Webperf
Gov 2.0 - digital allemansrätt - är ett av ett flertal spår under måndagen på Internetdagarna. Mycket av det Webperf jobbar med att uppnå och stötta är inom offentlig sektor, så detta är det naturliga valet.
Spåret leds av Nicklas Matsson, IT-journalist, tidigare chefredaktör för InternetWorld och idag moderator. Antalet som följde spåret var 170 personer. Här finns agendan för måndagens Gov 2.0 (fanns på internetdagarna.se/program/gov-20-digital-allemansratt/)
GOV 2.0 - Så bygger Sverige en digital infrastruktur för innovation och utveckling
Med Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister, samt Nicklas Matsson som moderator kör detta pass.
Det är viktigt med infrastruktur, vilket märktes bland annat i våras när populära videotjänster behövde sänka bildkvalitet får att inte belasta nätet fullt så hårt vid en förändrad användning.
Så många fler har sökt vård digitalt nu, samma mönster syns i andra sektorer. Är risken att vi halkar tillbaka till mindre digitala mönster när pandemin lugnat ner sig? Det finns mycket vi borde behålla. Saker som nu tar några minuter istället för flera timmar.
Tänker också på Trelleborgsmodellen med robotisering (RPA) av försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag. Effektivare service och färre sysslor där människan gör datorsysslor som en maskin lika gärna kan göra själv = upplevs som en bättre arbetsgivare.
Risken med begrepp som Gov 2.0 är att man lämnar folk utanför, enligt Ygeman. Det sitter mycket data inlåst i våra kommuner och övrig offentlig sektor. Centrala datamängder, som geodata, behöver vara utan avgifter. Offentlig sektor behöver vara “dataunderhållare” så inte öppna data tappar i kvalitet.
Bild 1: Notera att Sverige kom näst sist i OECD:s mätning, OURdata Index 2019.
I OECD-undersökningen om öppna data kom Sverige näst sist. Varför ligger vi så lågt i detta index? Ygeman: under 80-talet lät vi data finansiera vissa verksamheter. Det var klokt då men är förlegat idag. Ygeman uppmanar även privat sektor att dela sina data.
- Bidra själv kring öppna data, 27:e november: Workshop kring remissvar till Öppna data-utredningen (Civic Tech Sweden)
- Innovation genom information (Regeringen) - ett delbetänkande från Öppna data-utredningen lämnades i september 2020
- Hinder för att använda myndigheternas öppna data (Statskontoret, 2018)
GOV 2.0 - Så går EU i spetsen för det datadrivna samhället
Bild 2: Gertrud Ingestad.
Med Gertrud Ingestad, generaldirektör GD DIGIT inom EU.
Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådade förändringar. Vi behöver tänka nytt, tänka digitalt. Data är vår kritiska och värdefulla tillgång som behöver vårdas, berikas och vara en europeisk tjänst. Data är en del i vår digitala självständighet.
EU-kommissionen håller på att förvandlas till en datadriven organisation. Kommissionen är gammaldags, byråkratisk och i silos, men allt fler nya personer och chefer gör det enklare.
Man jobbar förstås med cybersäkerhet, vilket är spännande med alla objudna gäster som tagit sig in i diverse möten. Nu senast en som tog sig in i möte mellan EU:s försvarsministrar. Cybersäkerhet blir man aldrig klar med, det är en konstant strävan och handlar också om att människor gör rätt val vid användning av teknik.
530% ökning av data till 2025 är en spaning inför den kommande dataekonomin och allt vad det skulle kunna innebära för EU:s inre marknad. Det finns hinder idag, både för medborgare som inte bor i sitt hemland exempelvis, men också för företag.
Vi behöver bli tydligare kring vad data kan användas till med tanke på personlig integritet.
