Hur bra blev Ljungby kommuns nya webbplats?

För en kommun finns förstås en mängd med saker man vill uppnå med sin webbplats. Man vill informera om sin verksamhet, kommunicera med de det berör och erbjuda digitala tjänster för att underlätta både för kommunen själv och de som har en relation med kommunen.

”Målet med webbplatsen är att ge förbättrad kommunal serviceinformation för invånare, besökare och företagare. På nya ljungby.se får du bättre service och lättillgänglig information som ska hjälpa dig att snabbt hitta svar på dina frågor. Precis som tidigare kan du hålla dig uppdaterad via webbplatsen och där hittar du även våra digitala tjänster.”
– Ljungby kommun på LinkedIn (november 2024)

Vilka möjligheter har Ljungby att göra detta? Deras förmåga beror på ett flertal saker så klart, men en del är vilket ekonomiskt underlag de har. Ett annat är intern kompetens på området och upparbetade samarbeten med utomstående.
När det gäller möjligheter till budget är antalet invånare relevant. I Ljungby kommun bodde 2024 strax under 30 000 personer. Jämfört med min tidigare hemkommun Göteborgs stad är det väldigt få. Rent utav har Göteborg dubbelt så många anställda i kommunens verksamhet som det finns invånare i Ljungby. Man har helt enkelt väldigt olika förutsättningar och Ljungby behöver uträtta mer med en betydligt mindre budget och organisation jämfört med Sveriges storstäder.

Tillgänglighet och DOS-lagen

När det gäller lagstiftning finns dock inga uppenbara förmildrande omständigheter för mindre organisationer - vilket Ockelbo kommun fick erfara i början av 2024.

Ljungby har i sin tillgänglighetsredogörelse utan omsvep konstaterat att de inte har en tillgänglig webbplats. Bland annat skriver de att:

“Några av de system och e-tjänster som du kan logga in till via vår webbplats uppfyller inte WCAG vad gäller exempelvis kontraster, knappars storlek, viss formatering samt kod.”
– Tillgänglighetsredogörelse (Ljungby kommun, 22 november)

Bristande kontrast drabbar de med mindre bra syn, knappstorlek de med motoriska svårigheter (ofta äldre människor) och formatering av kod är en gökunge för oss alla.

Får man lansera en otillgänglig webbplats 2024? Nej!?

Huruvida man medvetet alls får lov att släppa en webbplats med kända tillgänglighetsbrister är en intressant fråga kring regelefterlevnad där vi inte ännu har något prejudikat. Samtidigt började DOS-lagen gälla nylanserade webbplatser i september 2019, det vill säga för fem år sedan, och för fyra år sedan slutade man få dispens för sina äldre webbplatser. Att då i slutet av 2024 öppet deklarera sina kända, och oåtgärdade, tillgänglighetsbrister kan framstå som lite ärligt berättat att man inte avsåg att leva upp till DOS-lagen vid sin lansering.

Men behöver det här med en ytterst simpel regelefterlevnad vara svårt? Webperfs premiumtjänst stöttar med automatiska tillgänglighetstester man kan köra på månatlig basis, men motsvarande finns också inom Webperf Core man kan dra nytta av helt på egen hand.

När ett sådant test kördes på Ljungby kommun hittades följande på 160 stycken webbsidor som undersöktes:

• På 135 av dessa sidor upptäcktes tillgänglighetsbrister, vilket ger en felfrekvens på 84,4%.
• Av sidorna med brister hittades i genomsnitt 1,0 st brister per sida.
• Det förekommer 4 st olika sorters fel på webbplatsen. Dessa är följande:
  1. Tryckområdena är för små och har inte tillräckliga avstånd.
  2. Vissa <frame>- eller <iframe>-element saknar titel
  3. <td>-element i en stor <table> saknar tabellrubriker.
  4. Vissa länkar har inte ett igenkännligt namn

Tillgänglighetstestet är kört med en mobilanvändares preferenser och med Google Lighthouse 12.2.0. Kolla hela resultatet:
→ Ljungby kommuns webbplats enligt automatiska tillgänglighetstester

Det positiva är att de här tryckområdena är problematiska på nästan alla sidor, vilket får en att anta att det är en enkel sak att fixa. Närmare bestämt så säger både Webperf och Lighthouse att det beror på brödsmulorna i navigeringen. Glömde man tillgänglighetstesta denna standardkomponent innan lansering kanske?

Bild 1: Lighthouse visar att det är brödsmulorna som har för små tryckområden på mobilskärm.

Vilken metod har Ljungby använt för att testa sin nya webbplats?

Ljungby anger följande som sin metod.

“Vi har gjort en självskattning (intern testning) av ljungby.se”

Samt att de senast kollade 31:a oktober 2024. Hur omfattande denna självskattning är framgår inte. Saker som framgår och man får förmoda att de utvärderat är följande lista med ”bristande förenlighet med lagkraven”:

“Problem vid användning utan synförmåga

• Syntolkning av film saknas.
• Syntolkning saknas
• Korrigeringsförslag saknas i formulär.
• Det finns PDF-dokument som inte är tillgänglighetsanpassade och därför är svåra att läsa med skärmläsare.
• Bilder i PDF-dokument kan sakna eller ha felaktig alternativ text.

Problem vid användning med nedsatt synförmåga

• Syntolkning av film saknas.
• Korrigeringsförslag saknas i formulär.
• Det finns PDF-dokument som inte är tillgänglighetsanpassade och därför är svåra att läsa med skärmläsare.
• Bilder i PDF-dokument kan sakna eller ha felaktig alternativ text.”

Antingen var det relativt enkelt att hitta brister eller så friskriver Ljungby sig. Vilket man kan uppleva vid läsning av andra organisationers tillgänglighetsredogörelser.

Övriga kommentarer på nya designen

Är det inte en kognitiv börda med dessa webbplatser som har flera designelement som nog försöker lösa samma behov? Som på startsidan hos Ljungby där det med ganska litet avstånd på startsidan, vilket är en vanlig startpunkt, finns både en webbplatssök i sidhuvudet och en sökruta strax under ovanpå ett fint fotografi med gula höstlöv. Den i sidhuvudet undrar ”Vad söker du?” och den nedre uppmanar dig att ”Ange sökord”. Ifall du utan att testa dem båda tar en gissning. Tror du att det bara är två versioner av samma sökfunktion, eller gör de två olika saker?