Gå direkt till sidans huvudinnehåll

Internetdagarna 2021 - liveblogg för måndagen

Internetdagarna 2021 - liveblogg för måndagen

Internetdagarna anno 2021 körs 22-23 november. På grund av den pågående covid-pandemin blir det en digital/virtuell konferens, men det börjar vi väl ha vant oss vid så här snart två år in i den globala pandemin?

Precis som för 2020 har Webperf fått pressackreditering och det innebär att vi (läs Marcus Österberg) kommer att rapportera sina intryck från konferensen. Delar av rapporteringen kommer att släppas pö om pö under konferensens genomförande, främst måndagens innehåll, men det som finns tillgängligt inspelat i efterhand kommer att ögnas igenom i sinom tid.

Följ Webperfs bevakning nedan med start måndag förmiddag! Ladda om sidan emellanåt för uppdateringar.

Internetdagarna 2021 är för andra året helt digitalt. Jag har kollegan Andrew Culbert från Västra Götalandsregionen med och presenterar på passet där Sweden API Award-finalisterna presenterar och vinnaren koras.

Keynote av medieforskaren Whitney Phillips

Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? Whitney Phillips är en av världens främsta medieforskare och pratar om samspelet mellan kultur, teknik och makt.

Nätet och specifikt sociala medier används inte bara till goda saker som att umgås digitalt, det finns baksidor med den uppmärksamhetsekonomi som ligger bakom. Algoritmer på sociala medier premierar ofta ett innehåll som konsumerar vår uppmärksamhet och får oss att stanna kvar. Det bidrar till en sorts stress och en återkopplingsloop, vi kanske kan kalla det för en förutsättning till ett potentiellt beroende. Om inte annat lärs vi upp att passivt ta emot en ibland överväldigande mängd med information men också att det finns en renande funktion i att dela med sig av mer eller mindre stora motgångar i sin vardag.

Vår uråldriga hjärna hanterar ”akuta” hot

”The lizard brain” försöker hjälpa oss och vara vår personliga livvakt, men den har en tendens att reagera reaktivt. Den skriker bara att den ser hot mitt framför dig, men den hjälper oss inte spendera vår tid eller lägga upp en hållbar plan.

Vi riskerar också att smitta varandra och frammana en gruppsykos kring frågor som visserligen för oss samman men där man kan fråga sig hur autonoma vi var som hamnade i den situationen. Det blir kulturkrig av mer eller mindre allt och de som designat algoritmerna är kanske de enda som tjänar på detta!

Varför är inte zebror ständigt stressade?

Det vi kan uppleva är ett akut hot mot oss som person. Vi kan få stressreaktioner likt förhöjd puls, ångest, ilska, förändrat andningsmönster. Dessa reaktioner är bra att vara vaksam på. De är nyttiga som reaktion när den reflekterande hjärnan inte är snabb nog att få dig att reagera, men det är inte ett läge vi är gjorda för att vara i varken särskilt länge eller ofta.

Det finns en bok på temat vad dessa akuta reaktioner är designade för. Boken heter Why Zebras Don’t Get Ulcers. För en zebra blir inte ständigt jagad av lejon eller andra stressande hot och tesen är att därför är inte stress orsaken till att en zebra skulle få magsår. Hos människor är nog stress en högst normal orsak till magsår och annan ohälsa.

Whitney hade minst sagt ett viktigt budskap i vår digitala värld där all den här interaktionen och information är så allomslutande var vi än befinner oss. Det är designat, och stöds av algoritmer, för att vi inte ska kunna koppla bort från allt det här. Ekonomistrukturen bakom det hela är en del av problemet.

Jag kan inte undvika att dra paralleller till scifi-boken Accelerando av Charles Stross där huvudkaraktären försöker fokusera på saker men att det som händer i molnet är ständigt närvarande. Allt från spam, meddelanden från folk till kräftdjur som fått sina hjärnor uppkopplade börjar be om hjälp.

Temaspår: Digitalisering i offentlig sektor – så lyckas vi

Temaspåret hålls av folket bakom Öppna skolplattformen. Ett initiativ som togs av föräldrar i Stockholm som hade fått nog av den digitalisering som offentlig sektor erbjuder oss invånare.

Lite lästips:

Stockholm stad har överreagerat på dessa föräldrars initiativ, bland annat polisanmält dem och aktivt försökt störa ut och sabotera det öppna alternativet rent tekniskt. Detta istället för att omfamna engagemanget från samhället. Värt att tänka på är att i Stockholm är programmerare och utvecklare ett extremt vanligt yrke. Detta märktes också för flera år sedan då en webbutvecklande förälder enkelt kunde hitta säkerhetshål som läckte personuppgifter.

Och sedan 2018 har Stockholm stads tekniska lösning recenserats av den utvecklarkunniga skaran i samhället. Det har inte varit lätt att komma undan med några brister med all den uppmärksamhet som detta digitala dram dragit till sig. När säkerhetsnycklar (xsrf-tokens) hårdkodats har man fått den lösningen recenserad för exakt hur dålig den är. När man byggt en ”kryptering” fick man den avkodad på nolltid. Det misslyckandet kostade 100 000 kronor för skattebetalarna att ta fram och föräldrarna visade hur meningslös den säkerheten var.

Föräldrarna bakom Öppna skolplattformen har börjat samarbeta med andra parter och de är på gång att erbjuda samma app i Göteborg.

