Webperf
Hur snabba är kommunwebbarna i realiteten när de används? Det visar sig att majoriteten är riktigt bra. Men det finns några som har mycket att jobba med.
Sammanfattning:
- CrUX-data mäter verklig användarprestanda. Google Chrome User Experience Report samlar fältdata från riktiga användare och fokuserar på 75:e percentilen för att ge en stabil bild av hur webbplatser presterar i verkligheten, till skillnad från syntetiska labbtester.
- Svenska kommuner presterar generellt bra på Core Web Vitals. Av 284 kommuner med tillräckligt många besökare ligger genomsnittet för LCP på 1126 ms (under rekommenderade 2500 ms), INP på 98 ms, och CLS på endast 0,007 (långt under gränsen 0,1). Vallentuna och Vindelns kommuner toppar flera mätningar.
- Några kommuner har förbättringspotential. Ett fåtal kommuner som Övertorneå, Arvidsjaurs och Valdemarsviks har betydligt sämre värden, särskilt på LCP och serversvarstider (TTFB), vilket ofta beror på dåligt optimerade bilder, långsamma servrar eller renderingsblockerande resurser.
Hoppa till avsnitt:
- Hastighet med CrUX-data och Core Web Vitals
- Kommuner med snabb Largest Contentful Paint
- Interaction to Next Paint
- Cumulative Layout Shift
- Andra mätvärden om prestanda enligt CrUX
Webperf läser ner samtliga listade webbplatsers Google CrUX-data regelbundet. CrUX står för Chrome User Experience report och handlar om att samla in fältdata
, vilket är motsatsen till de labbdata
vi jobbar med genom Lighthouse- eller Sitespeed-tester. Andra ord för samma ytterligheter är RUM-data
för fältdata då det handlar om verkliga användarupplevelser, kontra syntetiska data
som är metoden att innan lansering kolla hur det ligger till, alltså i våra labbmiljöer.
→ Få koll på Googles CrUX-data och Core Web Vitals från Chrome UX Report
→ Syntetiska tester vs RUM-tester - hur ska jag tänka?
Varför är CrUX-data intressant? Jo, de mixar en kvalitativ metod med en kvantitativ. Eller förenklat; det görs statistik av en massa anekdotiska och individuella upplevelser av en webbplats. Det täcker in allt från att några personer satt på 1Gbit/s trådad uppkoppling med en stationär dator, till de som kommer in och ur radioskugga när de åker buss i glesbyggden.
Hastighet med CrUX-data och Core Web Vitals
Det är omöjligt för oss utomstående att reda ut exakt alla detaljer bakom CrUX-data, men poängen är att försöka beskriva verklig användning. Eller ja, det handlar egentligen om att bortse både från de mest välfungerande 75% av besöken och undvika de värsta avvikelserna. Att istället titta på de mätvärden som beskriver brytpunkten till där de återstående 25% av upplevelserna är.
→ Varför använda den 75:e percentilen för webbprestandamätning?
Anledningen till att vi inte exempelvis kollar på den genomsnittliga upplevelsen för den minst lyckosamma fjärdedelen (eller annan skärning av data) är för att P75 som gräns anses vara precis rätt avvägning för att filtrera bort tillräckligt många avvikelser. Det är ett tillräckligt stabilt värde för att vi ska kunna jämföra olika webbplatser utan att siffrorna ska vara allt för instabila.
→ Kolla din egen webbplats med CrUX Vis
De mätvärden som CrUX samlar på är bland annat de så kallade Core Web Vitals (CWV). De beskrivs nog kortfattat så här:
- LCP (Largest Contentful Paint) – handlar om upplevd laddningshastighet. Alltså tiden det tar innan det största synliga elementet på sidan har laddats klart.
- INP (Interaction to Next Paint) – om sidan känns responsiv eller trög. Mäter hur snabbt sidan reagerar när du klickar eller trycker på något.
- CLS (Cumulative Layout Shift) – hur mycket hoppar innehållet runt medan sidan laddas? Ett lågt värde betyder att sidan är stabil och inte oväntat flyttar på knappar eller text när du ska klicka.
Metod för de svenska kommunerna och CrUX-data
Med andra ord är de data som redovisas nedan och kan laddas ner, för svenska kommuner, brytpunkten för när den sämre fjärdelen inträffar. Och nej, de kommuner som inte har tillräckligt många besökare för att beräkna P75 är inte ens med i underlaget.
Det är endast upplevelserna via mobil som jämförs nedan. Andra formfaktorer som finns är dator och surfplatta. Data är från tidsperioden som avslutades 27:e december 2025.
Ladda ner datakällan som CSV-fil:
- Ladda ner datakällan som CSV-filer (zip-arkiv, 33 Kb)
Kommuner med snabb Largest Contentful Paint
Det går säkert att argumentera för vilket av måtten inom Core Web Vitals som är viktigast. Men LCP är en bra kandidat eftersom det är den största visuella återkopplingen på att webbplatsen börjar ha ritats färdigt på en skärm.
