Webperf
Frågan om digital suveränitet har blivit en av EU:s viktigaste politiska frågor och det finns goda skäl att återupptäcka RSS som den beprövade teknik den ändå är.
Jag vill i det här inlägget argumentera för det aktiva valet att prenumerera via RSS, och att som webbansvarig erbjuda RSS, är en medveten handling. Det är ett sätt att ta ställning för öppna webbstandarder och mot det plattformsberoende som i praktiken har gjort oss till hyresgäster på mark som ägs av amerikanska och kinesiska teknikföretag.
Beroendet vi sällan talar om i EU och Sverige
Det digitala landskapet domineras idag av ett fåtal stora plattformar. Facebook, Instagram, TikTok och X ägs av företag som ensidigt sätter villkoren för hur information sprids och konsumeras. Algoritmer ändras utan förvarning. Även influencers räckvidd kan försvinna över en natt. Plattformar kan blockeras i hela länder, eller förändra sina regler på sätt som får konsekvenser för användare som inte har någon möjlighet att påverka besluten.
I Europa har insikten om detta beroende vuxit sig allt starkare. I november 2025 samlade Frankrike och Tyskland till ett toppmöte om europeisk digital suveränitet där man identifierade behovet av att bygga oberoende digital infrastruktur. Trumps öppna fientlighet till EU har garanterat skyndat på EU:s intresse.
→ Digital sovereignty: Europe’s declaration of independence? (Atlantic Council)
EU:s kommissionär för tekniksuveränitet, Henna Virkkunen, har gjort digital självständighet till en av unionens centrala prioriteringar. Och i Danmark har man inlett en pilotverksamhet med alternativ till Microsoft Office i delar av statsförvaltningen, med motiveringen att för mycket offentlig digital infrastruktur är knuten till ett fåtal utländska leverantörer.
→ Europe’s digital reliance on US Big Tech: Does the EU have a plan? (France 24)
→ ‘A matter of national survival’: European governments on how they’re accelerating digital sovereignty as geopolitical tensions ramp up (CNBC)
I Sverige har Per Axbom, kommunikationsteoretiker och digital etiker, lyft frågan om hur svenska myndigheter hanterar sin närvaro på nätet. Han pekar på det problematiska i att riksdagen, vid driftstörningar på sin egen webbplats, hänvisar medborgare till plattformen X för att följa riksdagens arbete. Det är en plattform som kräver konto för att läsa inlägg och som bara en liten del av befolkningen använder dagligen. Axbom föreslår att myndigheter istället bör publicera ett öppet RSS-flöde på sin egen domän som den primära officiella källan, och behandla sociala medier som komplement för räckvidd, inte som huvudsakliga distributionskanaler.
→ Big Trek from Big Tech (Axbom, 2025)
Det argumenteras för att avsaknaden av RSS på myndigheters webbplatser i praktiken innebär ett ökande plattformsberoende i offentlig sektor, och att detta inte är en marginell teknisk detalj utan en styrnings- och förvaltningsfråga.
Vad RSS är och varför fungerar det?
RSS står för Really Simple Syndication och är en öppen standard för att prenumerera på innehåll direkt från dess källa, helt utan mellanhänder. När du prenumererar på ett RSS-flöde skapas en direkt koppling mellan dig och den som publicerar. Ingen algoritm bestämmer vad du ser. Ingen plattform sitter emellan och samlar data eller kräver att du accepterar nya användarvillkor.
Ben Werdmuller, teknikchef på den amerikanska undersökande nyhetsredaktionen ProPublica, har skrivit ingående om varför RSS spelar roll. Han påpekar att RSS inte bara driver bloggar utan också populära nyhetsappar, poddar, affärstjänster och statusuppdateringar av alla slag. Det mesta av detta sker bakom kulisserna, men hela branscher är beroende av standarden. Werdmuller konstaterar att varje RSS-prenumeration representerar en direkt relation mellan publicist och konsument, utan inblandning av tredjepartsintressen som försöker optimera för uppmärksamhet.
