Webperf #59

”Accessibility statements are not there for authorities, but for your users. And 90/100 and similar scores mean different things to different people, so I suggest to drop them and rather make the statement understandable.”
– Bogdan Cerovac

Intro

Hej där i påsk!

Aprils nyhetsbrev är ovanligt matigt och med mer bredd än vanligt. Webbtillgänglighet är ett ämne du lär förvänta dig vid det här laget, men i april kom frågan om delningslänkar med och den strategiska frågan om hur länge man kan lita på sina tredjeparters URL-förkortare. På förkortartemat har vi också det här med ordning och reda när man kampanjtaggar sina URL:ar så att det går att analysera kampanjen i efterskott.

Om du tror att en vän eller kollega skulle uppskatta detta nyhetsbrev, ja skicka dem då den här länken så kan de påbörja sin egen prenumeration.

Allt gott
/Webperf crew

Hoppa till avsnitt:

1. WebShare API för att underlätta delande av dina artiklar
2. Google stänger ner sin URL-förkortare – det bör vi lära oss något av!
3. Tillgänglighet som inte kan testas automatiskt
4. Navigera webbplatser med tangentbord
5. Hur ordnad är er kampanjtaggning?
6. Vilka webbplatser var bäst i april?

Web Share API för att underlätta delande av dina artiklar

Väldigt många webbplatser har diverse delningsfunktioner inbäddade för att uppmuntra besökarna att sprida webbplatsens innehåll. Ofta är dessa delningsfunktioner skapade av tredjeparter och lyckas hamna på våra webbplatser för att det varit enklare att lägga in deras tillägg än att bygga funktionen själv.

Exempel på sådana är ShareThis och AddToAny. Utöver att tredjeparter är problematiska per automatik när det gäller GDPR och ePrivacy så finns exempel på hur de här aktörerna slarvat bort personuppgifter.

“Utländska bolag kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. När du läser om till exempel sexuell läggning rapporteras det till ett reklamföretag i USA.
DN kan nu visa vilka företag som vet mest om hur vi surfar på nätet.
Granskningen bygger på en unik genomgång av samtliga .se-sajter, över 1,3 miljoner webbplatser.”
– Svenska myndigheter lämnar ut dina surfvanor (Dagens Nyheter, 2015)

Idag, 10 år efter att Linus Larsson på DN beskrev feltänket, har vi massor av döda "dela på $något"-knappar på webben. Många av dem spionerar fortfarande på användare och de flesta började som ett Wordpress-tillägg men är nu ett säkerhetsproblem. Ett problem för personuppgifter har det varit hela tiden!

Tro det eller ej, men det finns en W3C-rekommendation hur man implementerar delningsknappar på sin webbplats.
→ Web Share API (W3C)
→ Web Share API-kod (Codepen, Christian Heilmann)

Google stänger ner sin URL-förkortare – det bör vi lära oss något av!

Googles beslut att stänga ner goo.gl är en tydlig påminnelse om riskerna med att förlita sig på tredjepartstjänster för kritisk infrastruktur som URL-förkortning. När dessa länkar slutar fungera den 25 augusti 2025 kommer otaliga webbplatser, marknadsföringskampanjer och digitala resurser att plötsligt brytas. Detta visar varför det är värt att lägga lite energi i en egen URL-förkortare. Det behöver inte vara särskilt svårt.

Genom att drifta din egen URL-förkortare på din domän med open source-mjukvara får du fullständig kontroll över dina länkar och deras långsiktiga funktion. Du behöver aldrig oroa dig för att någon annan stänger ner tjänsten, och du undviker störande varningssidor som Google nu planerar att visa. Dessutom stärker det ditt varumärke när användare ser dina egna domännamn i förkortade länkar istället för generiska adresser från en extern tjänst.

Med open source-alternativ som YOURLS kan du anpassa funktionaliteten efter dina behov, samtidigt som du äger all data om hur länkarna används. Detta ger bättre integritet och GDPR-efterlevnad, och du slipper dela känslig användarinformation med tredje part. Den initiala investeringen i att sätta upp en egen tjänst betalar sig i form av långsiktig stabilitet för din digitala närvaro. Btw, Webperf har använt YOURLS sedan 2014.

Tillgänglighet som inte kan testas automatiskt

I tillgänglighetscommunityt är det en debatt just nu som är mer infekterad än vanligt. Förr brukade grälet handla om i vilken utsträckning automatiska tester kunde tillgänglighetsgranska en webbplats.

Ett sätt att tolka det här ”automatiska” är att det går att avgöra utan att en erfaren människa bidrar. Idag har det automatiska fått ännu en dimension. Många företag vill påstå att de drar nytta av ”artificiell intelligens”, exempelvis svenska Selma som drar nytta av AccessiBe, men tyvärr också Deque som står bakom axe-core. AI-tekniker är redan, och kommer bli än mer, viktiga för personer med funktionsnedsättningar. Men det betyder inte att vi som producerar digitala tjänster kan förlita oss på varken artificiell intelligens eller automatiska verktyg för att avgöra om innehållet är tillgängligt.

