Rapporten Svenskarna och internet 2019

Publicerat: 2019-10-15

Rapporten Svenskarna och internet 2019

Idag är lite av en högtidsdag, årets rapport Svenskarna och internet släpptes. Svenskarna och internet 2019

Den ges ut årligen av Internetstiftelsen och brukar bli en snackis de följande dagarna och ett slagträ i argumentationer under några månader.

Sammanfattning av Svenskarna och internet 2019

De senaste åren händer det inte så mycket från år till år. Det intressanta ligger kanske mer i hur man tolkar de bakomliggande trenderna.

Det är mycket fakta/statistik i rapporten. För att väga upp all kvantitativ data har de i år för första gången börjat fråga mer kvalitativa frågor, som om det man gör digitalt känns meningsfullt. Intressant, tidsenligt och antagligen nyttigt för alla oss som tuggar i oss rapporten.

Siffror om tillgång till internet 2019

  • 98 % har tillgång till internet i hushållen.
  • 95 % av befolkningen uppger att de använder internet, 91 % av befolkningen gör det dagligen.
  • 91 % av befolkningen använder internet genom en dator, samt att 90 % använder internet i mobilen. Andelen som använder dator eller surfplatta minskar, till förmån för mobiler.
  • 57 % av befolkningen har fiber som anslutning hemma, 10 % kabel-tv, 10 % ADSL och 16 % mobilt bredband.
  • 55 % av de på landsbygden har tillgång till fiber (så åtminstone hemmavid bör de kunna ha en ok uppkoppling).

Så nio av tio i befolkningen både har en dator i hushållet som de använder för internet men har också en mobil de använder för internet.

Är det meningsfullt?

  • 24 % anser sin tid på sociala medier är meningsfull, samma för mobilspel är 12 %.
  • 59 % av användarna av nyhetsappar tycker det är meningsfullt. Näst mest meningsfullt är poddar och radioprogram, följt av att titta på film och video.

Annat spännande

  • 84 % av befolkningen använder mobilt BankID.
  • 54 % har uppkopplade prylar i hemmet, vilket är fem procentenheter fler än de som har en dagstidningsprenumeration.
  • Iphone-användare är 50 % och Android har 42 %, samt att 8 % antingen inte har en smart mobil eller en mobil över huvud taget.
  • Android är mycket mer populärt bland män än kvinnor.
  • 5 % har en uppkopplad högtalare, likt Amazon Echo eller Google Home.
  • Epost är fortfarande vanligare än att chatta. 9 av 10 under 45 år chattar dock.

Sen märks integritetsfrågan. Folk verkar ha förstått vad Facebook och Google egentligen tjänar pengar på.

Ojämlikheter och olikheter

Det är i åldersgruppen över 65 år som den största ökningen sker. Samtidigt som 99 % av 12-45 år redan använder internet blir det en grupp som har svårt att öka nämnvärt. När det gäller dem över 75 år har andelen som använder internet ökat med 11 procentenheter bara det senaste året.

Av de med högskoleutbildning använder använder 97 % internet, medan 85 % av de med grundskoleutbildning.

De som tjänar mer än 750 tkr per år använder samtliga internet, men “bara” nio av tio bland de som tjänar upp till 300 tkr.

Trots detta kom OECD fram till att Sverige har mindre digital klyfta än de flesta andra länder. Detaljer här OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden

“Överlag anser majoriteten av svenskarna att digitala samhällstjänster underlättar för dem vilket Mobilt BankID bidragit stort till. Det finns också en mindre grupp som anser att dessa e-tjänster försvårar, i synnerhet bland de äldsta i vårt samhälle.”

– SOI 2019

Man kan fråga sig om samhällstjänsterna ska byggas för majoriteten. Hur gör samhället med de vars möjlighet till samhällsservice skärs ner till förmån för nya digitala varianter de inte kan använda?

“De med lägst utbildning och de som bor i hushåll med lägst inkomster ligger långt efter i nyttjandet av e-tjänster för pension. Sammantaget risker de med hög ålder, låg inkomst och låg utbildning att hamna i ett utanförskap i det digitala samhället. En utmaning som myndighetssverige brottas med.”

– SOI 2019

Över 70 % använder digitala samhällstjänster och i topp ligger Skatteverkets etjänster. Efter det följer köpa biljetter i kollektivtrafiken och tjänster runt sjukvården, som att boka tid, skicka remiss, läsa provsvar med mera.

Mindre kul är att 18 % av de som är 76 år eller äldre anser att etjänsterna försvårar för dem.

“För grupper med lägre utbildning, lägre inkomster samt de äldsta kan det därför finnas en längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig de nya möjligheterna som digitaliseringen innebär. De kanske inte ser hur dessa tjänster underlättar för just dem, och denna del av befolkningen riskerar då att hamna i ett digitalt utanförskap.”

– SOI 2019

Sen är det väl i ärlighetens namn alltid svårigheten med etjänster hänger ihop med demografi. Tänk på Stockholm stads skolplattformeller andra illa designade system. Just när det gäller skolplattformar uppger 78 % av mammorna att de använder en sådan jämfört med 72 % av papporna.

En miljon av befolkningen upplever att de lever i ett digitalt utanförskap!

Sammanfattningsvis

Det är på typ varje jämförbar sak signifikant fler höginkomsttagare (+730 tkr) som använder något digitalt jämfört med med låginkomsttagare (-300 tkr). Yngre är mer aktiva på praktiskt taget allt.

“Utbildning påverkar stort hur vi oroar oss för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på den personliga integriteten på internet. De med hög utbildning är något mindre oroade för myndigheter än de med lägre utbildning. För storföretag är det motsatta förhållanden – där är högutbildade mer oroade än de lågutbildade.”

– SOI 2019

Att 45 % känner sig övervakade på nätet är väl inte positivt, men början på ett uppvaknande kanske. Specifikt när det gäller Google och Facebook är 46 % oroliga för att få sin integritet kränkt, något som är vanligast bland barnfamiljer, välutbildade och höginkomsttagare.

Sen att äldre litar mer på det de läser på internet är kanske ett övergående problem, eller har det med åldern att göra? Det är nästan bara yngre som fått utbildning i källkritik, allt som allt knappt 4 av 10 har fått sådan utbildning.

‹ till bloggen

Omslag för boken Webbanalys – förstå och förbättra användarnas upplevelse

Boken Webbanalys – förstå och förbättra användarnas upplevelse finns nu att läsa här på webperf. Läs eller ladda ner webbanalys-boken