Gå direkt till sidans huvudinnehåll

Tillgänglighet på webben som EU-direktiv nu på remiss

Tillgänglighet på webben som EU-direktiv nu på remiss

För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc. 

Jag gillar verkligen att läsa dammiga byråkratskrivelser och har tidigare aldrig läst ett direktiv, så jag högg in direkt.

Ambitionen med direktivet är att sätta en harmoniserad och hög nivå av tillgänglighet på offentliga webbplatser. I webbplatser räknar de även in e-tjänster och andra tjänster på webben som kanske inte alltid är en vanlig sajt med en statlig organisation som avsändare.

I texten som motiverar till direktivet återfinns en del intressanta fakta, bland annat:

  • År 2009 bestod den europeiska webbutvecklingsmarknaden av 175 000 företag, sysselsatte en miljon personer och med en omsättning på 144 miljarder euro.
  • Marknaden för webbtillgänglighet uppskattas till 2 miljarder euro.
  • Mindre än 10 % av de offentliga webbplatserna är tillgängliga.
  • Antalet e-förvaltningstjänster är 380 500 stycken, vanliga webbplatser är 761 000 stycken och dessa siffror ökar snabbt.

Som vanligt i dessa sammanhang så slarvas det med begreppen internet och webben. Det många inte tycks förstå är att de praktiskt taget alltid menar webben när de säger internet. Här var det något mumlande om informations- och kommunikationsteknik i en FN-skrivelse och då refereras till internet. Med tanke på att folk i gemen, färre än 8 %, inte ens vet vad en webbläsare är så vore det bra att sluta prata om internet då ytterst få använder annat än just webben.

Det mest förvånande jag såg var att en benchmarking gjord 2001 på e-förvaltning. Tolv år i denna bransch är otroligt mycket så utan att ha läst på om denna del blir man väldigt tveksam till att det man kom fram till då fortfarande är relevant idag.

Fokus ligger på användarorientering, marknadsorientering och interoperabilitet. Det om interoperabilitet kan bli intressant att höra hur det ska uttolkas då det inte känns helt självklart i sammanhanget. Om det skulle betyda en högre nivå av semantik i gränssnittskoden kan det få större konsekvenser än man kanske tänkte sig. Se exempelvis Schema.org och andra standarder för att bevara informationsmängders innebörd när det publiceras, göra det tillgängligt att återanvända i andra typer av hjälpmedel. Ta en kalenderhändelse som omnämns på en webbsida exempelvis, den är mer tillgänglig och interoperabel om det tydligt framgår vilken typ av information den är - snarare än att man måste förstå det genom att koppla ihop datum, plats och namn på händelsen.
Inte mig emot om även detta blir mer reglerat.

Det utesluts inte att det ska tas fram en ny europeisk standard för tillgänglighet. Standarder är bra men att ta fram nya känns ofta dumt, men just i detta fallet kanske EU trots allt inte har storhetsvansinne då de tänkt utgå ifrån WCAG 2.0 nivå AA. Tills dess det dyker upp en ny standard är det det allmänt accepterade WCAG som gäller.

Rapportering kommer att göras årligen och man rekommenderar att löpande övervaka tillgängligheten på webbplatserna. Frågan är om ett sådant verktyg redan finns för massiv testning av hela webbplatsers tillgänglighet? Kanske någon som borde börja bygga på en sådan...