“Here is a list of WCAG 2.2 Level A and AA success criteria that I think cannot be completely tested with automated tools. These criteria require manual testing because they involve meaning, usability, intent, or user experience that automated tools cannot fully evaluate.”
– A TOOL’S ERRAND (html5accessibility, mars 2025)

Allt går inte att testa med automatiska metoder!

Lägg inte automatiska testresultat i din tillgänglighetsredogörelse!

Och du som har en tillgänglighetsredogörelse uppmanas att inte lägga automatiska verktygs betyg i redogörelsen.
→ Don’t use scores from automatic tools in your accessibility statement – do this instead (Cerovac, mars 2025)

Automatiska verktyg för WCAG-testning är värdefulla eftersom de sparar tid och ansträngning och låter testare fokusera på mer komplexa fall. Tyvärr visar det sig att marknadsföringen från vissa leverantörer ofta är mer effektiv än deras faktiska produkter. Överdrivna marknadsföringspåståenden bör ignoreras och om man saknar kompetens att utvärdera verktygen själv bör man anlita en oberoende konsult. Automatiska tester är ett användbart komplement, men de kan aldrig ersätta mänsklig expertis vid tillgänglighetstestning.

Navigera webbplatser med tangentbord

Vem navigerar webbplatser med tangentbord egentligen? Många utvecklare, exempelvis. För personer som är vana att främst använda tangentbordet under sin tid vid en dator är det praktiskt att fortsätta hålla händerna över tangentbordet.

Men tangentbordet är också viktigt för de som har svårt att använda en mus eller styrplatta. Det kan handla om motoriska nedsättningar

Det finns flera anledningar till varför en person kan behöva använda tangentbord för att navigera på en webbplats:

1. Fysiska funktionsnedsättningar som begränsar förmågan att använda mus eller pekskärm
2. Synnedsättningar där skärmläsare används tillsammans med tangentbord
3. Motoriska svårigheter som gör precisionsstyrning med mus problematisk
4. Tillfälliga begränsningar som handskada eller icke-fungerande mus
5. Effektivitetsskäl - många vana datoranvändare föredrar tangentbordsgenvägar
6. Användning av specialanpassade inmatningsenheter som fungerar via tangentbordskommandon

Personer med dessa behov är beroende av att webbplatser följer tillgänglighetsstandarder som WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) för att säkerställa att all funktionalitet kan nås och användas med enbart tangentbord.​​​​​​​​​​​​​​​​
→ What Does It Really Mean For A Site To Be Keyboard Navigable (Smashing Magazine, april 2025)

Hur ordnad är er kampanjtaggning?

Kampanjtaggning innebär att lägga till speciella parametrar i dina URL:ar för att i ditt webbanalysverktyg kunna spåra varifrån din webbtrafik kommer. Detta är avgörande för att kunna analysera effektiviteten av olika marknadsföringsinsatser och förstå vilka kanaler som genererar resultat. Utan denna taggning blir det svårt att särskilja trafik från olika källor och kampanjer, vilket gör det omöjligt att optimera marknadsföringsbudgeten.

Det finns två huvudsakliga system för kampanjtaggning: UTM-parametrar för Google Analytics och MTM-parametrar för Matomo. Båda systemen använder liknande parametrar: source (källa), medium (kanal), campaign (kampanjnamn), content (innehållsvariant) och term/kwd (sökord).

För effektiv kampanjspårning är det viktigt att skapa en konsekvent namngivningsstandard inom organisationen, där alla parametrar följer en tydlig struktur och där kampanjnamn har ett organisationsprefix (exempelvis företaget_vår2025_lansering).

För framgångsrik kampanjtaggning bör du:

1. Standardisera namn för alla källor och medier
2. Skapa ett systematiskt sätt att namnge kampanjer
3. Upprätta ett centralt register över alla taggade URL
4. Implementera en granskningsprocess innan lansering
5. Använda QR-koder för att koppla samman fysisk och digital marknadsföring

Genom att implementera en välstrukturerad kampanjtaggning får organisationen möjlighet att fatta datadrivna beslut, optimera marknadsföringen baserat på faktiska resultat och skapa konsekventa rapporter som är jämförbara över tid. Detta leder till bättre fördelning av era resurser där investeringar kan koncentreras till de kanaler och kampanjer som faktiskt driver konverteringar.
→ Introduktion: Kampanjtaggning av URL:ar – en introduktion till UTM och MTM för dig som gillar struktur
→ Verktyg: Kampanjtagga din URL med UTM/MTM för Google Analytics och Matomo

Så vem var bäst i april 2025?

