Pajalabostäders tillgänglighet fortsatt under granskning

Pajalabostäder och Ockelbo kommun blev först ut att hotas med vite av Digg på grund av deras dåliga följsamhet till DOS-lagen. Ockelbo fick slutligt besked att det faktiskt blir ett vite, vilket besvarades med att de tyckte det var orättvist. Men, hur går det för Pajalabostäder?

Skrivet av: Erik Gustafsson Spagnoli, Marcus Österberg

DOS-lagen, som egentligen heter lag om tillgänglighet till digital offentlig service, berör offentlig sektor, de som ägs av offentlig sektor och de med väsentlig finansiering via det offentliga.
Det finns ett visst tolkningsutrymme för exakt vad och vilka som lyder under DOS-lagen. De mer uppenbara organisationerna är kommuner, regioner och statliga myndigheter. Men även företag som ägs av dessa organisationer. Kommunägda företag inkluderar ofta bostadsbolag, vattenförsörjning, avlopp, renhållning, energi, hamnanläggningar, parkering och kulturutbud. Regionernas bolag är ofta för länstrafik, kulturutbud som GöteborgsOperan AB eller samhällstjänster likt IT Norrbotten AB som har uppdraget att erbjuda fiberuppkoppling i regionen.

Dessutom inkluderas de som får sin huvudsakliga finansiering via dessa organisationer. Det betyder att exempelvis a-kassor och olika offentligt finansierade samarbetsorganisationer också behöver följa DOS-lagen. En privat vårdgivares appar och webbplatser omfattas i de fall de vänder sig till patienter där vården bekostas med offentliga medel. Samma tjänster via företagshälsovård omfattas inte av DOS-lagen.

Exakt vad omfattas av DOS-lagen?

Det enkla svaret är att publika webbplatser, appar, extranät och intranät är vad som utgör tillsynsobjekt. Med “webbplatser” inkluderas även PDF-filer och annat som publicerats. Dock finns undantag för exempelvis det pedagogiska innehållet i kommunernas lärplattformar. Lite förenklat så ska alla kunna navigera i lärplattformen, men materialet i plattformarna är undantaget. För skolor gäller det att komma ihåg att de behöver följa både skollagen och diskrimineringslagen.

Tillsynsmyndigheten för DOS-lagen är Digg – Myndigheten för digital förvaltning. DOS-lagen har vi haft sedan 2019. Den har gradvis fasats in beroende på när du släppte din webbplats eller app.

Bakgrund

I början av 2023 kom ett hot om vite från Digg mot Pajalabostäder och Ockelbo kommun. Mars 2024 stod det klart att Ockelbo kommun inte bara fick ett hot om vite utan ett beslut på 100 000 kr.
Hösten 2024 är frågan om vite för Pajalabostäder fortfarande under arbete.

Var står Pajalabostäder i slutet av 2024?

Vi har begärt ut dokumentationen från Digg i ärendet med Pajalabostäder för att läsa på hur det går i tillsynen, samt tagit en titt på Pajalabostäders webbplats. Dokumentationen kan du ladda ner i botten av denna skrivelse.

Hur bra är Pajalabostäders nya webbplats?

Pajalabostäder tycks ha fått en ny webbplats på senare tid. De verkar dock inte ha rett ut riktigt allt med den här webbplatsen heller. Bland annat hänvisar Pajalabostäders robots.txt till Pajala kommuns sitemap. Kanske finns det en naturlig orsak som att Pajalabostäder har fått en kopia av kommunens webbplats, men att de missat att styra upp sådana detaljer.

Bild 1: Skärmdump från Pajalabostäders robots.txt, där det är underligt att de pekar på kommunens sitemap.

