnad till excellens
Med EAA som nu träder i kraft har många organisationer fokuserat på grundläggande regelefterlevnad. Det är förståeligt och nödvändigt då lagkrav måste följas för att skydda människors grundläggande rättigheter till information och tjänster. Men verklig framgång med tillgänglighet kräver att vi går bortom minimikrav och följer praxis på tillgänglighetsområdet.
För organisationer som inte arbetat systematiskt med tillgänglighet tidigare är det viktigt att inte försöka implementera ett ACE direkt. Det tar tid och uthållighet att komma till att man har ett ACE. Istället bör ni börja med att sprida medvetenhet och bygga en gemenskap och förståelse kring tillgänglighet. Att ta ett beslut om att härmed upprättar vi ett ACE
är nog mer riskabelt än att börja involvera de som behövs och kanske peka ut ett ACE som ett mål för framtiden.
Premiera kompetens och framsteg – ett program som hyllar framgångar
Att etablera ett program som belönar er interna förflyttning inom tillgänglighet kan vara en utmärkt startpunkt. Det kan vara så enkelt som att starta en kanal för diskussion, arrangera strukturerade workshops eller bjuda in till öppna samtal. Målet är att skapa en känsla av samhörighet och hitta de som är intresserade av tillgänglighet. Det blir också en kanal för att samla feedback, sprida nya standarder och dela kunskap.
Tillsammans kan ni ta de första stegen mot ett mer strukturerat tillvägagångssätt. En stor poäng med detta är att inte längre vara ensam.
När vi bygger dessa strukturer är det viktigt att komma ihåg varför vi gör det.
Tillgänglighet handlar inte bara om regelefterlevnad eller att undvika böter. Det handlar om att skapa en digital värld där alla kan delta på lika villkor. Det är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter och social rättvisa.
Organisationer som lyckas med ett strategiskt tillgänglighetsarbete kommer upptäcka att det ger fler fördelar än enbart regelefterlevnad. Tillgänglig design är bättre design för alla. Tydligare innehåll, enklare navigation och bättre struktur gynnar alla användare.
Organisationer som prioriterar inkludering attraherar också kompetens och kunder som värdesätter dessa principer.
