Uppgradera en webbplats till IPv6 (utöver IPv4)

På sikt kommer internetprotokollets (IP) sjätte version att ersätta den fjärde versionen, IPv4. Men under en ganska lång övergångsperiod behöver vi som jobbar med tjänster på internet stödja både version 4 och 6 av internetprotokollet IP.

Vän av ordning undrar säkert vad som hände med IPv5? IPv5 var inte egentligen en efterföljare till IPv4 utan betraktades snarare som ett experiment för strömmande innehåll som ljud,- video- och röstkommunikation.

Motivationen: IPv4-adresserna börjar ta slut!

En anledning till skiftet till IPv6 är att IPv4 börjar få slut på IP-adresser. Det innebär att antalet prylar som samtidigt är anslutna till internet (och därför behöver ha en egen adress på internet) är fler än det maximala antalet adresser som finns att dela ut. En IPv4-adress följer formatet nummer.nummer.nummer.nummer

Där varje nummer är ett tal mellan noll och 255. Totalt blir det 4,294,967,296 st samtidiga prylar som kan samsas på internet om alla nu enbart kör IPv4. Betänk då att bara Kina år 2020 har 600 miljoner övervakningskameror, samt att vi 2020 beräknas ha 3,5 miljarder smartphones i världen. Redan där börjar vi vara nära IPv4:s begränsning om totalt 4,3 miljarder samtidiga prylar på internet med tanke på att ingen väl stänger av sin mobil nattetid? För att inte tala om alla webbservrar, alla våra datorer, surfplattor och andra uppkopplade prylar.

Att det här skulle vara ett väntat problem kanske blir tydligt när man inser att IPv6 accepterades av standardorganisationen IETF redan år 1994, alltså långt innan nästan samtliga av de webbplatser vi idag vant oss vid skapades.

Varför IPv6?

Baserat på ovanstående text har du nog förstått att vi som gemenskap, alla vi som använder internet, behöver skifta till IPv6 då det tillåter fler samtidigt uppkopplade prylar. Det är också detta som färgat diskussionen de senaste åren – att IPv4-adresserna varit på väg att ta slut och att det är ett stort problem i sig. Detta problem har gått att lösa tekniskt genom att internetoperatörer har gömt sina användare bakom en NAT, precis som att de flesta av oss på våra hemmauppkopplingar delar på en “extern IP-adress”, alltså den adress som identifierar hela hushållet på internet, men som av din lokala router i hemmet skickar rätt paket till rätt person i familjen.

“NAT står för Network Address Translation eller nätadressöversättning. Tekniken gör det möjligt att ansluta många datorer till en internetanslutning med en eller några gemensamma IP-adresser. NAT är en funktion som byggs in i den brandvägg eller router som ansluter det lokala nätet till Internet (eller annat nät).”

– Network Address Translation (Wikipedia)

Dessvärre har NAT begränsningar som gör det mindre lämpat till lösningar inom peer-to-peer som IP-telefoni och fildelning rent generellt.

Så hur många samtidiga uppkopplade prylar klarar IPv6 av då? Närmare bestämt 340 sextiljoner, eller det obegripliga antalet 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 st samtidigt uppkopplade prylar. IPv6 tillåter helt enkelt att var och en av oss har miljarders miljarder egna IP-adresser och prylar med egna adresser. Det borde räcka ett tag!

Hur många av Webperfs listade har IPv6?

Så hur ser det ut för de webbplatser som testas av Webperf? Detta undersöktes 8:e september och det visade sig att 24,8 % erbjuder IPv6. En brist i testmetoden är att den inte kontrollerar ifall webbplatser som erbjuder IPv6 också erbjuder IPv4, vilket de borde göra för en lång tid framöver.

1815 st av webbplatserna har IPv4, enbart. Medan 597 st erbjuder IPv6 (och rimligen även IPv4).

Hur svårt är det att börja erbjuda IPv6?

För Webperf självt räckte det med att snacka med supporten på webbhotellet Oderland så fick samtliga domäner i kontot även IPv6 inom någon dag. Det är nog inte orimligt att det gäller många webbhotell. Däremot för dig som jobbar i en stor organisation med en egen IT-drift kan det här ses som en lågt prioriterad fråga och ta längre tid.

Samma tröghet uppvisades både för övergången till HTTPS och HTTP/2 i flera organisationer med egen IT-avdelning.

Vad är fördelarna med IPv6?

“IPv6 är väl också önskvärt ur ett samhällsgemensamt hållbarhetsperspektiv: Det blir svårt att fördela de sinande depåerna av IPv4-adresser om inte de som kan går över till v6…”

– Pär Lannerö, webbexpert hos Metamatrix, skriver på Webperfs Slack (september 2020)

Vi kanske kan hoppa över att i en längre utsträckning argumentera kring att internet är en gemensam resurs och ifall det börjar bli trångt på IPv4 så behöver vi alla bidra för att lösa det problemet. Men finns det några faktiska fördelar med att via sin webbplats också erbjuda IPv6? Det hela är en hygienfråga, eller en fråga om faktisk tillgänglighet till tekniken.

“Om det finns vissa kunder som bara har IPv6, och tjänsten bara har IPv4 då funkar det inte så bra. Vi måste troligen ha ”dual stack” under lång tid. Det är lite krystade nyttor, alla ska kunna nå alla, men det står inte direkt i tidningarna att konsumenterna inte kan nå tjänster. Vi lever dock i det globala internet, och detta kommer att bli allt viktigare i framtiden.“

– Joakim Strålmark på Post- och Telestyrelsen, i artikeln Sverige hopplöst efter på IPv6. Varför går införandet så trögt? (Computer Sweden, september 2020)

Högre prestanda med IPv6?

En märkbar fördel är att vi mänskliga användare får bättre prestanda vid användning av P2P-tjänster som videosamtal eller fildelning, vilket idag gärna görs på ett flertal prylar samtidigt. Exempelvis genom att man är inloggad i sin videosamtals- och samarbetsplattform på jobbet parallellt på sin mobil, surfplatta och minst en dator nu under coronatider.

“IPv6 går faktiskt snabbare. Om man på sin webb aktiverar IPv6, HTTP2 och TLS 1.3 så går det 40 procent snabbare och nästan allt beror på IPv6. Det blir mindre belastning för routrarna när de slipper NAT. Det är ju samma routrar, så det är helt och hållet protokollet vinsten kommer av.”

– Torbjörn Eklöv, konsult på Interlan, Gävle, i artikeln Sverige hopplöst efter på IPv6. Varför går införandet så trögt? (Computer Sweden, september 2020)

För att man som användare av internet ska ha nytta av denna bättre hastighet krävs det att ens internetoperatör också erbjuder IPv6 till sina kunder. Vilket inte alla gör ännu. Vissa e-handlare talar om IPv6 som en hygienfaktor och något som redan används av drygt en fjärdedel av deras kunder.

“Förutom snabbare laddtider för slutkunden så är det en ren hygienfaktor. IPv6 är vår bransch “elbil” och det ligger ett stort ansvar hos samtliga internetleverantörer att tillgängliggöra IPv6.”

– Lezgin Bakircioglu, i artikeln Därför sätter Com Hem kundernas IPv6 på paus (TechWorld, september 2020)

Samtidigt menar Joel Ibsen på Com Hem att:

“[…] kundupplevelsen är densamma för alla Com Hem-kunder – det finns idag ingen skillnad på hastighet, prestanda eller liknande mellan IPv4 och IPv6 i våra nät.”