LIX och läsbarhet - vad är det?

En LIX-räknare är ett verktyg som används för att mäta textens läsbarhet genom att analysera kombinationen av antalet ord, meningar och långa ord.
LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson och LIX är vanligt förekommande främst i nordiska länder som Sverige, Norge och Danmark. Det är inte särskilt förvånande, på grund av våra språks likheter.

LIX-indexet ger en indikation på textens svårighetsnivå och kan vara användbart för att bedöma om en text är lättläst eller mer avancerad. Generellt sett anses ett lägre LIX-index indikera en enklare läsbarhet medan högre LIX-index tyder på en mer avancerad text. Mer svårläst betyder att texten ställer höga kognitiva krav på läsaren. Vilket inte i alla sammanhang egentligen är varken nödvändigt eller särskilt rimligt utifrån rätten man har att förstå, bland annat vid kommunikation från myndigheter.

Varför är läsbarhet viktigt?

Som alltid är även läsbarhet viktigt av mer än ett enskilt skäl.
För att ge ett antal exempel, och motivera var och en, kan följande nämnas:

1. Förståelse: Ju lättare texten är att läsa, desto enklare är det för läsaren att förstå innehållet. Detta är särskilt viktigt om du kommunicerar information som är avsett att förstås av andra som inte har dina egna förkunskaper eller erfarenheter. Nöjer du dig med att bara majoriteten av målgruppen förstår din text?
2. Engagemang: En lättläst text är mer engagerande och bibehåller din läsares uppmärksamhet bättre jämfört med en svår text. Detta blir avgörande om du vill att din publik ska läsa igenom hela texten eller faktiskt agera baserat på det din text föreslår. Är din text utformad för optimal konvertering, eller inte?
3. Tillgänglighet: En text med hög läsbarhet är mer tillgänglig för personer med olika bakgrunder. Det kan handla om att läsaren har andra förstaspråk och varierade läsförmågor när det kommer till svenska som språk. En god läsbarhet gör att informationen kan nå en bredare publik. Så, vet du hur din målgrupp ser ut?
4. Professionellt intryck: En välstrukturerad och lättläst text ger ett mer professionellt intryck. Det visar att du har tänkt till kring din publik och ansträngt dig för att göra informationen lättillgänglig för din läsekrets. Hur skulle din målgrupp uppfatta en svårläst text?
5. Minska på läsarens tid och energi: En lättläst text sparar både läsarens tid och energi. Om läsaren inte behöver kämpa för att förstå vad som sägs kan de lättare ta till sig informationen. Kommer din läsare göra det du vill om de behöver kämpa med din text?

Läsbarhet är viktigt för att underlätta kommunikation och för att säkerställa att din information når, och begrips, av din avsedda publik.

LIX via ett API?

Vill du manuellt göra kontroller av läsbarheten finns en praktisk webbplats för det, lix.se, där du både kan klistra in texter men också peka ut en webbsida att utvärdera.
→ Provkör på lix.se

Men, ett manuellt förfarande är inte särskilt praktiskt om du vill kolla läsbarheten på stora mängder av texter. Eller vill automatisera LIX-räknandet kontinuerligt över en längre tid och betrakta funktionen som en SaaS-tjänst. Algoritmen för att räkna ut ett läsbarhetsindex är ingen hemlighet och kan implementeras i kod av en utvecklare.

Du som råkar ha Webperfs premium med API-åtkomst kan faktiskt via vårt API få dina texters läsbarhet beräknade. Posta in din råa text utan HTML-markup.
→ 2.8 Få en texts läsbarhetsindex (LIX)

Webperf bjuder dock på den Javascript-version du hittar på länken här och den körs direkt i webbläsaren så du är oberoende av utomstående. Webperfs LIX-räknare. Den är opensource och du får göra vad du vill med den koden. Exempelvis publicera den i ert verktyg för webbredaktörer, integrera i ert CMS eller vad du nu kommer på.

Hur läsbart? Från lättläst till byråkratsvenska!

Betyg och beskrivning av komplexiteten av läsbarhetsindex med hjälp av LIX är följande:

• < 30 Mycket lättläst, barnböcker
• 30 - 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
• 40 - 50 Medelsvår, normal tidningstext
• 50 - 60 Svår, normalt värde för officiella texter
• 60 - Mycket svår, byråkratsvenska

Även om det inte är helt uppenbart så finns det tillfällen där ”svår” eller ”byråkratsvenska” är befogad. Som när byråkrater kommunicerar inom eller mellan myndigheter. Alla yrkesgrupper har rätten att tala sitt eget fikonspråk för det är professionens interna klarspråk - även fast vi utomstående får kämpa för att förstå.

Vilka alternativ finns till svenska LIX?

Det finns ett flertal alternativ till de nordiska språkens LIX för att mäta läsbarhet och förståelighet i en text. Här är några av de vanligaste alternativen, vilket är intressant om du har en mer internationell publik, särskilt om den är engelskspråkig:

1. Flesch Reading Ease Score: Utvecklad av Rudolf Flesch, denna metod mäter läsbarheten genom att ta hänsyn till antalet ord per mening och antalet stavelser per ord. Resultatet presenteras vanligtvis på en skala från 0 till 100, där högre värden indikerar en lättare läsbarhet.
2. Flesch-Kincaid Grade Level: Även den utvecklad av Rudolf Flesch, denna metod beräknar textens läsbarhetsnivå genom att använda antalet ord, meningar och stavelser. Resultatet presenteras vanligtvis som en skolnivå, vilket indikerar vilken årskurs en person behöver ha klarat för att kunna förstå texten.
3. Gunning fog Index: Utvecklad av Robert Gunning, denna metod mäter läsbarheten av texter, på engelska, genom att använda antalet ord, meningar och komplexa ord per mening. Resultatet presenteras vanligtvis som en skolnivå, vilket indikerar vilken årskurs en person behöver ha klarat för att förstå texten. Från sjätteklassare till en person som har examen från college (6-17).
4. SMOG Index: "Simple Measure of Gobbledygook" (SMOG) Index mäter läsbarheten genom att räkna antalet komplexa ord i en text. Resultatet presenteras vanligtvis som en skolnivå, vilket indikerar vilken årskurs en person behöver ha klarat för att förstå texten.
5. Coleman-Liau Index: Denna metod mäter läsbarheten genom att använda antalet tecken, ord och meningar i en text. Resultatet presenteras vanligtvis som en skolnivå, vilket indikerar vilken årskurs en person behöver ha klarat för att förstå texten.

Dessa är några av de vanligaste verktygen och metoder som används för att bedöma läsbarhet och en texts begriplighet. Valet av metod kan bero på vilken typ av text som behöver analyseras och vilka specifika aspekter av läsbarhet som är mest relevanta för sammanhanget. Och olika språk är mer eller mindre lämpliga beroende på metod. LIX är bra som index på svenska och nordiska språk, de ovanstående förslagen är utvecklade för engelska och amerikanska, vilket är bra om du kommunicerar på engelska.

Mer om LIX och andra mått på läsbarhet

• Lix räknare med ett smidigt gränssnitt för att snabbt och enkelt provköra en texts läsbarhet enligt LIX.
• Flesch–Kincaid readability tests (Wikipedia)
• Gunning fog index (Wikipedia)
• SMOG (Wikipedia)
• Coleman–Liau index (Wikipedia)
• Fry readability formula (Wikipedia)
• Automated readability index (Wikipedia)