11:e oktober körde vi ett automatiserat tillgänglighetstest på Pajalabostäders webbplats. Det är alltid värt att påpeka att nej, automatiska tester räcker inte för att få en fullständig bild av en webbplats tillgänglighet. Men det är åtminstone en startpunkt och valfri utvecklare behärskar att göra det här på egen hand. Mer om att komma igång med manuella tester:
→ Automatiska tillgänglighetstester är inte tillräckligt – så här börjar du testa manuellt (Webperf)

Alla 121 sidor på Pajalabostäders webbplats, som gick att indexera automatiskt, testades med Axe-Core
Följande brister hittades, sorterade efter felfrekvens:

Rubrikelementen har inte ordnats i följd i fallande ordning (20.66 %)
Tryckområdena är för små och har inte tillräckliga avstånd (4.13 %)
Namnen för progressbar-elementen för ARIA är inte igenkännliga (1.65 %)
Dokumentet har inget <title>-element (1.65 %)
Länkar för att hoppa över är inte fokuserbara (1.65 %)
Vissa knappar har inte namn som hjälpmedlen kan använda (0.83 %)

Med andra ord har mer än var femte sida på Pajalabostäders webbplats rubriker som kommer lite huller om buller. De har fler fel än så, som förekommer på mellan nästan var tjugonde sida till någon enstaka förekomst.

För jämförelse; hur illa var det hos Ockelbo kommun som fick betala vite under 2024? Jo, med samma automatiska tester hade Ockelbo kommun efter sina åtgärder kvar brister på 2,7% av sina sidor.
→ Ockelbo kommun får böter på 100 000 kr för bristande tillgänglighet - hur illa är det? (Webperf)

Hur bra måste man vara för att överleva en tillsyn?

Ockelbo tyckte de fick en orättvis behandling, tror vi, för att de jobbat hårt och blivit betydligt bättre.

"Vi hade då jobbat hårt och oförtrutet tillsammans med vår utvecklingspartner för att kunna lansera sidan i tid.”
– Monica Åkesson, kommunikationsstrateg på Ockelbo kommun, till Kuxa

Så vad är det som krävs för att man ska komma ut lyckosam ur en tillsynsprocess? Nu har vi inte mycket att gå på men det lutar i den riktningen att det inte räcker med att betydligt bättra sig.

Att det börjar komma praxis hjälper förstås oss alla med hur vi ska tyda regelverket. Men ännu är det svårt att veta gränsdragningen när tillgängligheten är så pass dålig att du får ett vite. Om man vågar sig på att jämföra Ockelbo kommun och Pajalabostäders nuvarande resultat på automatiska tester med andra webbplatser i deras sektorer skulle majoriteten förtjäna ett vite! Så, var går gränsen?

I dokumentationen vi fått ut från Digg ber Pajalabostäder om överseende för att de är en liten organisation, de har fullt upp med att införa ett fastighetssystem och att företagets vinst till stor del gått åt till att betala av gamla skulder.
Sen menar de i sin kommunikation med Digg att de inte kan påverka sin situation med fastighetssystemet. Det är lite magstarkt att skylla ifrån sig på en tredjepart man själv upphandlat.

“I dagsläget så har vi mina sidor, sök boende och felanmälan som är direkt länkade mot tredje part i detta fallet Incit Xpand som är vårt fastighetssystem och som vi inte har någon möjlighet att varken ändra eller påverka. Hur kommer en tillgänglighetskontroll från Er sida att påverka detta?
Vi har ju som sagt ingen möjlighet att kunna åtgärda tillgängligheten på detta.
[...]
Vi håller succesivt på att konvertera vårt fastighetssystem till Momentum som också ägs av Aaeron, men som påstås ha ett modernare gränssnitt som skall vara tillgänglihetsanpassat.”
– projektledare på Pajalabostäder, 31:a oktober 2023.

Att de trots pågående tillsyn ändå nöjer sig med att det nya systemet “påstås” vara bättre tillgänglighetsanpassat utan att kravställa tydligt uppvisar inte riktigt att de tar frågan på särskilt stort allvar.

Sen tycks Pajalabostäder missa att återkoppla inom tidsfristerna om vilka åtgärder de vidtar. Vilket kan vara en missuppfattning om hur processen går till. I slutet av 2023 kommunicerar de dock med Digg om att de gjort en hel del med webbplatsen och dess dokument. Samtidigt finns rödflaggan:

“… hoppas att [det nya fastighetssystemet] inte kommer skapa fler problem med tillgängligheten.”