• Politiska partier – Moderaterna är klart bäst av riksdagspartierna, följt av Miljöpartiet, och Sverigedemokraterna.
• Svenska kommuner – Eskilstuna först, Götene, och Älvsbyn.
• Svenska regioner – Region Norrbotten från förstaplats till femta. Först i april är Region Skåne, andra till Östergötland oc htredje till Stockholm.
• Övrig offentlig sektor – Konsumentverket ny etta, SCB på andra och tredje till MUCF.
• Offentlig sektors webbtjänster – Cert.se på förstaplats, Skånevux och Soctanter på nätet.
• Medier – Sveriges Television, Skånes Taltidning och Tidningen Svensk Polis.
• Hälso-, sjuk- och tandvård – S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, Folktandvården Östergötland och Danderyds sjukhus.
• Kulturverksamheter – Hälsinglands museum håller förstaplatsen, Eskilstuna stadsmuseum på andra och Eskilstuna konstmuseum på tredje.
• Patientorganisationer – Melanomföreningen har förstaplatsen, Patientförening för transpersoner och tredje till XLH svenska patient­föreningen.
• Tankesmedjor och intresseorganisationer – Lokala Partiers Nätverk, Union to Union och Studie­förbundet Näringsliv och Samhälle.
• Insamlingsorganisationer – Stiftelsen Gävle Cancerfond, Allmänna Sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och Melissafonden insamlings­stiftelse.
• Fackförbund & professions­föreningar – Bussarbetarnas Riksorganisation, SEKO och Fastighetsanställdas förbund.
• Utbildning och forskning – Linköpings universitet, Örebro universitet och Antagning.se
• IT-bolag och webbyråer – Factor10 på toppen, Axess Lab tvåa och Whitespace på tredje.
• Övrigt digitalt – myConf, Friktion och Nuelab.
• Bolag ägda av offentlig sektor – Sydvatten, Laholmsbuktens VA, tredje till Uppvidingehus.
• OMX 30 Stockholm – Sandvik fortsätter sedan i december, Astra Zeneca på andra och Sinch på tredje.
• Svensk turism – Visit Robertsfors, Visit Eskilstuna och Visit Östergötland.
• Svenska och europeiska moln
• Samhällsservice – Blå Stjärnans Djursjukhus, Agria djurförsäkring och Klostergårdens Apotek
• Ehandel – Adlibris, Inet och Netonnet.
• Banktjänster – ICA Banken, Skandiabanken och JAK Medlemsbank.
• Biljettförsäljning och trafikinformation om persontransporter – Krösatågen går från tredje till första, Stockholms båttaxi och Färdtjänstresor i Region Stockholm delar på andraplatsen.
• Internet- och telekom-abonnemang – Servanet, Vimla och Ansluten.
• Playtjänster för tv- och radiokanaler – SVT Play, UR Play och Viaplay.
• Bibliotekskataloger och plattformar som distribuerar e-böcker – Samernas bibliotek GirjeGilkor, Luleå Universitetsbibliotek, och Lantbruksuniversitetets bibliotek på tredjeplats.
• Webbversioner av kommunikationslösningar
• Hjälpsidor för andra produkter och tjänster
• A-kassor – Fastighets a-kassa, GS a-kassa och Kommunals A-kassa.
• Idrottsorganisationer – Svenska Isseglarförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Svenska Fotbollförbundet.
• All offentlig sektor i april – Cert.se körde om Eskilstuna kommun i april. på delad tredjeplats Linköpings universitet och Örebro universitet. Femte till Region Skåne.

Avslutningsvis…

Vi har en Slack-kanal öppen för vem som helst. Där diskuterar vi kvalitetskriterier som Webperf använder, ger support till varandras strävan att bygga bra webbplatser, bland annat:

• Om du inte redan är med på Webperfs Slack kan du fixa dig en inbjudan
• Du som redan är med på Webperfs Slack kan gå hit för att logga in

Letar du efter något att läsa?

Gratisböcker:

• Webbanalys – förstå och förbättra användarnas upplevelse – finns för läsning på Webperf och gratis att ladda ner bland annat hos Apple och Smashwords.
• Webbstrategi för alla – läs direkt på nätet eller ladda ner från Apple Books och Smashwords
• Designing for Performance – läses gratis på webben. Utmärkt bok skriven av Lara Callender Hogan.
• High Performance Browser Networking – för dig som verkligen vill grotta ner dig i tekniska detaljer för att uppnå hög prestanda. Skriven av Ilya Grigorik.
• Animation in Design Systems av Val Head
• The Magic of CSS av Adam Schwartz
• Resilient Web Design av Jeremy Keith
• Javascript for Web Designers av Mat Marquis
• You Don’t Know JS av Kyle Simpson
• Learn to Code HTML & CSS av Shay Howe
• Designing for the Web av Mark Boulton
• Eloquent JavaScript av Marijn Haverbeke
• On Web Typography av Jason Santa Maria
• Design for real life av Sara Wachter-Boettcher och Eric Meyer
• Flexible Typesetting av Tim Brown
• Going offline av Jeremy Keith
• Practical SVG av Chris Coyier

Och missa inte Authors Apart!

Om du gillade detta nyhetsbrev får du gärna fundera på om du känner någon som borde prenumerera. Skicka dem denna länk för att anmäla sig till nyhetsbrevet i så fall!