Keynote med Tom Chatfield, teknikfilosof under Internetdagarna 2020

Chatfield ses som en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, nya medier och framtidens kompetensområden.

Bl.a släppt boken Critical Thinking, som översatts till 13 olika språk. Varför är det viktigt att tänka kritiskt? Jo, för att överkomma våra bias, våra förutfattade meningar och till och med fördomar.

Vi behöver förstå att världen är väldigt komplex (även fast vi älskar att låtsas att den inte är det)!

“When faced with a difficult question, we often answer an easier one instead, usually without noticing the substitution,”

– Daniel Kahneman

Heuristik och mentala genvägar gör att man tar enkla vägar fram och inte ställer sig de svåra frågorna. Kritiskt tänkande kräver att man lägger energi på de svåra frågorna.

Bättre att tala om informationsekosystem snarare än individer, annars klandrar man lätt individer. En mental genväg är att det inte finns “dåliga system”. Dock finns det strukturella problem i exempelvis sociala medier där de inte bryr sig om sanning eller precision. Det dessa system däremot bryr sig om är engagemang, finansiella nyttor för skaparen, etc.

“The essence of bullshit… is not that it is false but that it is phony.”

– Harry Frankfurt

Frankfurts ovanstående tänk pekar huruvida man är intresserad av ifall något stämmer. Asymmetri mellan tvekan och tvärsäkerhet. Tvekan är inte direkt viral i sociala medier, däremot tvärsäkerhet och ännu mer om det framkallar många känslor. Tänk det Donald Trump sprider och effektivt når ut med. Twitter har exempelvis börjat flagga sådant innehåll med “Detta innehålls är ifrågasatt”. Det hindrar dock inte spridning tycks det.

“If everyone always lies to you, the consequence is not that you believe the lies, but rather that nobody believes anything.”

– Hannah Arendt

5 mentala vanor

Chatfield föreslår fem mentala vanor för att motstå likgiltighet till lögner:

Kritiskt sätt att delta och engagera sig kräver en paus - annars hinner du inte tänka till. Robert Poynton har en bok som heter Do Pause som rekommenderas.
Att söka vederläggande framför bekräftelse. På nätet finns enorma möjligheter att hitta likasinnade för bekräftelse av nästan vad som helst. Som att jorden är platt, att det finns en maskopi bakom covid-19, etc. Vissa saker går inte att motbevisa så bevis på det kommer aldrig att gå att finna.
Samla in en mångfald av synsätt kring gemensamma värderingar. Det hjälper för att inte se sin meningsmotståndare som en fiende, det hjälper också argumentation, förutom ger ett bättre diskussionsklimat.
Försöka ändra sinnet genom öppna frågor. Ställ frågor som “Jag själv vet inte. Vad tror du? Varför?”
Adressera underliggande drivkrafter. Tänker algoritmer på att förtrycka någon? Nej, deras drivkrafter är de skaparen har gett dem.

Tekniken är inte lösningen på detta eftersom samhället inte är ett problem att lösa. Tänk på det nästa gång ett teknikföretag menar att de snart har en teknisk lösning på ett problem som uppstått på grund av användningen en teknik. Likt Facebook och alla andra som med algoritmer försöker filtrera bort hatfulla budskap men vilket troligen alltid kommer att råka ha negativa sidokonsekvenser för någon.

Dewey skrev för länge sedan att tvärsäkerhet tillåter oss att agera, vilket tvivel inte gör. Det är förstås en process, eller en pendelrörelse mellan att vara mer eller mindre säker. Man behöver ha disciplin nog att utmana sin tvärsäkerhet.

Chatfield tog upp en massa intressanta citat, se nedan.