Det räcker inte med att hoppas på att funktionsnedsatta hyresgäster ska kunna boka tvättstuga, eller vad det nu är för funktioner man förväntas sköta inne i fastighetssystemet Momentum som hyresgäst. Och att Pajalabostäder inte uppfattar sig ansvariga över tillgängligheten i det upphandlade fastighetssystemet framstår klart och tydligt, samt att de hänvisar myndigheten till deras egen underleverantör.

“… dessa sidor har vi ingen möjlighet att tillgänglighetsanpassa då de är länkade mot tredje part. Momentum Fastighet är ett SaaS system och är helt molnbaserat. För tillgänglighetskontroll av detta system så hänvisar jag Er till Momentum Fastighet. Momentum Fastighet tar över efter Aareon Incit Expand, och stora delar av sveriges fastighetsbolag håller på att uppdatera mot detta.”
– kundansvarig fastighetsförvaltare på Pajalabostäder

Den argumentationen gick inte hem, vilket går att läsa i tjänsteanteckningen från Digg den 12:e januari, 2024.

“Pajalabostäder kommunicerade att tillgängligheten i tjänsten står under leverantörens kontroll. Pajalabostäder har haft kontakt med leverantören som har meddelat dem att det inte finns brister i tillgänglighet. Digg kommunicerade att en offentlig aktör har kontroll över en tjänst t.ex. genom att man köper den och/eller har möjlighet att kravställa tjänsten.”

Många organisationer har en del att lära när det gäller vem som ansvarar för de system de väljer att ta i drift för sin egen verksamhet. Och att ens leverantör säger att det inte finns brister låter mer som att de inte tittat efter särskilt noga.

Räcker det enligt Digg att göra automatiska tester i sin egen självskattning?

Pajalabostäder har idag, enligt sin tillgänglighetsredogörelse, rapporterat om självskattning som metod och hänvisat till en automatisk rapport ur verktyget Lighthouse. Om det duger enligt tillsynsmyndigheten vet vi inte ännu.

Vi som jobbar med digital tillgänglighet vet att automatiska tester endast fångar en liten del av tillgänglighetsbristerna på en webbplats. Och de kan släppa igenom rätt många fel. Exempelvis kan en bild på en hund ha en alternativ beskrivande text för hjälpmedlet skärmläsare, en så kallad ALT-text, som säger “Zebra”. Testverktygen behöver alltid kompletteras med en manuell granskning och tester med användare som själva använder hjälpmedel i sin vardag.

Och att som Pajalabostäder peka på ett automatiskt test av endast en sida på en webbplats kan inte på långa vägar vara gott nog som metod för hur man testar tillgänglighet.

Saknar Digg resurser att utföra sin tillsyn?

Vi nås sällan av information från Digg för vilka som fått tillsyn, vilka som fått godkänt och vilka som riskerar ytterligare åtgärder så som ett vite. Digg har ett uppdrag att granska som är tydligt definierat för varje år.

“I EU-kommissionens genomförandebeslut beskrivs att övervakning av digital offentlig service ska genomföras av medlemsstaterna i EU. Antalet digitala tjänster som ska övervakas är baserat på landets invånarantal.För Sveriges del innebär det att vi ska granska 417 webbplatser och 17 mobila applikationer under år 2024.”

Ändå så vet vi väldigt lite om verksamheten när informationen lätt kunde publiceras på Diggs sajt. Informationen som publicerats länkar vi till under rubriken “Mer läsning” nedan. Utförs granskningarna enligt kraven från EU eller saknar Digg resurser för att utöva sin tillsyn?

Med tanke på att Sveriges linje är att det ska vara enklare att göra rätt och åtgärda än att bli bötfälld så är det märkligt att informationen över granskningar ska vara dold. Att få information om granskningsläget borde inte behöva ske genom enskilda medborgares initiativ att begära ur information.

Är det rimligt att granskningar endast sammanfattas i en enkel lista halvvägs in på nästkommande år?