Johan Magnusson om statusen för offentlig digitalisering i Sverige

Johan går ut hårt och poängterar att det är väldigt lätt att säga att man är bäst i världen om man gör jämförelsen tillräcklig otydlig. Allt som oftast är nämligen målsättningen att vi ska bli bäst i världen på både det ena och det andra.

Digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller förbättring. Men det blir väldigt stressande och läskigt (även på chefsnivå) för det är otydligt vad det är och för med sig. Det är svårt att få till en ändamålsenlig digitalisering, en som är nyttig för alla intressant.

Att börja använda verktyg som Microsoft Teams är inte digitalisering, även fast det ofta lyfts fram som digitalisering att man köpt in diverse verktyg. Sveriges självuppfattning är att vi är bra på digitalisering, även fast vi tappar i vissa mätningar eller redan ligger i botten i andra sedan flera år.

Varför digitaliserar vi?

Och när vi faktiskt digitaliserar kan man fråga sig varför vi gör det? Är det en besparing eller en utveckling likt en satsning? Och att minska kostnader är inte nödvändigtvis enbart fel, det kan vara ett sätt att möta svårigheterna vi har framför oss med de demografiska förändringarna i att en mindre andel kommer vara i arbetsför ålder och större andel äldre och yngre. Färre ska försörja fler. Färre ska trösta, vårda, utbilda och ge samhällsservice till fler.

Den stora politikerpanelen

Som väntat var det svårt för moderatorn att styra politikerna i samtalet :)

Kvinnan från Vänsterpartiet undrar varför arbetstagare inte i det digitala på samma sätt kan engagera sig i förbättringar, om vi jämför med analoga arbetssätt.

Katarina från Piratpartiet slog förstås ett slag för att digitaliseringen inte är ett mål i sig, det är ett verktyg för att uppnå något. Också att vi behöver mer öppna data, öppen kod och öppen dokumentation.

Generellt verkar alla politikerna överens om att vi behöver mer öppenhet, bättre upphandlingar och de små organisationerna i offentlig sektor får god hjälp och riktlinjer, bland annat för amerikanska och kinesiska molntjänster.

Se exempelvis Digital samarbetsplattform - det finns lämpliga och lagliga alternativ för offentlig sektor (eSamverka, november 2021).

Det är tydligt att de som bjudits in tänker ganska lika och ingår i samma ekokammare. Så hur får dessa personer och andra ambassadörer för det digitala större genomslag och påverkan utanför vår egen bubbla?

Tips i konferenschatten på alternativ till Dropbox, Google Drive och Outlook:

Collective Tools – Get organized – without losing control of your data

Teknik och infrastruktur för offentlig digitalisering

En panel (på plats) som ska tala om verktygslådan för framgångsrik offentlig digital omställning. Frågor om säkerhet, egendata, identifikation, arbetsmetoder, open source, blockkedjor, API:er och så vidare.

Länktips från Maria Dalhage på Arbetsförmedlingen:

NOSAD ett nätverk som hjälper och inspirerar offentlig sektor att tillgängliggöra och nyttja öppna data

Göran Westerlund från Alingsås kommun drar en historisk jämförelse sedan stordatorernas tid och vilka roller som gjort vad. Historiken tenderar att påverka hur man hamnar där man är. Göran menar att de hade inte klarat av sin digitalisering om det inte vore för öppen källkod.

Blir öppen källkod osäkrare?

Christian nämner ett vanligt motstånd mot öppenheten är att kunder tror att det blir osäkert eller att man delar med sig av hemligheter. Så är det inte förstås.

Och i offentlig sektor blir delandet lite av en annan dynamik. Om en kommun delar med sig av något finns det 289 st andra kommuner med exakt samma uppdrag där de kan välja att anamma eller anpassa det som tillgängliggjorts.

Sweden API Awards: Vinnaren och finalisterna

Jag höll förstås alla tummar och tår för Andrew Culbert och Västra Götalandsregionens öppna API för vaccinationstider som jag själv dragit mitt eget lilla strå till stacken.

Finalisterna var:

  • Sambruk – API för att dela information bland annat med förlag.
  • Arbetsförmedlingen – JobTech på Arbetsförmedlingen jobbar primärt med API:er, i detta fall den data som ligger bakom deras ”produkt” platsbanken, JobStream att ha en lokal kopia av alla annonser.
  • Västra Götalandsregionen – ett API för VGR själva att konsumera sina egna öppna data om vaccinationstider, men används också av JagVillHaVaccin.nu
  • Sveriges Radio – ett API för media, inte utifrån någon strategi utan utvecklarnas behov.
  • Amido AB – API för låsning och upplåsning, exempelvis att släppa in larmpersonal.

Arbetsförmedlingen kammade hem vinsten!

När Facebook-gruppen Kodapor fick rösta kom Sveriges Radio i topp. Gissningsvis för att de löst utvecklarupplevelsen bäst av finalisterna.

Sofie Wahlström sammanfattade anledningen till att Sweden API Awards behövs och att vi ska uppmärksamma API:er är för att API:er är motorn bakom digitalisering. Utan API:er blir det ingen öppenhet eller öppet samarbete.

Lästips:

API 1ST

Keynote: Nobelpristagaren Maria Ressa

Maria Ressa är journalist, författare och medgrundare av webbtidningen Rappler. Hon har varit aktiv på Filippinerna och fick hantera mycket från Dutertes regim och i år tog hon emot Nobels fredspris för allt gott arbete för yttrandefrihet!

Maria berättar sin historia och om det där samtalet från Norge.

Lästips:

Center for Humane Technology

Till toppen