LCP mäts i millisekunder och genomsnittet för de 284 kommuner som har CrUX-data är 1126. Vilket är betydeligt under de 2500 millisekunder som är rekommendationen. Det är bra! De fem bästa slösar inte tid med utsmyckning eller illa optimerad kod, de får följande LCP:
- Vallentuna kommun – 513
- Haninge kommun – 609
- Vindelns kommun – 650
- Uppsala kommun – 652
- Bjurholms kommun – 682
Innan vi läser vilka som är sämst är det värt att påminna sig om att någon behöver vara sämst på en lista. Att vara sämst behöver inte betyda att man gör ett dåligt resultat. Men, de fem sämsta kommunerna är dessvärre på fel sida av gränsen om vad en bra LCP handlar om. Deras siffror är dock inte katastrofala. Samtidigt värt att gräva vidare i. De är:
- Vadstena kommun har 2584 i LCP
- Essunga kommun har 2782 i LCP
- Arvidsjaurs kommun har 3485 i LCP
- Valdemarsviks kommun har 3722 i LCP
- Övertorneå kommun har 3865 i LCP
Dålig LCP beror ofta på antingen långsamma serversvarstider vilket gör att innehållet tar tid att börja ladda eller att innehåll likt bilder inte alls är optimerade för bra hastighet. Renderingsblockerande resurser som CSS och Javascript stoppar webbläsaren från att visa innehåll. Klientsidans rendering kan innebära att viktigt innehåll döljs tills Javascript har körts klart.
Kontrollera serverkonfigurationen och optimera den för snabbare svar. Se över vilka resurser som blockerar renderingen och prioritera de kritiska. Komprimera och anpassa bilderna till rätt storlek för deras användning. Minska beroendet av Javascript för att visa huvudinnehållet.
Interaction to Next Paint
INP är ett viktigt mått av den enkla anledningen att användare trots allt efter sin initiala inladdning spenderar majoriteten av sin tid med att ta del av innehållet. Exempelvis läsa texter, följa instruktioner eller kolla videoklipp. Det INP sätter fingret på är hur kvickt webbplatsen ger återkoppling vid användarens nästa interaktion. Exempelvis ett klick på något.
Många gör detta bra, men de fem snabbaste kommunerna är:
- Vindelns kommun – 67
- Arboga kommun – 68
- Vännäs kommun – 69
- Hjo kommun – 70
- Storumans kommun – 70
Genomsnittet för alla är 98. De sämsta fem på INP bland kommunerna är:
- Höörs kommun – 171
- Helsingborgs kommun –177
- Simrishamns kommun –187
- Motala kommun –187
- Krokoms kommun – 246
Dålig INP beror ofta på tunga Javascript som blockerar huvudtråden och hindrar sidan från att svara snabbt. Långvariga beräkningar eller komplexa operationer som körs när användaren interagerar. Stora DOM-strukturer som tar tid att uppdatera. Tredjepartsskript som konkurrerar om resurser.
Identifiera Javascript som körs länge och dela upp det i mindre delar. Optimera händelsehanterare så de inte utför tunga operationer direkt. Använd tekniker som debouncing och throttling för att begränsa hur ofta kod körs. Granska tredjepartsskript och ta bort onödiga. Förenkla DOM-strukturen där det är möjligt.
Cumulative Layout Shift
Dålig CLS beror ofta på att bilder och videor inte har angivna dimensioner, vilket gör att webbläsaren inte vet hur mycket utrymme den ska reservera. Typsnitt som laddas in och ändrar storlek jämfört med reservtypsnittet. Tredjepartsannonser och annat som ändrar storlek dynamiskt. Element som läggs till i dokumentet ovanför befintligt innehåll utan reserverat utrymme.
Det här verkar vara något som åtminstone kommuners webbplatser har hygglig koll på. Deras genomsnitt är så pass lågt som 0,007 vilket är långt bättre än de 0,1 man ska försöka överträffa. Faktum är att endast sju kommuner är sämre än 0,1, nämligen dessa:
- Karlshamns kommun –0,13
- Luleå kommun – 0,13
- Ekerö kommun – 0,13
- Karlstads kommun – 0,14
- Malung-Sälens kommun – 0,16
- Haparanda kommun – 0,18
- Stenungsunds kommun – 0,19
Ange alltid bredd och höjd på bilder och videor så webbläsaren kan reservera rätt utrymme. Använd font-display och optimera typsnittsladdning för att minska förskjutningar. Reservera utrymme för dynamiskt innehåll som annonser och widgets innan de laddas. Undvik att lägga till innehåll ovanför det som användaren ser. Testa med verkliga användares upplevelser eftersom utvecklingsmiljön ofta döljer dessa problemen.
Andra mätvärden om prestanda enligt CrUX
Ett mer experimentellt mått inom CrUX är Time to First Byte
vilket mäter förfluten tid innan besökarens webbläsare tar emot sin första etta eller nolla från webbservern. Tänk på det som tiden det tar att få svar på ett eko om du ropar mot en bergvägg. Kommer det inte ett svar snabbt nog börjar du tro att det inte funkar.
De fem bästa på detta enligt CrUX-data är:
- Sigtuna kommun –174 millisekunder
- Nykvarns kommun – 186 millisekunder
- Härryda kommun –191 millisekunder
- Mariestads kommun – 199 millisekunder
- Järfälla kommun – 200 millisekunder
Samtliga håller sig under 0,2 sekunder. Det känns ganska omedelbart. De i fel ände av skalan är följande:
- Vadstena kommun –1,937 sekunder
- Gagnefs kommun – 2,1 sekunder
- Valdemarsviks kommun – 2,8 sekunder
- Övertorneå kommun – 3 sekunder
- Arvidsjaurs kommun – 3,1 sekunder
På mätvärdet First Contentful Paint ser vi lite liknande resultat. Antagligen för att värdena korrelerar av en eller annan anledning. Bäst är:
- Vallentuna kommun – 456 ms
- Vindelns kommun – 531 ms
- Östhammars kommun – 552 ms
- Haninge kommun – 553 ms
- Bjurholms kommun – 560 ms
Och de i sämsta änden är:
- Vadstena kommun – 2,5 sekunder
- Essunga kommun – 2,8 sekunder
- Arvidsjaurs kommun – 3,3 sekunder
- Övertorneå kommun – 3,6 sekunder
- Valdemarsviks kommun – 3,7 sekunder