Gertrud råkade få med en rolig freudiansk felsägning i “ofantlig förvaltning”, eller så var det en plan för att få oss att kvickna till :)
Diskussion i chatten under presentationen handlar bland annat om att man aldrig kan släppa öppna data då man inte kan garantera skydd från att personuppgifter råkar slinka med. Dock behöver dataskyddsreglerna tolkas på ett logiskt sätt. Det finns förstås en konflikt mellan behovet av att använda data och andra intressen, som dataskydd. Är man jurist och vill vara på den säkra sidan är det nog lätt att säga nej till det mesta. Men vi behöver hitta en pragmatisk nivå.
Samma öppenhet behövs förstås även öppen programvara och öppna format. Inte minst för Europas självständighet. Vi behöver också europeiska moln för vår suveränitet och självständighet. Gäller också utrustning. Hur väljer man något annat än kinesiskt? Även om du köper amerikanskt är innehållet nästan allt du köpt kinesiskt. Europa behöver en sådan industri också.
“Baka in data från början, så det inte blir en biprodukt!”
– Gertrud Ingestads slutord
GOV 2.0 Kundmötet i kundens miljö - Skatteverkets nya strategi
Bild 3: Jan Sjösten på Skatteverket.
Med Jan Sjösten, strateg och affärsarkitekt på Skatteverket.
Matrixed government, hur man jobbar annorlunda, gränsöverskridande och samverkande för att skapa nytta för kunden. För medborgare och företag ska det bli:
- Enklare
- Öppnare
- Effektivare
Jämför med självkörande fordon. Man bygger in regler i en mjukvara för att tekniken ska kunna ta över sysslor från bilföraren. Det innebär förändringar utifrån att regelverken hamnar i mjukvara. Behövs trafikkameror eller ens hastighetsskyltar sen?
Bild 4: Olika “levels” av självkörande fordon.
Hur skulle man tänka om deklarationer, regelefterlevnad och annat som skulle kunna stöpa om en myndighet i grunden. Jan jämför med SAE-skalan för självkörande bilar, att det finns ett antal nivåer av autonomi från teknikens sida. SAE-skalan utgår från förarens perspektiv, men det finns fler.
Man behöver tänka på att ett API är en tjänst. Att det är en del av en tredjepartstjänst där man behöver hålla slutanvändaren i centrum. Samtidigt är det viktigt att med erbjudandet av ett API tänka på de utvecklare som är möjliggörarna emellan dig och den nytta du hoppas på ska inträffa.
GOV 2.0 - Innovera ibland, men återvinn alltid!
Bild 5: Jonas Södergren på Arbetsförmedlingen.
Med Jonas Södergren, produktansvarig för JobTechDev på Arbetsförmedlingen. Jobbar med både öppna data och öppen källkod, är programmerare men gör även annat.
JobTechDev är där Arbetsförmedlingen publicerar öppna data. Jonas har ett enkelt budskap till offentlig sektor, nämligen att publicera sin källkod på internet. Öppen källkod är grundbulten i en digital allemansrätt. Det finns en orimlighet i att skattefinansierad källkod hålls stängd.
Tänk paretos princip. Det finns säkerligen massor att återanvända och det blir en konst att lära sig att återanvända på ett bra sätt. Då kan man lägga fokus på det där det behövs innovation.
Tar exemplet med data om arbetsmarknaden. Där räcker det inte med data bara från Arbetsförmedlingen utan också SCB, säkerligen fler aktörer.
Gå från ego till eko(system):
- Fragmenterad arbetsmarknad
- Samarbetet är innovationen
- Dela resurser som strategi
Ett argument för öppen källkod är också automatiserade myndighetsbeslut, annars blir det svårt med insyn. Om myndighetsbeslut inte tål insyn är vi illa ute, då är det lika bra att köra öppet från offentlig sektor från start. Det blir en demokratifråga.
Och varför skulle inte skattefinansierad källkod tillhöra skattebetalarna?
Och varför skulle alla organisationer behöva exempelvis ett eget ärendesystem. Vad är nödvändigt inom det man man tror sig vara unik inom - är man faktiskt unik och går det att justera något befintligt inom öppen källkod för denna variation?
Kortsiktigt finns vissa säkerhetsrisker att tänka till kring. Som att det inte dyker upp personuppgifter, men dessa är mer kortsiktiga risker anser Jonas.