→ Why RSS matters
Chris Coyier, skapare av CodePen, har påmint om att poddar i grunden är just RSS-flöden med ljudfiler, och att miljontals människor alltså redan använder RSS dagligen utan att veta om det.
Den grundläggande styrkan ligger i öppenheten. Standarden är fritt tillgänglig för alla att använda och bygga vidare på. WordPress, som driver ungefär fyrtio procent av webben och 37% av webbplatser som listas på Webperf, genererar automatiskt RSS-flöden. Detsamma gäller plattformar som Ghost och många andra publiceringssystem. För organisationer som redan har en webbplats handlar det ofta bara om att synliggöra de flöden som redan finns.
Att prenumerera som medvetet val
Det finns något vettigt i att aktivt välja vilka röster man lyssnar på, istället för att låta en algoritm avgöra åt en. När du prenumererar via RSS fattar du ett beslut om förtroende. Du säger i praktiken att du litar på den här källan tillräckligt mycket för att vilja ta del av allt den publicerar, utan mellanled. Det är en form av informationshygien som respekterar både din egen tid och avsändarens arbete.
För den som vill komma igång finns det gott om bra verktyg. NetNewsWire är en kostnadsfri RSS-läsare med öppen källkod för Mac, iPhone och iPad som synkroniserar mellan enheter. Den som använder Windows kan titta på RSS Bandit, också det öppen källkod. Kör du med webbläsaren Vivaldi är RSS-stödet inbyggt.
Tjänster som Feedbin och FreshRSS erbjuder webbaserade alternativ för den som vill läsa från vilken enhet som helst. Per Axbom rekommenderar i sin guide till alternativ bortom big tech bland annat Feedbin och Lire som RSS-läsare, och tipsar om att nyhetsbrev kan konverteras till RSS-flöden med verktyget Kill the Newsletter.
Det fina med denna infrastruktur är att den bygger på beprövade öppna standarder. Den följer vedertagna principer om interoperabilitet och teknikneutralitet. Den kräver inga centrala servrar som kan stängas ner, inga villkor som kan ändras ensidigt, och den samlar inte in data om ditt beteende.
En liten åtgärd med stor betydelse
RSS är inte en lösning på alla utmaningar med digital kommunikation. Det ersätter inte behovet av sociala medier för den som vill nå bred publik, och det passar inte alla typer av innehåll. Men det är ett viktigt komplement som bygger på öppna standarder, respekterar användarnas integritet och ger publicister kontroll över sin egen distribution.
För myndigheter och organisationer i offentlig sektor är det dessutom en fråga om att följa god praxis. Öppen information bör vara tillgänglig via öppna, standardiserade format. Att publicera nyheter enbart via kommersiella plattformar som kräver konto och accepterade användarvillkor rimmar illa med principerna om likvärdig tillgång och teknikneutralitet.
Det positiva är att förändringen inte kräver stora investeringar. De flesta publiceringssystem har redan stödet inbyggt. Det handlar om att synliggöra det som redan finns, att aktivt uppmuntra prenumeration via RSS som ett alternativ, och att se till att öppna nyhetsflöden finns med i kravspecifikationer och webbstrategier. Genom att inkludera RSS i vår digitala infrastruktur tar vi ett konkret, om än litet, steg mot en mer öppen och självständig webb. Det är en handling som visar att vi tar öppna standarder, regelefterlevnad och digital suveränitet på allvar.
Behöver du ett startpaket med RSS-prenumerationer?
Det finns ett format som kallas OPML för att utbyta och säkerhetskopiera prenumerationer. Ifall du vill ha ett startpaket med Webperf-grejer inom SEO, tillgänglighet och analys kan du ladda ner nedan fil. Det kan importeras i de flesta RSS-appar.
→ Webperfs prenumerationer 2026 (Webperf)